The purpose of this essay is to compare the works of Jalal ad-din Rumi and Fakhr al-dinAraqi to see which ideas of God the two writers want to convey. Rumi and Araqi weretwo actors in the mystical dimension of Islam, who lived in the thirteenth century inwhat is today Turkey. Both were of Persian birth and their works were written inPersian.The material I have chosen to work with is Lama´at by Araqi and parts of theMasnavi by Rumi. Both of them have been translated into Swedish by Ashk Dahlén.The theoretical premiss is taken from Influence in art and literature by GöranHermerén. My method is to find images for God in the texts to see which ideas of Godthe two writers want to convey.My review shows that many of the images come from the Koran and speak ofpersonal qualities of God.

Jag ämnar med den här uppsatsen att belysa det teologiska språket som den mänskliga konstruktion jag anser det vara. Mitt syfte är att fokusera på faran att ensidigt betona metaforen om Gud som en man, som personlig och opersonlig varelse, och att diskutera den metaforiska innebörden hos den bibliska Gudsbilden och att påskina den revidering jag anser vara nödvändig i det metaforiska språket av Gudsbilden, som är genomsyrat av en patriarkalisk anda. Det andra blir litteraturstudier med anknytning till ämnet och en slutlig avhandling och diskussion med hjälp av vad jag fått fram..

The aim of this essay is to examine what happens when Veronica Roths Divergent-trilogy is read with a lutheran theological pre-understanding. Using reader-response theory and lutheran theology written for and in a post-modern context, three lutheran figures of thought are presented as one way of understanding the trilogy. The conclusion is that it is possible to reveal lutheran ideas concerning justification, guilt, forgiveness, mercy and self-sacrificing love in the Divergent-story. .

This is a comparative literature study between two children?s bibles and the Swedish Bible. The study compares three stories from the Bible with the children?s bible versions of them. The purpose of the study is to see whether God is portrayed differently in the children?s bibles, and if so, in what way.

Med denna uppsats vill vi belysa barns funderingar kring livsfrågor och Gudssyn. Vi vill även titta på religionsundervisningen i skolan, samt hur mycket tid som ägnas åt ovanstående frågor. Detta är något vi finner intressant och spännande men även lågprioriterat och i många fall känsligt.Vår fråga är ?Hur tänker barn kring livsfrågor och Gud och hur kan vi som pedagoger möta barns funderingar kring livsfrågor och religion??Funderingar kring livsfrågor är vanligt då detta är frågor som vi varje dag tampas med i vardagen, vuxna som barn. Att tro att barn och ungdomar inte funderar i den utsträckning som vuxna gör är inte sant.

Syftet var att undersöka hur troende kristna som gått i psykoterapi, upplevt att de själva och terapeuten förhållit sig till gudstron. Författarna har använt en halvstrukturerad kvalitativ intervjuform för studiens genomförande.Sammanfattningsvis framkom att respondenterna inför en psykoterapi haft farhågor om att bli bemötta och tolkade i ramar som varit oförenliga med det egna seendet, men att farhågorna i de reella psykoterapierna inte besannats. Vidare framkom att respondenterna förhållit sig till sin gudstro genom att anpassa sig till terapeuternas inställning. Det betyder att om terapeuterna visat sig vara villiga att prata om tron, har respondenterna delgivit den. Har däremot terapeuterna verkat obekväma med trossamtal, har respondenterna bytt ämne.