Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärare i grundskolans tidigare år arbetar med individualisering och vad individualisering innebär för dem. För att nå ut till en större grupp verksamma lärare i grundskolans tidigare år använde vi oss av enkäter med både kvantitativa och kvalitativa frågor. Resultatet visade att lärarna ser många fördelar med individualisering eftersom undervisningen utgår från varje elevs behov och förutsättningar. Nackdelarna med att arbeta med individualisering uppger de vara tidsbrist och Gruppstorlek. Studiens resultat visade att majoriteten av lärarna tog hänsyn till olika lärstilar genom bland annat att anpassa såväl material och läromedel till elevens kunskapsnivå..

Syftet med arbetet var att undersöka klassrumsklimatet i en klass där det uttalat arbetades för att stärka kamratandan med bland annat social och emotionell träning (SET) och andra gruppstärkande övningar. Undersökningen har gjorts genom en enkät till klassen, en intervju med läraren och en observation av klassen under en skoldag. Resultatet visade att gruppen påverkades av många olika faktorer som Gruppstorlek, känslan av trygghet och också rollerna hade betydelse för klassrumsklimatet. Demokratin i klassrummet bidrog till att eleverna vågade och lärde sig ta ansvar. Den fysiska klassrumsmiljön hade också inverkan på klimatet och förutom SET arbetade läraren även med olika former av samtal och en del massage..

Syftet med denna studie är att undersöka om förskolepedagogerna själva anser sig ha tid och resurser att uppfylla de mål som läroplanen avser. Vi vill undersöka om våra föraningar stämmer, är personalen i förskolorna är nöjda med tillvaron som den är idag?Vi har valt att arbeta utifrån enkätundersökningar. Vi lät personal på två förskolor och en förskoleklass svara på enkätfrågorna som handlade om just deras syn på hur arbetet utifrån Lpfö 98 fungerar i deras verksamhet. Resultatet av dessa enkäter blev dock inte som vi hade förutsett.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs muntlig språkfärdighet, läsaren får en bild av styrdokumenten samt kursplanen i svenska vad gäller den muntliga språkfärdigheten. I dagens samhälle ställs det högre krav på att kommunicera, därför belyser vi vikten av att kunna tala för sig.SYFTE:Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur verksamma pedagoger i grundskolans svenskundervisning ser på den muntliga språkfärdigheten, hur de arbetar med talet i klassrummet samt i vilken utsträckning talet ingår vid betyg och bedömning.METOD:Intervjuer genomfördes med sju behöriga pedagoger i svenska, år 4-9, på tre olika skolor.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna anser att det är viktigt att arbeta med den muntliga språkfärdigheten, men faktorer som nämns som svårigheter är Gruppstorlek, tidsbrist samt vaga mål i kursplanen i svenska gällande talet..

Syftet med arbetet är att undersöka och kartlägga pedagogers uppfattning och erfarenhet av vad som ger elever i matematiksvårigheter en ökad be-greppsförståelse och därmed bättre förutsättningar att lösa matematiska problem. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om begreppsförståelse. Med hjälp av enkätundersökning och intervjuer ville vi se vilka grundläggande förutsättningar och arbetssätt/strategier som gynnar begreppsförståelsen hos elever i matematiksvårigheter. Vi ville också se vilka hinder som peda-goger möter i arbetet med att utveckla begreppsförståelsen hos elever i ma-tematiksvårigheter. Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att om re-surser prioriteras så att en elev i matematiksvårigheter får arbeta språkligt aktivt med varierat arbetssätt i en liten grupp under ledning av en kompe-tent pedagog/specialpedagog, har han/hon goda förutsättningar att nå en ökad begreppsförståelse..

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs muntlig språkfärdighet, läsaren får en bild av styrdokumenten samt kursplanen i svenska vad gäller den muntliga språkfärdigheten. I dagens samhälle ställs det högre krav på att kommunicera, därför belyser vi vikten av att kunna tala för sig.SYFTE:Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur verksamma pedagoger i grundskolans svenskundervisning ser på den muntliga språkfärdigheten, hur de arbetar med talet i klassrummet samt i vilken utsträckning talet ingår vid betyg och bedömning.METOD:Intervjuer genomfördes med sju behöriga pedagoger i svenska, år 4-9, på tre olika skolor.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna anser att det är viktigt att arbeta med den muntliga språkfärdigheten, men faktorer som nämns som svårigheter är Gruppstorlek, tidsbrist samt vaga mål i kursplanen i svenska gällande talet..

Ett bra sätt att lära sig ett nytt språk sägs vara att lyssna, det är ju trots allt så vi börjarförstå vårt språk. Syftet med denna litteraturstudie är att studera om högläsning kananvändas och hur den kan användas vid inlärningen av engelska. Studien består av åttaartiklar som handlar om högläsning vid inlärning av engelska som andraspråk.Resultatet är indelat i följande teman: Ordförråd, kombinera läsning på hemspråk ochandraspråk, boksamtal, Gruppstorlek vid högläsning, högläsarens roll samt ökamotivationen med högläsning. Slutsatsen av studien är att högläsning kan utveckla barnsordförråd då läsningen sker i samband med boksamtal. Det ordförråd som utvecklas ärde ord man lägger mer tid på.

Forskning tyder på att stress kan påverka barns hälsa och att senare tids ökning av barns ohälsa är relaterat till socioekonomisk status (SES). Studiens syfte var att studera sambanden mellan SES, stress och hälsa hos barn. Totalt 102 barn från åk 4 i två skolor med låg respektive hög SES deltog i enkätundersökningen. Resultaten visar marginella skillnader i stress och hälsa mellan de båda SES-grupperna; dock var magvärk och huvudvärk signifikant vanligare hos barnen i låg-SES-gruppen. Vidare fanns mindre könsskillnader avseende livsstilsfrågor, dock ej direkt i relation till stress och hälsa.

Ett bra sätt att lära sig ett nytt språk sägs vara att lyssna, det är ju trots allt så vi börjarförstå vårt språk. Syftet med denna litteraturstudie är att studera om högläsning kananvändas och hur den kan användas vid inlärningen av engelska. Studien består av åttaartiklar som handlar om högläsning vid inlärning av engelska som andraspråk.Resultatet är indelat i följande teman: Ordförråd, kombinera läsning på hemspråk ochandraspråk, boksamtal, Gruppstorlek vid högläsning, högläsarens roll samt ökamotivationen med högläsning. Slutsatsen av studien är att högläsning kan utveckla barnsordförråd då läsningen sker i samband med boksamtal. Det ordförråd som utvecklas ärde ord man lägger mer tid på.

Beslut angående finansiella investeringar sker för den enskilde individen likaväl som i företag. Besluten följer den finansiella världens utveckling och blir därmed alltmer komplexa. Placeringar av monetära tillgångar med förväntan att generera inkomst eller värdestegring innebär en risk. Risknivån på investeringen beror på investeringsbeteendet hos beslutsfattaren som kan ge konsekvenser på den finansiella marknaden och kan så småningom leda till finanskriser om ett överdrivet behov av risk uppstår hos beslutsfattare.Genom att studera vad som påverkar risktolerans öppnas dörrar för att kunna förstå vad som ligger bakom vilken risk som väljs vid en finansiell investering. När förändring i risktolerans studeras tas hänsyn till vilka sorters beslutsfattare som finns på den finansiella marknaden.

Syftet med denna studie var att belysa lärares erfarenheter vid klassammanslagningar. Mer preciserat ämnade arbetet att studera vilka positiva och negativa effekter som uppkommer vid en klassammanslagning/ökad Gruppstorlek för lärares undervisning och den enskilda eleven samt hur detta påverkar konflikthantering och individanpassad undervisning. En annan frågeställning var att undersöka hur ett tätare samarbete mellan lärare påverkar lärares kompetensutveckling, bedömning och värdering av elevers lärande. Studien utgick ifrån en kvalitativ standardiserad intervjumetodik där totalt fyra respondenter intervjuades. Undersökningens resultat visar att respondenterna är positiva till lärarsamarbete bland annat eftersom det påverkar lärarnas kompetensutveckling och ökar deras handlingsmöjligheter samt för att samarbetet underlättar konflikthantering och individbedömning.

This literature study deals with the pig industry and how group size and available floor area affects the animal welfare and the production results. It shows that both the pigs? welfare and production result can be affected negatively if the environment seems stressful for the pigs, and if they are housed in a narrow area. If the pigs are being exposed to either physiological or psychological stress factors their immune system can be decreased and the growth can be impaired. Influence by the social status of the pigs is also reviewed.

Mitt syfte med denna undersökning var att ta reda på hur elever uppfattar lärande och delaktighet under grupprocesser, samt att ta reda på faktorer utifrån litteratur som var relevanta för detta ämnesområde med aspekt på lärande. Förutom litteraturstudier utfördes undersökningen med hjälp av en kvalitativ och kvantitativ enkät, som besvarades av 27 gymnasieelever. Undersökningen visade att de flesta elever ansåg att de tyckte att grupparbete var ett bra sätt att arbeta på där de lärde sig av varandra. Dock framkom det att det fanns en problematik som orsakades av en rad faktorer, vilka inverkade på i hur stor del de ansåg att de kunde vara delaktiga och lära sig av varandra. Dessa aspekter var även något som överensstämde med det jag fann i litteraturen.

Syftet med studien var att undersöka hur tidsbalansen var mellan hemmet och förskolan ur ett perspektiv utifrån barnets vistelsetid på förskolan. För att undersöka detta har vi använt oss av tidigare forskning och litteratur samt genom en kvalitativ metod via elektroniska enkäter för vårdnadshavare och pedagoger både kommunala och privata verksamheter. Resultatet visar att vårdnadshavare till stor del vill korta ner sina barns vistelsetid på förskolan men att samhället sätter ?käppar i hjulet? för det med krav, både uttalade och tysta. I vårdnadshavarnas svar kan vi uppfatta att samhället undergräver föräldrarollen genom att påvisa att pedagoger är bäst på att stimulera barnet.

Utvecklingsarbetet undersöker huruvida olika kommunikationsövningar kan öka gymnasieelevers muntliga produktion under engelsklektioner eller inte. Arbetet pågick under ca. åtta veckor och utfördes i en klass på 26 elever på en gymnasieskola i Norrbotten. Kommunikationsövningarna var åtta till antalet och varierade beträffande Gruppstorlek och innehåll, bla. genomfördes en minivariant av "Storyline".