Syftet med det här arbetet är att undersöka vilken uppfattning föräldrar har om matemtikverksamheten i förskolan. Undersökningsmetoden har har använts är enkät för att nå ut till så många föräldrar som möjligt. Två förskolor i södra Sverige har deltagit i undersökningen. Resultatet visar att föräldrar har en del kunskap om matematikverksamheten i förskolan. Det finns även ett behov att från pedagogernas sida öka informationen till föräldrarna.

Denna studie syftar till att undersöka resultatet av hjälpmedelsprojektet i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning, genom att beskriva hjälpmedelsGruppens arbete och analysera huruvida projektet uppfyller kraven för vedertagen projektform, samt genom att undersöka om arbetet med hjälpmedel haft betydelse för de inblandade. Detta realiseras med utgångspunkt i följande frågeställningar: hur har hjälpmedelsGruppen förberett sig inför projektet och hur har projektet organiserats, hur har hjälpmedlen introducerats för brukarna, vilka hinder och möjligheter har man sett, hur upplever boendestödjarna att deras arbetssituation förändrats genom projektet och slutligen vilken betydelse har hjälpmedlen haft för deltagande brukare i vardagen.Uppsatsen bygger på den kvalitativa forskningsintervjun och jag har funnit respondenter till studien ibland de brukare och den personal (boendestödjare, arbetsterapeuter och biståndsbedömare) som ingått i hjälpmedelsprojektet i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning.Under rubriken tidigare forskning finns en översikt som belyser psykiatrireformen, samt en skildring av hur synen på funktionshinder och de funktionshindrades rättigheter har förändrats över tid. Kapitlet tidigare forskning innehåller även en beskrivning av tidigare hjälpmedelsprojekt som är av relevans för att sätta in denna studie i en kontext. Då projektformens hinder och möjligheter utreds i studien är det även relevant att redogöra för enligt vilka principer ett projekt bör utformas.I de teoretiska utgångspunkterna utredes olika teoretiska förklaringsmodeller som tangerar KBT och delaktighetsbegreppet. Dessa används i analysen för att förklara främjande faktorer vid rehabilitering av Gruppen psykiskt funktionshindrade.Uppsatsens empiriska material är presenterat som en tematiserad beskrivning av mina respondenters syn på projektet, där jag söker ge en förståelse för vilken betydelse hjälpmedel har för brukares vardag.I analysen av materialet framkommer bland annat att hjälpmedel upplevs ha en positiv inverkan på rehabilitering av psykiskt funktionshindrade, samt att hjälpmedelsprojektet haft positiva resultat för brukare och personal.Avslutningsvis finns en diskussion i vilken huvudresultatet är att rättsäkerheten kring föreskriningen av hjälpmedel bör stärkas eftersom Gruppen psykiskt funktionshindrade har svårigheter att göra sin röst hörd..

Ökad konkurrens och snabba förändringar i företagens omvärld leder till att företagen snabbt måste kunna anpassa sig till de nya förutsättningarna. Genom att organisera företaget i projektform kan dess flexibilitet kraftigt förbättras. Då projekt är lättare att starta än att bygga upp helt nya avdelningar inom organisationen, samt att dess genomloppstid är relativt kort kan riskerna minimeras (Tonnquist, 2008). Varje projekt är samordnat av ett antal aktörer som t.ex. beställare, projektledare, projektgrupp och en styrgrupp.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever i åk 1 på El- respektive Industriprogrammen på gymnasiet använder sig av ett datorstöd på kursen Matematik A, och att ta reda på vilken typ av kategori program som eleverna utnyttjar mest.Undersökningen genomfördes med hjälp av dels en enkät av hela undersökningsGruppen, dels elevintervjuer av ett urval av Gruppen.Resultatet på undersökningen visar att eleverna inte använde datorstödet under lärprocessen i speciellt stor omfattning. Datorstödet användes framför allt under de ordinarie matematiklektionerna och den typ av funktion som användes mest frekvent var av en typ som starkt bidrog till ett ytligt och kortsiktigt lärande..

Syftet med arbetet var att undersöka klassrumsklimatet i en klass där det uttalat arbetades för att stärka kamratandan med bland annat social och emotionell träning (SET) och andra gruppstärkande övningar. Undersökningen har gjorts genom en enkät till klassen, en intervju med läraren och en observation av klassen under en skoldag. Resultatet visade att Gruppen påverkades av många olika faktorer som gruppstorlek, känslan av trygghet och också rollerna hade betydelse för klassrumsklimatet. Demokratin i klassrummet bidrog till att eleverna vågade och lärde sig ta ansvar. Den fysiska klassrumsmiljön hade också inverkan på klimatet och förutom SET arbetade läraren även med olika former av samtal och en del massage..

Bakgrund: Helkroppsvibration är en relativt ny träningsform, där mekaniska vibrationer överförs till kroppen via en vibrerande platta. Effekten har undersökts främst på idrottare och vuxna med skiftande diagnoser. Det finns lite forskning om effekten på barn/ungdomar med cerebral pares (CP).Syfte: Att prova helkroppsvibration som träningsmetod för barn och ungdomar med cerebral pares. Vetenskapliga frågeställningar. Har helkroppsvibration någon effekt på muskelstyrka, spasticitet, ledrörlighet och grovmotorisk förmåga hos barn och ungdomar med cerebral pares? Vidare ville vi undersöka om effekten varierade mellan olika grupper av barn/ungdomar och om träningstiden påverkade resultatet.

Tjänster för "självkvantifiering" är populära och innefattar ofta funktioner för jämförelser av prestationer användare emellan. När en kultur av jämförelse uppstår finns det risk för att användare bedömer sina prestationer utifrån de normer som bildas i en viss krets ("normerna"). Detta i kontrast till att bedöma prestationer utifrån vetenskapligt motiverade rekommendationer ("rekommendationerna"). Vi ville ta reda på hur användares omdömen påverkas av de två olika grunderna för jämförelse. Vi fokuserade på den enkla självkvantifieringstypen stegräkning. Vi lät 20 personer använda en stegräknare under en veckas tid.

Syftet med studien är att undersöka hur samtalsledare och medarbetare upplever utvecklingssamtal i grupp jämfört med individuella utvecklingssamtal. Den har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer i några olika kommunala verksamheter och visar att deltagarna upplever skillnader mellan de olika samtalsmetoderna och att olika frågor behandlas i respektive samtal. De är positiva till utvecklingssamtal i grupp men anser samtidigt att de individuella utvecklingssamtalen inte helt kan ersättas av utvecklingssamtal i grupp. Individuella utvecklingssamtal, mellan chefen och den anställde, ska vara personliga och handla om individen medan grupputvecklingssamtal handlar om verksamheten, arbetsmiljön, målen och arbetsrelaterade frågor. Att känna trygghet i Gruppen framhålls som viktig för att kunna genomföra utvecklingssamtal i grupp..

I den här uppsatsen undersöker jag hur barns mående och beteende bedöms i samband med deltagande i stödgrupp på Trappan i Uppsala. Jag studerar SDQ-formulär (Strength and difficulties questions) ifyllda av barn och/eller deras föräldrar 2009- 2011. SDQ mäter sex variabler: a) emotionella problem, b) uppförandeproblem, c) hyperaktivitet/uppmärksamhetsproblem, d) kamratproblem, e) prosocialt beteende samt f) total svårighetspoäng. Materialet utgörs av skattningar för 166 barn. En ny rapport (Skerfving 2011) om utvärdering av stödgrupper i Uppsala län blir ett viktigt jämförelsematerial, men jag gör delvis andra metodiska val än rapporten.

Studien undersöker 56 journaler från ensamkommandeflyktingbarn som besökt Flyktingbarnteamet i Göteborg. Syftet var att samlakunskap om Gruppen ensamkommande flyktingbarn och deras möte med ensvensk sjukvårdsinrättning. Bakgrundsinformation om barnen ochinformation om insatser som getts på Flyktingbarnteamet presenteras.Barnens hjälpbehov, som det beskrivits av remittenter och av behandlare påFlyktingbarnteamet, analyserades med kvalitativ tematisk analys. Resultatetvisade att barnen har ett brett hjälpbehov med posttraumatisk stress, andraångesttillstånd, depression och somatiska besvär men även problemkopplade till vardagen i Sverige som ensamhetskänslor och grubblerier omframtiden. Omkring var tredje barn bedömdes någon gång ha mått så dåligtatt det hade svårt för att berätta om sina problem för behandlaren.

Den här är en studie som berör områdena kring förändring, grupper och lärande. En empirisk undersökning har gjorts i en regional samordningsgrupp inom SKTF. Studien har haft tre syften; 1) att förklara och diskutera vilken typ av förändring som SKTF inlett, 2) att diskutera vilka möjligheter till andra ordningens lärande förändringsarbetet givit deltagarna samt 3) analysera hur förutsättningarna för andra ordningens förändring kan förbättras inom Gruppen och SKTF. För att svara på detta har den metodologiska utgångspunkten för studien varit en kvalitativ fallstudie. Datainsamlingen har skett genom deltagande observationer, intervjuer och genom förbundets interna dokument.

I denna uppsats har vi beskrivit och analyserat befintlig traditionell ekonomistyrning hos små och medelstora svenska business-to-business tjänsteföretag och diskuterat förutsättningar för utformning och implementering av en modern verksamhetsstyrning. Undersökningen genomförts som en fallstudie av sex företag och presenteras med hjälp av en enklare modell, som återger företagets syn på strategier och ledningsfilosofi, organisationsstruktur samt ekonomistyrning.Vi har kommit till slutsats att storleken och tjänsteinriktningen är avgörande faktorer inom Gruppen vid val av ekonomistyrningsmodell. Det förefaller så att företagen använder sig av den traditionella ekonomistyrningen, vilket ger ett stort utrymme för implementering av nya utvecklingslinjer. Avslutningsvis föreslår vi de moderniseringar, som skulle kunna leda till modern verksamhetsstyrning..

Idag är stress ett mycket aktuellt ämne. Faktorer som tros vara orsaken till stress är med andra ord levnadsvillkor, miljö och samverkan mellan arv och arbetsförhållanden. Dessa faktorer anses ge rimliga förklaringar om orsaker till stressjukdomar. Detta ligger till grund när man skapar adekvata behandlingar mot stress. På Feelgood behandlas stress bland annat med en stresshanteringskurs.

I det brottsförebyggande arbetet betonas alltmer vikten av att alla samverkar mot brott för ökad trygghet i samhället. På kommunal nivå genomförs detta arbete genom lokala brottsförebyggande råd. I Skellefteå kommun utgörs detta av Förebyggande rådet i Skellefteå, FRIS. Organiserat under detta finns de lokala förebyggandegrupperna som utför brottspreventivt arbete inom mindre geografiska områden som till största del utgörs av högstadieskolornas rektorsområden. I detta arbete studeras den lokala förebyggarGruppen i Ursviken utifrån ett brottspreventivt perspektiv.

Syftet med uppsatsen är att identifiera vilken ekonomisk information som en företagsledning i ett större tillverkande företag förmedlar, samt verifiera om detta stämmer överens med vad produktionspersonalen har vetskap om. Vi ämnar även undersöka vad som inverkar på produktionspersonalens vetskap om denna information. Slutsatser: Vad ledningen vill föra ut för ekonomisk information och vad produktionspersonalen har vetskap om stämmer generellt inte överens. De respondenter som har störst vetskap om den ekonomiska informationen är mer engagerade, känner större samhörighet i Gruppen och är mer insatta i företagets ekonomiska situation. Gemensamt för dessa är att de alla har kontinuerliga och täta möten med roterande ansvar för att hålla i dessa samt tillgång till väl uppdaterade anslagstavlor..