Bakgrund: VÄra levnadsvanor har en central roll vid uppkomsten och utvecklandet av diabetes. Det primÀra vid vÄrd av personer med typ 2 diabetes Àr att stödja egenvÄrden. MÄlet med behandling av diabetes Àr att behÄlla en god livskvalitet samt förhindra komplikationer orsakade av sjukdomen.Syfte: Syftet var att undersöka den egenvÄrd som personer med typ 2 diabetes utför.Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frÄgor anvÀndes. Tio personer med typ 2 diabetes intervjuades. InnehÄllet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet visade att kunskap om egenvÄrd och livsstilsfaktorer som pÄverkar typ 2 diabetes, ger den drabbade möjlighet att sjÀlv pÄverka sjukdomens progress.

SyfteSyftet med denna uppsats var att undersöka hur de anstÀllda pÄ SpÄngagÄrden (som Àr ett korttidsboende för personer som fÄtt nÄgon form av funktionshinder) i TorshÀlla och folktandvÄrden pÄ Forskliniken och Eskilshemkliniken i Eskilstuna stÀller sig till friskvÄrd och hur de anvÀnder sig av friskvÄrdstimmen, och i vilken form friskvÄrdstimmen erbjuds av arbetsgivaren. Ytterligare en avsikt Àr att se varför inte alla utnyttjar friskvÄrdstimmen och vilka ÄtgÀrder som behövs för att fler ska utnyttja den.MetodJag har anvÀnt mig av en enkÀt som jag delat ut till de anstÀllda pÄ SpÄngagÄrden i TorsÀlla och folktandvÄrden Fors och Eskilshem i Eskilstuna för att granska i hur stor utstrÀckning friskvÄrdstimmen anvÀnds och vad de anstÀllda tycker om den. Resultaten har behandlats i programmet Excel.Totalt delades 90 enkÀter ut men endast 45 personer deltog i undersökningen. Personerna var mellan 23 Är och 64 Är, och medelÄldern var 48 Är.ResultatFriskvÄrdstimmen erbjuds i olika former i Eskilstuna och TorshÀlla. I Eskilstuna Àr det respektive enhetschef som bestÀmmer om friskvÄrdstimmen och hur den ska utnyttjas.

Kursplanen i grundskolan för Ă€mnet idrott och hĂ€lsa sĂ€ger att ?Ämnets kĂ€rna Ă€r idrott, lek och allsidiga rörelser utformade sĂ„ att alla oavsett fysiska eller andra förutsĂ€ttningar ska kunna delta, erhĂ„lla upplevelser och erfarenheter samt utvecklas pĂ„ sina egna villkor.? (Skolverkets hemsida, 2007). Syftet med detta arbete har varit att försöka undersöka hur tvĂ„ rörelsehindrade barn i olika Ă„ldrar upplever Ă€mnet idrott och hĂ€lsa samt vilka faktorer som bidrar till eller försvĂ„rar ett intresse som frĂ€mjar deras egen hĂ€lsa. För att fĂ„ tag pĂ„ intervjupersoner sĂ„ vĂ€nde jag mig till olika organisationer som RBU (riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar), SHIF (svenska handikappidrottsförbundet) och Ă€ven olika sorters skolor. Det visade sig dock vara svĂ„rt att hitta personer som var villiga att stĂ€lla upp sĂ„ dĂ€rför fick mitt arbete stödja sig pĂ„ bara tvĂ„ personer, en pojke som var nio Ă„r och en flicka som var nitton Ă„r. Som metod anvĂ€ndes standardiserade intervjuer med tvĂ„ stycken rörelsehindrade personer i olika Ă„ldrar. Jag förklarade för intervjupersonerna vad för sorts arbete jag höll pĂ„ med och att deras deltagande i arbetet skulle vara helt anonymt.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ anstÀlldas uppfattning om vilka krav som ska stÀllas pÄ chefer i allmÀnhet samt hur vÀl deras egen chef lever upp till dessa krav. En enkÀtundersökning genomfördes pÄ ett stort internationellt företag med huvudkontor i nordöstra SkÄne. Urvalet bestod av 60 fabriksanstÀllda och enkÀten undersökte deras nÀrmsta operativa chef. EnkÀten bestod av olika pÄstÄenden som delats upp i psykiska krav och fysiska krav. Exempel frÄn enkÀten Àr ?Din chef visar förtroende för Er som personal i Ert arbete? och ?Det Àr viktigt att chefen alltid Àr fysiskt nÀrvarande pÄ arbetsplatsen?.

I dagens informationssamhÀlle rÄder ett samhÀlleligt krav pÄ att samtliga individer förstÄr och kan uttrycka sig i skrift. Detta krav leder till att funktionshindret dyslexi och dess problematik blir allt mer tydligt. Trots detta vÀljer allt fler med en dyslexidiagnos att studera vidare pÄ universitetsnivÄ. Detta examens arbete har till syfte att undersöka hur studenter med dyslexidiagnos upplever sin dyslexi idag samt vilken pÄverkan dyslexin har pÄ framtiden, inför kommande yrkesliv, samt hur dessa personer ser pÄ framtiden i sin helhet. En kvalitativ metod anvÀndes dÀr 11 studenter med dyslexidiagnos deltog i semi-strukturerade intervjuer.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa de psykiska aspekterna av att drabbas av hypertyreos och hur det pÄverkar individens dagliga liv. Studien vÀnder sig till sjuksköterskor som kan anvÀnda studien i sitt arbete för att underlÀtta omvÄrdnaden kring patienter med hypertyreos, vilket pÄ sÄ sÀtt ger kunskap Ät blivande kollegor. Hypertyreos Àr en sjukdom som blir alltmer vanlig i Sverige och som kan ge stora inverkningar pÄ individens dagliga liv om den inte upptÀcks och behandlas i tid. Metoden som valts Àr en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar blivit systematiskt och kritiskt granskade utifrÄn Polit & Hunglers kriterier för vetenskap. Resultatet visar att ett flertal psykiska symtom pÄverkar som kan ge stora inverkningar pÄ individens dagliga liv, vilket leder till reducerad generell hÀlsa och minskad vitalitet och kÀnslomÀssighet, dÀrmed upplever patienter begrÀnsningar i det dagliga livet..

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

I dagens samhĂ€lle Ă€r gruppen Ă€ldre med psykisk ohĂ€lsa ett eftersatt omrĂ„de och detfinns begrĂ€nsad mĂ€ngd forskning om denna Ă„ldersgrupps psykiska ohĂ€lsa. Att varaĂ€ldre innebĂ€r inte en tillvaro utan psykiska besvĂ€r, utan Ă€ldre kan bĂ€ra med sigpsykisk ohĂ€lsa sen tidigare i livet och psykisk ohĂ€lsa kan Ă€ven förstĂ€rkas ochuppkomma till följd av förĂ€ndringar i livssituationen. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att Ă€ldre fĂ„rtillgĂ„ng till stöd och hjĂ€lp för att bemĂ€stra och hantera den psykiska ohĂ€lsan. Brist pĂ„hjĂ€lp och stöd samt ouppmĂ€rksammad psykisk ohĂ€lsa kan Ă€ven för Ă€ldre personerleda till suicid och suicidförsök. Äldre över 65 Ă„r Ă€r representerade i statistiken översuicid och i Sverige Ă€r det genomsnitt en person över 65 Ă„r som fullbordar suicid varjedag.

Syftet med studien ?r att unders?ka upplevelser hos yrkesverksamma som arbetar med att till?mpa djurunderst?tt arbete med hund inom ?ldreomsorgen och/eller arbetar i en s?dan verksamhet d?r hundinterventioner till?mpas. Studien str?var efter att f? insyn i de yrkesverksammas upplevelser om hundinterventioner inom ?ldreomsorgen, med fokus p? hur dessa insatser kan inverka p? ?ldres sociala delaktighet, psykiska v?lbefinnande och motivation till socialt engagemang. Studien genomf?rdes genom kvalitativa intervjuer med sex personer som arbetade antingen p? ett ?ldreboende d?r djurunderst?tt arbete med hund implementerats, eller som hundf?rare som bes?kte s?dana verksamheter.

ProblemstĂ€llning: Forskningen om stöd till personer som erhĂ„llit den medicinska diagnosen demenssjukdom Ă€r bristfĂ€llig. Även hur olika vĂ„rdteam med sjuksköterskor kan anvĂ€nda stödet, ordinera oberoende och fĂ„ ordinerat beroende omvĂ„rdnadsĂ„tgĂ€rder behöver kartlĂ€ggas och vidareutvecklas. Vad erbjuds för stöd direkt till och hur kan sjuksköterskan stödja personer med demensdiagnos. Syfte: Syftet var att belysa stöd för personer med demenssjukdom.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baserades pĂ„ 15 vetenskapliga artiklar. Dessa granskades, analyserades och kategoriserades för att finna stöd för personer med demenssjukdom.

Syftet med denna studie Àr att definiera utomhuspedagogik och fÄ kunskaper om utomhuspedagogikens metoder. Studien visar pÄ vilket sÀtt utomhuspedagogiken stimulerar den fysiska och psykiska kroppen genom att elever vistas och undervisas utomhus. VÄra frÄgestÀllningar i arbetet Àr: Hur definieras utomhuspedagogik? Hur kan lÀrare och elever tillsammans skapa ett intresse för naturen?PÄ vilket sÀtt pÄverkas elevers hÀlsa och lÀrande vid Äterkommande naturupplevelser och utevistelse? PÄ vilket sÀtt kan utbildning inom utomhuspedagogik vara en fördel?Studien har utförts utifrÄn relevant litteratur och med en kvalitativ inriktning.Semistrukturerade intervjuer och observationer har utförts pÄ olika skolor i kommunen som varit mycket lyckade. Resultaten utifrÄn dessa olika forskningsmetoder har visat att det frÀmjar elevers hÀlsa och kunskaper om miljön förstÀrks..

Uppsatsen behandlar Àmnet unga högpresterande flickor som mÄr psykiskt dÄligt. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur skolan kan upplevas för nÄgon som Àr drabbad av detta samt att fÄ konkreta exempel pÄ hur arbetet kan se ut pÄ en gymnasieskola gÀllande detta problem.Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer och litteraturstudie. Fem intervjuer och litteratur som behandlar Àmnen som sjÀlvmord, depression, Ängest samt Àtstörningar har varit grundlÀggande för undersökningen. Den viktigaste slutsatsen Àr att det krÀvs ett annorlunda angreppssÀtt frÄn skolans hÄll om vi vill förÀndra utsikterna för högpresterande flickor med psykiska problem. Det krÀvs bl.a.

Som allmÀnsjuksköterska Àr sannolikheten stor att man under sin tjÀnst kommer att trÀffa pÄ patienter med Parkinsons sjukdom. En lÄngvarig sjukdom som Parkinsons förknippas ofta med svÄrt handikapp. Progressivitet och en rad olika symtom pÄverkar i hög grad patientens livskvalitet. Syftet med studien Àr att belysa hur Parkinsons sjukdoms pÄverkar patienternas livskvalitet. Samt att belysa hur allmÀnsjuksköterskan kan hjÀlpa patienter med Parkinsons sjukdom att bibehÄlla livskvalitet.