Syftet med studien var att beskriva personlig assistans, insatsen, yrket och rekryteringssituationen. Personlig assistans syftar till att ge personer med funktionshinder kontroll över det egna livet. En problematisk rekryteringssituation kan medföra att denna möjlighet gÄr förlorad. Metoden som anvÀndes var personliga intervjuer samt litteraturstudier. De som intervjuades var politiker frÄn socialnÀmnden i nÄgra av Norrbottens kommuner samt representanter för bÄde kommunala och privata arbetsgivare för personliga assistenter.

Ungdomars hÀlsa pÄverkas av olika faktorer som den psykiska hÀlsan, övervikt, Àtstörningar och sjÀlvförtroende. Familjerelationer, kompisar och skolan Àr andra faktorer för att ungdomarna ska mÄ psykiskt bra. För att kunna vÀgleda ungdomar pÄ gymnasiet Àr det viktigt att skolsköterskor har kunskap om ungdomarnas egen syn pÄ sin hÀlsa och vad de tycker Àr viktigt för att de ska mÄ bra. Syftet med studien var att belysa gymnasieungdomars uppfattning om den egna hÀlsan. En systematisk litteraturstudie gjordes dÄ den ger en bild av forskningslÀget just nu.

Bakgrund: Andelen personer som lever med demenssjukdom har ?kat de senaste ?ren. De drabbas ofta av beteendem?ssiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD). Symptomen p?verkar individen negativt och kan f?rs?mra livskvalit?n. L?kemedelsbehandling ?r en vanlig strategi f?r hantering av dessa symptom men detta bidrar ofta till biverkningar. Rekommendationerna f?r omv?rdnad vid demenssjukdom ?r i f?rsta hand icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet ?r att identifiera icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder som kan lindra de beteendem?ssiga symptomen hos personer med demenssjukdom. Metod: Denna litteratur?versikt baserades p? s?kningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

Sverige har över 100.000 veteraner och den svenska politiken verkar för ett större samarbete med FN och Nato. DÀrför Àr det viktigt att Sverige Àven kan hantera hemkomna veteraner som fÄtt psykiska besvÀr under tjÀnstgöringen. Denna studie har baserats pÄ veteraner och hur de upplever hemkomsten, veteranernas erfarenheter av Hemkomstprogram och tjÀnstgöring. Studien gör en jÀmförelse mellan tidigare forskning och veteranernas Äsikter om vad som kan pÄverka den psykiska hÀlsan samt deras Äsikter om hemkomstprogrammet. Arbetet bestÄr av inspelade telefonintervjuer som gjorts med veteraner (n=5) och en av Försvarsmaktens psykologer samt tidigare forskning.

Bakgrund Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) drabbar 3-8% av alla menstruerande kvinnor. Syndromet kan orsaka fysiska och psykiska symtom. Exempel p? psykiska symtom ?r hum?rsv?ngningar, ?ngest, nedst?mdhet, sj?lvmordstankar, koncentrationssv?righeter, tr?tthet samt minskat intresse f?r dagliga aktiviteter. Symtomen uppst?r i menstruationscykelns lutealfas, som p?g?r i ungef?r 14 dagar, f?r att avta eller f?rsvinna helt under menstruationscykelns follikelfas. V?lbefinnande anses inom aktivitetsvetenskapen ha starka kopplingar till begreppen aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet, och det finns en stor kunskapslucka om hur PMDS samspelar med dessa begrepp. Syfte Studiens syfte var att utforska hur personer med PMDS upplever v?lbefinnande, aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet vid PMDS j?mf?rt med symtomfri period. Metod Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomf?rdes.

Idag anser de flesta professionella vÀrlden över att autism Àr en organisk skada. Ett barn med autism bearbetar information och uppfattar vÀrlden annorlunda Àn andra. Det mest utmÀrkande draget hos dessa barn Àr att de har svÄrt med den sociala kompetensen. Syftet med studien var att belysa och öka förstÄelsen för hur förÀldrar till ett barn mellan Äldrarna noll till tolv Är med diagnosen autism, upplever sin livssituation. Vi valde att genomföra en intervjustudie med fem förÀldrar till barn med detta funktionshinder.

Motivation till fysisk aktivitet fortsÀtter att öka i Sverige. En ny trend som blivit allt mer populÀr Àr grupptrÀningen. Varför mÀnniskor vÀljer att trÀna i grupp eller trÀna sjÀlv Àr en individuell frÄga.  Det finns olika motivationsfaktorer till vad det Àr som pÄverkar mÀnniskor att delta i grupptrÀning. Det hÀr arbetet undersöker de psykiska, fysiska och sociala faktorers pÄverkan till motivation inom grupptrÀning. Syftet med studien Àr att undersöka gymmedlemmars motivation till grupptrÀning.

I detta examensarbete evalueras brandsÀkerheten pÄ gruppboendena Maskrosen och Ventilen samt Àldreboendena Smedsberget och Skytten i Lycksele stad. Arbetet Àr utfört pÄ uppdrag av rÀddningstjÀnsten i Lycksele kommun. För att fÄ en tillförlitlig bedömning av de fyra boendena har projektgruppen valt att anvÀnda sig av programmet ?BrandskyddsvÀrdering av vÄrdavdelningar? (BSV-vÄrd). Detta program Àr baserat pÄ olika komponenter vilka viktas med en viktningsgrad och sedan slÄs samman för att ge ett slutgiltigt Brandskyddsindex.

Skolan Àr en betydelsefull del av barn och ungdomars vardag. ElevhÀlsans insatser saknar ett större förebyggande aktivitetsperspektiv dÄ det mesta idag Àr individrelaterat gÀllande funktionshinder och ohÀlsa. BÄde den somatiska och den psykiska ohÀlsan ökar bland Sveriges barn och ungdomar. Skolan Àr en ny arena för Arbetsterapi i Sverige, det finns inte sÄ mÄnga som har studerat den ?vanliga? grundskolan utifrÄn ett arbetsterapeutiskt perspektiv.

Att drabbas av kronisk sjukdom pÄverkar flera aspekter i personers liv sÄsom de psykiska, fysiska, sociala och yrkesmÀssiga. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Àr en allvarlig progredierande kronisk sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med KOL. Fjorton kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier.

Psykisk ohÀlsa kan drabba alla och ligga inom spannet frÄn svÄra livskriser till psykiatriska diagnoser. Trots en strÀvan efter normaliserande levnadsvillkor i samband med avinstitutionaliseringen av mentalsjukhus och psykiatrireformen Àr attityderna mot personer med psykiska sjukdomar fortfarande negativa, vilket gör denna grupp extra utsatt. Denna studie syftar till att öka kunskapen kring upplevelser av omgivningens attityder och ÄterhÀmtning utifrÄn personer som sjÀlva lider eller har lidit av psykisk ohÀlsa. Ett andra syfte Àr att belysa delar av det attitydförÀndrande arbete. Genom textanalys och tvÄ kvalitativa intervjuer har syftet uppnÄtts.

Denna selektiva översikt utgörs av kunskap om Aspergers syndrom mellan Ären 1997-2007. VÄr ambition har varit att sammanstÀlla aktuell kunskap om Aspergers syndrom för att pÄ sÄ sÀtt bidra till en ökad tillgÀnglighet.Syftet med översikten Àr att ge en ökad förstÄelse av Aspergers syndrom, med sÀrskilt fokus pÄ de olika dominerande teoretiska perspektiven inom omrÄdet samt aktörernas egna perspektiv pÄ sin diagnos. TvÄ problemstÀllningar har anvÀnts: 1). Hur ser den teoretiska diskussionen ut i forskningslitteraturen som behandlar autism med sÀrskilt fokus pÄ Aspergers syndrom? 2).

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Parkinsons sjukdom Àr en av de kroniska progressiva sjukdomar som medför funktionshindrade tillstÄnd hos den sjuke och pÄverkar personens livsvÀrld. Antalet personer med Parkinsons sjukdom kommer att öka alltmer med Äldrande befolkning. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser att leva med Parkinsons sjukdom. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterade i fyra kategorier: att ha en oförutsÀgbar och olydig kropp pÄverkade det dagliga livet; att kÀnna oro och trötthet skapade en pÄfrestande tillvaro; att ha förÀndrad sjÀlvstÀndighet gav förbÀttrade relationer med nÀrstÄende och minskat samspel med andra; att lÀra sig leva med sjukdomen och acceptera den, gav mening med livet. Resultaten visade att Parkinsons sjukdom pÄverkade personers fysiska, psykiska och sociala existens med andra negativt, men relationer med nÀrmaste familjemedlemmar förbÀttrades.

Bakgrund: Livssituationen för personer med stomi Àr för mÄnga okÀnd. För sjuksköterskan Àr insikt i stomibÀrarens livssituation viktig för att kunna förstÄ patientens livsvÀrld, kunna identifiera problem, se vÄrdbehov, undvika och lindra lidande. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva vuxnas upplevelser och erfarenheter av att leva med tarmstomi. Metod: En systematisk litteraturstudie anvÀndes som metod för att svara pÄ syftet. Sökningar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo.