Low Carb High Fat (LCHF) ses som en striktare variant av GI eller Atkins och Ă€r en diet riktad framförallt till personer som lider av det metabola syndromet, dĂ€r man utesluter i princip alla kolhydrater för att undvika blodsockerhöjningar. Överviktiga och diabetiker som testat denna diet har bĂ„de fĂ„tt bĂ€ttre blodfetter, viktnedgĂ„ng samt ett förbĂ€ttrat blodsocker men samtidigt finns det mĂ„nga motstrĂ€vare ? framförallt SNR (svenska nĂ€ringsrekommendationer). Syftet med detta projekt var att visa effekterna hos friska, normalviktiga personer som genomgĂ„tt en tre veckors dietperiod med LCHF kost. Hur vikten, blodfetterna samt det psykiska har pĂ„verkats.

Depression Àr ett allvarligt sjukdomstillstÄnd, som medför lidande för sÄvÀl personen med sjukdomen, som övriga familjemedlemmar. FörestÀllningar kring sjukdom grundas bÄde pÄ förestÀllningar innan sjukdomen uppstod och pÄ förestÀllningarna som utvecklats till följd av den. FörestÀllningar kan ses som en sanning, om den subjektiva verkligheten, som pÄverkar sÄvÀl oss sjÀlva som andra. FörestÀllningarna kan bÄde hindra och hjÀlpa oss. Idag finns en bristande kunskap kring förestÀllningar om den egna ohÀlsan hos personer med depressionssjukdom inom vÄrdens kontext.

Psykisk hÀlsa pÄverkas av ett flertal bestÀmningsfaktorer och Àr en förutsÀttning för att mÀnniskor ska mÄ bra. Den psykiska ohÀlsan har varit ett av de största folkhÀlsoproblemen i Sverige de senaste Ären. Den senaste Liv & HÀlsa ung undersökningen visade pÄ försÀmrad psykisk ohÀlsa bland ungdomar i StrÀngnÀs kommun, framförallt bland flickor. Syftet med denna studie var att skapa en förstÄelse för varför den psykiska ohÀlsan ökar bland ungdomar i StrÀngnÀs kommun samt vilka ÄtgÀrder ungdomarna sjÀlva anser skulle kunna förÀndra problemet. För att kunna besvara frÄgestÀllningarna genomfördes tre fokusgruppsintervjuer pÄ ungdomar i nionde klass.

The aim of the essay was to see how the respondents reasoned about different themes like, isolation, integration and barriers to integration, given that they had all been diagnosed with a psychosis diagnosis. The essay takes part of secondary data that had been gathered through interviews by researchers at the department of Research and Development Psychiatric South Stockholm during a 3 year period. To work with the interview data a qualitative interview analysis method was used. The interviews were analyzed against theories of social interaction, labeling, stigma and the theory of ?role exit?.

Bakgrund: Alla personer oavsett Älder har mÀnskliga behov som behöver tillgodoses för att personen ska kunna kÀnna vÀlbefinnande. Ibland tvingas en individ att flytta till ett sÀrskilt boende pÄ grund av sÀrskilda behov. För en del personer kan det vara svÄrt att vÀnja sig att bo pÄ ett sÀrskilt boende, som kan leda till ensamhet och depression. VÄrden som ges till de Àldre ska se till de fysiska, psykiska och sociala behoven. Det Àr dÀrför relevant att fördjupa sig i vad som skulle kunna underlÀtta denna förÀndring, vilket skulle kunna vara en hund.   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om och i sÄ fall hur hundar pÄverkar Àldre personer som bor pÄ sÀrskilt boende.

Diabetes mellitus Àr en kronisk sjukdom som leder till en höjning av glukoshalten i blodet. Ett högt blodglukosvÀrde medför bÄde fysiska och psykiska komplikationer. Det Àr Ànnu ej faststÀllt vilken kostrekommendation som lÀmpar sig bÀst för personer med diabetes. DÀrför Àr det viktigt att Äterkommande ifrÄgasÀtta kostrÄd och hitta den kosthÄllning som har bÀst pÄverkan pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande hos personer med diabetes. Syftet med litteraturstudien var att beskriva pÄ vilket sÀtt lÄgkolhydratkost pÄverkar personer som lever med diabetes mellitus typ 2.

Äldre personer utgör en stor del av befolkningen och Ă„ldersrelaterade sjukdomar ökar i takt med att den Ă€ldre befolkningen ökar. I Sverige finns det 2,3 miljoner mĂ€nniskor som Ă€r över sextio Ă„r varav 140 000 har en demensdiagnos. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om och hur sĂ€llskapsdjur kan pĂ„verka Ă€ldre personer med eller utan demenssjukdom. Genom att följa Goodmans sju steg gjordes en systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen skedde i PubMed CINAHL och PsycINFO dĂ€r 11 vetenskapliga kvantitativa artiklar inkluderades.

I denna studie Àr syftet att undersöka hur kommunikationen fungerar för ett barn, i detta fall en flicka, som har diagnosen Cerebral pares, och dessutom saknar verbalt tal. Vi vill Àven undersöka hur skolan har lagt upp sin strÀvan att uppfylla lÀroplanens mÄl genom att inkludera en elev med ett funktionshinder. De frÄgor vi avsÄg att besvara med studien var: AnvÀnder man med nÄgon speciell metod för att stödja kommunikationen hos ett barn som har diagnosen Cerebral pares, och som saknar verbalt tal? Vilka fördelar respektive nackdelar finns för denna elev med att gÄ i en vanlig klass? VÄra metoder bestÄr av observationer av eleven i olika miljöer i skolan samt intervjuer med tio personer dÀr de intervjuade har god kÀnnedom om den funktionshindrades kommunikativa förmÄga. Fallstudien genomfördes pÄ en skola i en kommun i norra Sverige.

Bakgrund: Psykiskt och/eller fysiskt vÄld förekommer i alldeles för stor utstrÀckning i Sverige och Àven i resten av vÀrlden. Trots lag mot barnmisshandel i flera lÀnder sÄ fortsÀtter anmÀlda fall av barnmisshandel att öka.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur psykiskt och/eller fysiskt vÄld under barndomen har pÄverkat de utsatta senare under vuxenlivet.Metod: Studien baserades pÄ sjÀlvbiografier. En kvalitativ ansats har anvÀnts i föreliggande studie dÀrför att det var upplevelser hos individer som undersöktes. Resultatet analyserades med hjÀlp av en kvalitativ, manifest innehÄllsanalys.Resultat: I studien framkom fem olika kategorier. Dessa var: lidande, vÀlbefinnande, konsekvenser av barnmisshandeln, relationen med förÀldrarna/förövarna samt relation med andra individer.

Syftet med studien var att jÀmföra skattad hanteringsförmÄga och hÀlsorelateradlivskvalitet hos nÀrstÄende till personer med kronisk hjÀrtsvikt och stroke. Ett annat syfte var ocksÄ att studera om samband fanns mellan hanteringsförmÄgaoch hÀlsorelaterad livskvalitet.  Metod: En komparativ och korrelativdesign med kvantitativ ansats anvÀndes. För att mÀta hanteringsförmÄga ochhÀlsorelaterad livskvalitet anvÀndes Jalowiec Coping Scale (JCS) och Shortform- 36 (SF- 36). Urvalsgruppen för studien var nÀrstÄende till patienter med kronisk hjÀrtsvikt och stroke (n = 46).

Syftet med studien var att se om psykiskt vÀlbefinnande hos avhoppare frÄn sekter Àr relaterat till förekomsten av psykiska övergrepp i den rörelse som lÀmnats samt att undersöka hur avhoppares psykiska vÀlbefinnande ser ut. Deltagare var 57 avhoppare frÄn Ätta olika religiösa rörelser i Sverige. De rekryterades huvudsakligen genom hjÀlporganisationer för avhoppare och deltog genom att svara pÄ frÄgor via ett nÀtformulÀr. Resultaten visade att högre förekomst av psykiska övergrepp, mÀtt med GPA-skalan, var relaterat till sÀmre psykiskt vÀlbefinnande, mÀtt med CORE-OM, vilket var enligt hypotesen. Det fanns dÀremot inte nÄgot samband mellan psykiskt vÀlbefinnande och antalet Är i rörelsen eller antalet Är sedan avhoppet.

Upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person med psykisk sjukdom Àr kÀnslomÀssigt krÀvande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person med psykisk sjukdom. Litteraturstudien Àr baserad pÄ Ätta stycken vetenskapliga artiklar som Àr analyserade med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att vara arg, rÀdd och skamsen., Att vara hjÀlplös och distansera sig., Att fÄ slitningar i relationer., Att fÄ ansvar och utvecklas men leva med förluster i livet., Att fÄ stöd men bli nonchalerad av sjukvÄrdspersonal., Att lÀra sig leva med den nya livssituationen. Resultatet visar att de nÀrstÄende gÄr igenom omvÀlvande upplevelser dÄ en nÀra person drabbas av en psykisk sjukdom.

Upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person med psykisk sjukdom Àr kÀnslomÀssigt krÀvande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person med psykisk sjukdom. Litteraturstudien Àr baserad pÄ Ätta stycken vetenskapliga artiklar som Àr analyserade med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att vara arg, rÀdd och skamsen., Att vara hjÀlplös och distansera sig., Att fÄ slitningar i relationer., Att fÄ ansvar och utvecklas men leva med förluster i livet., Att fÄ stöd men bli nonchalerad av sjukvÄrdspersonal., Att lÀra sig leva med den nya livssituationen. Resultatet visar att de nÀrstÄende gÄr igenom omvÀlvande upplevelser dÄ en nÀra person drabbas av en psykisk sjukdom.

MĂ„nga mĂ€nniskor har husdjur som sĂ€llskap och fritidsintresse och allt fler forskare har pĂ„ senare tid börjat intressera sig för husdjurets betydelse för mĂ€nniskans livskvalitet. Antrozoologin Ă€r en relativt ny vetenskap dĂ€r man Ă€gnar sig Ă„t att studera relationen mellan djur och mĂ€nniska. Man har i olika undersökningar kunnat visa att husdjur har en positiv effekt pĂ„ mĂ€nniskans fysiska och psykiska vĂ€lbefinnande och att djuret höjer livskvaliteten för mĂ„nga (Enders-Slegers, Paul, Podberseck, Serpell, 2000). I denna uppsats undersöks sociala relationer och livstillfredsstĂ€llelse hos Ă€ldre personer med och utan husdjur. Finns det nĂ„got samband mellan Ă€gande av husdjur, livstillfredsstĂ€llelse och sociala relationer? Är Ă€ldre personer med husdjur mer nöjda med sina sociala relationer samt mer tillfreds med livet Ă€n Ă€ldre personer utan husdjur? KĂ€nner sig Ă€ldre mĂ€nniskor med husdjur mindre ensamma Ă€n de som inte har husdjur? Kan man se nĂ„gon skillnad mellan mĂ€n och kvinnor?.

Syftet med denna studie har varit att undersöka gÀllande praxis samt belysa förutsÀttningarna för psykoterapi som behandlingsmetod inom Barn- och ungdomshabiliteringen.Studien bestÄr av tvÄ delar, dels en enkÀtundersökning riktad till fem lÀn, dels intervjuer med ett urval av de personer som berörts av enkÀten, och dÀr uttalat intresse för att intervjuas. Arbete har varit inspirerande och berikande. Vi har fÄtt ta del av en gedigen kunskap och engagemang för psykoterapeutiskt arbete med funktionshindrade barn och ungdomar, och deras förÀldrar/anhöriga. Resultaten visade att det förekommer psykoterapeutiska insatser i olika former pÄ dessa arbetsplatser. Fokuseringen, omfattningen och metoderna varierar mellan arbetsenheterna och yrkesutövarna. VÄr slutsats Àr att det Àr ett mycket gott arbete som utförs, och med stort engagemang sÄvÀl för att arbeta psykoterapeutiskt som för de funktionshindrades rÀtt till detta stöd. Terapiernas fokus var oftast byggande och bearbetande av sjÀlvbild, nÀr det gÀllde barn/ungdomar, och för förÀldrar krisbearbetning och stöd i att hantera svÄrigheter i den nya livssituationen.Terapier för gruppen funktionshindrade mÄste utgÄ frÄn ett brukarperspektiv, dvs. anpassas efter brukarens förmÄga genom en variation av metoder, konkreta tekniker och ökad tydlighet hos terapeuten.Barn- och ungdomshabiliteringen kÀnnetecknas bl a av kontakter under lÄng tid, av teamarbete och en stor variation av insatser.