Bakgrund: I dagslĂ€get berĂ€knas 20 miljoner mĂ€nniskor vara pĂ„ flykt vĂ€rlden över. År 2006 fick Sverige in 6320 ansökningar om uppehĂ„llstillstĂ„nd gĂ€llande barn. Flyktingbarn kan ha varit med om traumatiska hĂ€ndelser i hemlandet, sĂ„som krig och vĂ„ld vilket kan förĂ€ndra deras psykiska hĂ€lsotillstĂ„nd. Syfte: Att belysa barns psykiska hĂ€lsotillstĂ„nd efter flykt frĂ„n krig och vĂ„ld. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag nÄgon form av informationssystem. För att effektivisera, förÀndra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjÀlpmedel. TyvÀrr innebÀr detta Àven att ett antal problem kan uppstÄ. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas Àr utebliven anvÀndaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbÀttra anvÀndaracceptansen.

Under menstruationscykeln pÄverkas kvinnan av flera hormonstimulerande signalsubstanser och hormoner som i sin tur kan ha olika effekt pÄ den psykiska och fysiska hÀlsan som PMS ? premenstruellt syndrom eller PMDD ? premenstruell dysforisk dysfunktion. Syftet med studien var att undersöka variationer i allmÀnt mÄende, irritationsnivÄ och energi under en menstruationscykel. I undersökningen deltog 2 grupper av kvinnor, de som inte anvÀnder, respektive de som anvÀnder hormonpreparat. Tjugofem undersökningsdeltagare (udd) ingick i undersökningen som pÄgick under 30 dagar.

Uppsatsen Àr baserad pÄ ett uppdrag som handlar om en undersökning av turistbyrÄernas verksamhet. Innan uppstart av ett företag Àr det viktigt att bestÀmma vilken typ av organisation som behövs. Organisationen i de olika driftformerna skiljer sig Ät och pÄverkar i sin tur företagets omvÀrld och nÀtverk pÄ olika sÀtt. Dessa begrepp har valts ut för att analysera deras betydelse för turistbyrÄer och om de pÄ nÄgot sÀtt underlÀttar företagens drift och finansiering..

Bakgrund: Humant immunbristvirus [HIV] skadar kroppen genom att förstöra specifika blodceller. Sjukdomen pÄverkar bÄde den fysiska och psykiska hÀlsan.  Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att kartlÀgga vilka upplevelser av stigmatisering som beskrivits av personer med HIV. Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. 14 artiklar bearbetades utifrÄn syfte och frÄgestÀllningar, kvalitetsbedömdes, sammanstÀlldes, analyserades och sammanfattades.

Syftet med studien var att undersöka upplevd stress och stressymtom hos sjukgymnaster inom öppen och slutenvÄrd i Norrbotten. Studiens resultat baserades pÄ en webbenkÀt som innehöll frÄgor om stressupplevelsen, fysiska, psykiska och kÀnslomÀssiga symtom och besvÀr, samt frÄgor om personal- och arbetsbörda. Försökspersonerna bestod av sjukgymnaster verksamma inom öppen- och slutenvÄrden i Norrbottens lÀns landsting. Av de 63 sjukgymnaster som ingick i studien var 10 procent mycket stressade och 46 procent lite stressade och resterande inte stressade. Vanliga psykiska och fysiska besvÀr var trötthet: vÀrk i skuldror, nacke eller axlar och huvudvÀrk eller migrÀn..

För en person i kronisk sjukdom prÀglas livet av flera förÀndringar. PÄ mÄnga sÀtt innebar kronisk sjukdom ett livslÄngt tillstÄnd med psykiska och fysiska hinder för personen. Det Àr inte alltid kronisk sjukdom syns frÄn utsidan, detta innebar ofta att personerna blev bemötta med lite förstÄelse frÄn omvÀrlden. Ensamhet var nÄgot som tydligt förekom hos dessa personer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av ensamhet vid kronisk sjukdom.

Syftet med uppsatsen Ă€r att studera möjlig utveckling av kommunerna och tĂ€torterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands lĂ€n fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen Ă€r de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, dĂ€r sammanslagningar av befintliga lĂ€n ska ske. I denna process Ă€r Östra Götland ett förslag för de tre lĂ€nen och dĂ€rför Ă€r det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden.För denna analys har tidsgeografiska utgĂ„ngspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgĂ€nglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tĂ€torter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invĂ„nare kan delas upp i huvudsak i tre grupper; pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstĂ„nd till regioncentra eller residensstĂ€der (undantaget Östergötland dĂ€r bĂ„de Linköping och Norrköping Ă€r tillvĂ€xtorter).

Syfte med denna studie har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt kvinnliga och manliga vÄrdare inom omsorgen för personer med funktionshinder konstruerar kön. VÄra frÄgestÀllningar var: hur ser de kvinnliga och manliga vÄrdarna pÄ yrket som vÄrdare och vilka egenskaper anser de vara viktiga i yrket som vÄrdare och skiljer sig uppfattningen Ät mellan de kvinnliga och manliga vÄrdarna? I vÄr analys av resultatet har vi anvÀnt oss av ett könsperspektiv med fokus pÄ hur kön ses som en social konstruktion. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ intervjumetod. Vi valde att intervjua sex personer, tre kvinnor och tre mÀn, som alla arbetade som vÄrdare pÄ olika boenden för vuxna i behov av sÀrskilt stöd.

Med en kvalitativ ansats baserad pÄ en semistrukturerad critical incidents-intervju och Interperative phenomenological analysis undersöktes en frÄgestÀllning om transexuellas egna upplevelser av hur deras vÀlmÄende och psykiska hÀlsa pÄverkas av att de genomför utredning som syftar till en könskorrigering. Informanterna, 5 stycken totalt, varav 4 var Male-to-female och 1 Female-to-male, rapporterar bÄde positiv och negativ pÄverkan frÄn utredningstiden. Studien sammanstÀller de sammanhang som informanterna rapporterar har haft störst inverkan pÄ deras vÀlmÄende och psykiska hÀlsa, till exempel vÀntan, real life-test och bemötande. Ur intervjuerna framtrÀder ett komplicerat förhÄllande mellan utredare och behandlare kontra den som utreds, dÀr den professionelles agerande kan fÄ stor betydelse för hur den utredde uppfattar att utredningen pÄverkar deras psykiska hÀlsa och vÀlmÄende..

I denna C-uppsats beskriver vi de organisations- och förÀndringsprocesser i vÀlfÀrdssamhÀllet som pÄverkat arbete inom vÄrd och omsorg. Genom en kvalitativ studie av ett gruppboende i Halmstad studerar vi hur förÀndringsprocesser i vÀlfÀrdssamhÀllet pÄverkar enskilda verksamheter inom den offentliga sektorn. Vi belyser förhÄllandet mellan enhetschef och anstÀllda som arbetar pÄ boendet, hur dessa i samspel med vÀlfÀrdssystemet hanterar förÀndringar som sker inom organisationer. Trots minskade hierarkiska nivÄer formas arbete inom vÄrd och omsorg fortfarande av direktiv och riktlinjer, vilka Àr utformade av ledningen för organisationen dÀr bland annat politiker och SocialnÀmnd ingÄr. Hur anstÀllda Àr pÄverkade av dessa riktlinjer samt enhetschefens arbetsledning belyser vi i studien.  .

Dagens skola ska arbeta för att bli ?en skola för alla?. Det ligger stĂ€ndig fokus pĂ„ att integrera elever med funktionshinder med icke-funktionshindrade elever. Ämnet idrott och hĂ€lsa Ă€r ett kĂ€nsligt Ă€mne dĂ€r det inte Ă€r lika lĂ€tt att vara en anonym elev med svĂ„righeter. Idrott och hĂ€lsa Ă€r utpekande och det blir vĂ€ldigt synligt för resten av en klass om en elev Ă€r lite ?svagare?.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros Àr en nervsjukdom som innebÀr att samtliga muskler efter hand förtvinar och personen slutligen blir totalförlamad. Personens intellekt bibehÄlls under hela sjukdomsförloppet. Livskvalitet inkluderar fysiska, psykiska, sociala och andliga vÀrden och livskvalitet Àr subjektivt och ytterst individuellt. Livskvalitet knyts till enskilda mÀnniskors inre upplevelser och karakteriseras som psykiskt vÀlbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer med ALS beskriver sin livskvalitet under sjukdomstiden.

SocialtjĂ€nsten har organiserats utifrĂ„n en 65-Ă„rsgrĂ€ns vilket innebĂ€r att alla mĂ€nniskor som Ă€r över 65 Ă„r och som Ă€r i behov av samhĂ€llets sociala omsorg tillhör Ă€ldreomsorgen. Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att öka kunskapen om bistĂ„ndshandlĂ€ggning inom Ă€ldreomsorgen i Stockholm för personer som har psykisk funktionsnedsĂ€ttning. Vi har intervjuat tio bistĂ„ndshandlĂ€ggare i Stockholm, metoden hade en induktiv ansats. Vi gjorde en perspektivanalys och anvĂ€nde oss av begreppen handlingsutrymme, normalitet och Ă„lderism.VĂ„rt resultat stödjer den bild som forskningen visar, bistĂ„ndshandlĂ€ggningen Ă€r en normativ praktik som utgĂ„r frĂ„n en schablonartad och stereotyp bild av den Ă€ldre och Ă€ldres behov. Äldre med psykisk funktionsnedsĂ€ttning blir inom bistĂ„ndshandlĂ€ggningen en avvikelse som dĂ€rmed inte passar in i mallen. De Ă€ldre med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar kommer inte i kontakt med de insatser som yngre i samma situation har tillgĂ„ng till.

Under senare Är har arbetet med att fÄ ut information till alla grupper i samhÀllet intensifierats. IT-tekniken har fört med sig nya möjligheter för mÀnniskor med olika typer av funktionshinder, inte minst för synskadade. Problemet ligger dock i att skapa tekniska hjÀlpmedel som omvandlar och förmedlar informationen till anvÀndaren. Syftet med uppsatsen Àr att se om skÀrmlÀsare kan tillgodose anvÀndbarhet för de enskilda anvÀndarna. För att nÄ syftet har vi intervjuat fyra gravt synskadade personer som dagligen anvÀnder sig av skÀrmlÀsare.