SammanfattningTitel: Om individer får förberedande information om att arbeta i grupp, kan detta då ses kunna förändra deras upplevelse av att arbeta i grupp?Författare: Hayat Ashkar och Görgen Jansson Handledare: Ilkka Henrik Mäkinen Examinator: Hedvig EkerwaldLärosäte: Uppsala Universitet Datum: 5/1 2015Bakgrunden till den här studien bygger på tidigare forskning som visat att om en vårdsökande i väntan på sin läkartid får hjälp till självhjälp får denna patient ut mer av behandlingen, jämfört med en patient som endast fått vänta på sitt läkarbesök. Det kan då tolkas som att någon form av självhjälp, förberedelse, innan behandlingen är gynnsamt.Detta ledde till en tanke om samma princip kan gälla för Grupparbeten. Om individer som ska genomföra ett grupparbete får information om att arbeta i grupp, en förberedelse, kan det då förbättra deras upplevelse av att arbeta i grupp? Syftet med uppsatsen är att undersöka om kunskap om socialpsykologiska begrepp kan ge någon inverkan på elevers upplevelser till att arbeta i grupp.

Nyare klassrumsforskning visar att arbetet i klassrummet idag mer sällan leds av läraren i helklassundervisning, utan istället organiseras som bänkarbete, gruppsamtal och Grupparbeten. Samtidigt är det preciserat i Lpf94 att elever själva ska ta ansvar för sitt lärande och resultat i förhållande till kurskriterier. Min undran utifrån detta var hur eleverna förvaltar dessa lärandesituationer och hur ansvarstagandet kan se ut i kommunikation elever emellan. Syftet med uppsatsen är att försöka förstå vilka möjligheter och begränsningar för lärande som skapas, genom att beskriva och analysera elevers kommunikation i en lärandesituation. Kommunikationen som undersökts är tre autentiska gruppsamtal mellan elever arbetande med en rapport i religionskunskap.

Syftet med vårt arbete var att undersöka vilka kompetenser en pedagog ska besitta för att skapa goda förutsättningar för dagens elever. Vi valde att titta på hur lärarens ledarstil påverkar gruppen, om lärarna ger goda förutsättningar för eleverna samt hur lärare och elever beskriver en god pedagog med fokus på lärarens kompetenser och de kompetenser som efterfrågas bland eleverna. I studien valde vi att intervjua sex lärare och dela ut 146 enkäter till elever från sex olika klasser i grundskolans senare år till gymnasiet. Vi har även tittat på dessa elevenkäter ur ett genusperspektiv. Av studien framgår att de lärare vi intervjuat stärker det kollektiva beteendet hos eleverna genom Grupparbeten, tydliga mål, fasta ramar, disciplin och ordning.

Vi har i vårt examensarbete inom Pedagogik med didaktisk inriktning C valt att genomföra en kvantitativ studie bland tre skolor i en mellanstor svensk stad med avseende på informationssökning och källkritik. Syftet med vår uppsats var att få insikt om elevers informationssökningsvanor samt att se vilka källkritiska metoder de använder för att sålla och granska information på Internet.Våra frågeställningar löd som följande:1. Hur ser elevers informationssökningsvanor ut, hur går de tillväga för att ta reda på fakta?2. Vilka källkritiska metoder använder de i samband med informationssökning på Internet?3.

Elever som efter avslutad grundskola börjar studera på gymnasial nivå, har i sitt slutbetyg med sig åtminstone betyget G i matematik. Trots detta får många elever svårigheter med att klara av den inledande matematikundervisningen på gymnasiet.Syftet med denna studie har varit att genom ett elevperspektiv, beskriva och lyfta fram de likheter och skillnader som en grupp elever upplever mellan matematikundervisningen på grundskolans senare år och på gymnasiet. Frågeställningen har varit:- Vilka likheter/skillnader upplever eleverna mellan gymnasieskolans obligatoriska A-kurs i matematik och grundskolans matematikundervisning?Studien har genomförts med en fenomenografisk utgångspunkt där kvalitativt halvstrukturerade intervjuer har använts. I studien har åtta elever intervjuats.Resultatet av studien presenters i fem kategorier.

Både nationella och internationella utvärderingar, samt betygsstatistiken visar att de svenska högstadieelevernas resultat i ämnet matematik dalar. Många elever uppfattar ämnet som svårt och granskningar visar att matematiklektionerna ofta är enformiga och mestadels består av elevernas eget arbete läroböckerna. Denna studies syfte är att undersöka vad eleverna själva har för attityder till matematiken, vad de anser om olika arbetssätt inom ämnet, samt hur de skulle vilja förbättra den matematikundervisning de får idag. För att besvara dessa frågor har jag gjort en enkätstudie med 117 elever från årskurs sju och åtta i en högstadieskola i Svealand, Sverige. Resultatet av studien visar att många elever uppfattar matematiken som svår och det är inte ett av de ämnen eleverna tycker mest om i skolan.

Titel: Vad är god kvalité på distans?Undertitel: En samtalsintervjuundersökning om distansstuderandes lärandeprocesserFörfattare: Jonas Lidström & Jonathan Persson.Avslutad av Jonathan Mattebo Persson.Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, (JMG) Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2009.UppdragUppdragsgivare är Göteborgs Universitet som vill veta hur deras distanskurs imassmediekommunikation på 7,5 högskolepoäng står sig i jämförelse med liknande kurser på andra universitet i Sverige.SyfteVi undersöker studenters upplevelser av distansutbildningar i medie- och kommunikationsvetenskappå svenska universitet. Vi studerar vad deltagarna upplevt och tagit med sig från olika A-kurser i medievetenskap, samt genom vilka lärandeprocesser de tillskansat sig dessa kunskaper. Genom en teoretisk analys av studenternas upplevelser avser vi bredda förståelsen av distanskursen som form och fenomen samt ge förslag till utveckling av Göteborgs universitets distanskurs i masskommunikation.MetodUppsatsen är en kvalitativ studie vars empiriska material utgörs av femton telefonintervjuer speglade genom teorier från erkända forskare inom de pedagogiska och informations och kommunikations-didaktiska fälten.ResultatStudenterna i vårt urval anser att flexibilitet i tid och rum är de viktigaste faktorernaför en positiv distansstudieupplevelse. Grupparbeten har därför överlag dåligt rykte då sådana kräver synkronitet studenterna emellan, på bekostnad av flexibilitet.Merparten av studenterna skapar förståelse för ämnet med stor hjälp av sökmotorersamt fria encyklopedier på internet utan ledning från kursernas ledare.

Denna undersökning har sin utgång i en designpedagogisk situation där fokus ligger kring frågan: Hur kan samverkan och samarbete synliggöras i ett designpedagogiskt projekt där en artefakt skapas gemensamt av gymnasielever? Frågeställningen syftar främst till att synliggöra hur en grupp agerar i en utarbetad workshop. Sammanhållning är ett centralt motiv i undersökningen. Workshopens utformning avser att synliggöra hur elever samverkar i en grupp. Underfrågan är: Hur ser eleverna på en pedagog som medverkar i det gemensamma arbetet i form av en workshop? På motsvarande sätt är det intressant att se hur pedagogens roll kan påverkas av en utarbetad workshop.

Jag ville få en större förståelse för varför det är så många elever som anser att matematik är ett tråkigt ämne. Frågeställningarna som detta arbete har fokuserats kring är elevernas uppfattningar och attityder om matematik och vad det är som gör dem motiverade i ämnet. Resultaten visade att det framför allt var sådan matematik som de kände att de hade användning av i vardagslivet som gjorde dem motiverade. Eleverna hade blandade uppfattningar till exempel så ansåg de att matematik var tråkigt och ibland roligt. Områden som eleverna kände var bra att kunna var till exempel procent och huvudräkning.

Både nationella och internationella utvärderingar, samt betygsstatistiken visar att de svenska högstadieelevernas resultat i ämnet matematik dalar. Många elever uppfattar ämnet som svårt och granskningar visar att matematiklektionerna ofta är enformiga och mestadels består av elevernas eget arbete läroböckerna. Denna studies syfte är att undersöka vad eleverna själva har för attityder till matematiken, vad de anser om olika arbetssätt inom ämnet, samt hur de skulle vilja förbättra den matematikundervisning de får idag. För att besvara dessa frågor har jag gjort en enkätstudie med 117 elever från årskurs sju och åtta i en högstadieskola i Svealand, Sverige. Resultatet av studien visar att många elever uppfattar matematiken som svår och det är inte ett av de ämnen eleverna tycker mest om i skolan.

Studier på universitetsnivå omfattar oftast mycket eget ansvar och individuellt arbete. På samma gång hörs röster om kollaborativt lärande och gruppkognition där studenter lär bättre när de arbetar tillsammans. I min förstudie intervjuas 4 studenter på det systemvetenskapliga programmet vid IT-universitetet i Göteborg om sitt laptopanvändande i skolan. I intervjun framkommer de att många av studenterna i årskursen på eget initiativ startat kollaborativa mötesplatser för att kunna arbeta och diskutera tillsammans med sina klasskamrater online utan lärares interaktioner. Efter vidare undersökning framkommer det att sådana mötesplatser finns hos alla de tre årskurserna på det systemvetenskapliga programmet.

Bakgrund och Problem: Flera tidigare studier har visat att kultur kan påverkaimplementering av olika styrmedel i ett globalt företags utländska dotterbolag. Under desenaste decennierna har Kina blivit ett land som attraherar många direktinvesteringar, menlandets kultur anses som en komplex faktor för utländska investerare. En tidigare intervju somgjordes som en del av två Grupparbeten under kandidatskursen väckte vårt intresse om hurfallföretagets ekonomistyrning fungerar. I egenskap av att uppsatsförfattarnas personligabakgrund har koppling till den kinesiska kulturen, blev valet av uppsatsämne ett avfallföretagets dotterbolags ekonomistyrning utifrån ett kulturellt perspektiv. Budgeteringnämndes under intervjun som ett viktigt planerings- och styrverktyg, och därför valdesbudgetering i fallföretagets kinesiska dotterbolag som huvudområde i denna studie.Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka om utformning och implementering avbudgetering i ett kinesiskt dotterbolag som ägs av ett svenskt moderbolag påverkas av denlokala kulturen.

Både nationella och internationella utvärderingar, samt betygsstatistiken visar att de svenska högstadieelevernas resultat i ämnet matematik dalar. Många elever uppfattar ämnet som svårt och granskningar visar att matematiklektionerna ofta är enformiga och mestadels består av elevernas eget arbete läroböckerna. Denna studies syfte är att undersöka vad eleverna själva har för attityder till matematiken, vad de anser om olika arbetssätt inom ämnet, samt hur de skulle vilja förbättra den matematikundervisning de får idag. För att besvara dessa frågor har jag gjort en enkätstudie med 117 elever från årskurs sju och åtta i en högstadieskola i Svealand, Sverige. Resultatet av studien visar att många elever uppfattar matematiken som svår och det är inte ett av de ämnen eleverna tycker mest om i skolan.

Syftet med studien var att undersöka och bidra med kunskap om hur lärande påverkas och skiljer sig vid grupp och individuellt arbete och vilken arbetsform som av lärare anses påverka studenterna till ett bra lärande. Det är en kvalitativ studie där sex lärare inom högre utbildning har intervjuats.Resultatet visade att grupparbete i en liten grupp där studenterna arbetar med främmande personer som de inte känner påverkar lärandet mest. Grupparbetet anses ge inspiration till nya tankar och idéer och anses därmed vara den bästa arbetsformen för ett bra lärande.Respondenterna ansåg att inte alla passar för att arbeta i grupp eller individuellt. Därför framkom det att individanpassad undervisning var något som respondenterna trodde skulle kunna hjälpa vissa studenter som har det svårt i skolan, så att de själva fick välja om de ville arbeta i grupp eller individuellt. Men detta är en resursfråga för lärarna som inte har resurser för att rätta alla studenternas arbeten varje gång det är examination.

Denna forskningsstudie baserar sig på narrativ forskning genom ostrukturerade intervjuer. Sju vuxna personer diagnostiserade med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) har intervjuats för att svara på frågan Vad i skolan gjorde att du upplevde lärande?. Vid intervjutillfällena har de fyra män och tre kvinnor som intervjuats fått dra sig till minnes till en viss epok i livet och reflektera kring denna period. Epoken som berördes är deras tid i grund- och gymnasieskolan samt för några av de intervjuade även deras tid av universitetsstudier. Betydelsen av undervisningsstrategi för lärande, betydelsen av motivation, delaktighet och intresse för lärande, betydelsen av relationen mellan elev och lärare för lärande samt betydelsen av miljön för lärande är de teman som lyfts fram ur empirin och därmed presenteras i resultatet med underkategorier.