I studien undersöks om ett laborativt arbetssÀtt pÄverkar 46 elevers intresse och förstÄelse för matematik. Genom enkÀter av flervalskaraktÀr studeras elevernas instÀllning till matematik och hur en bra matematikundervisning ska vara. Genom kvalitativa intervjuer med sju matematiklÀrare undersöker vi hur de ser pÄ laborativ matematik och hur de lÀgger upp sin undervisning, DÄ urvalet Àr litet gÀller resultatet endast för studien.Gensvaret pÄ laborationer och praktisk problemlösning tyder pÄ att de flesta uppskattade att arbeta i grupp pÄ ett mer praktiskt och undersökande sÀtt och flertalet kunde ta till sig den nya kunskapen. Om laborativa inslag höjer elevernas kunskapsnivÄ kunde inte pÄvisas under studien. EnkÀtsvaren visar att eleverna ibland finner matematiken lÀtt och ibland svÄr, att vissa avsnitt Àr roliga, medan andra Àr trÄkiga.

Bakgrund: FörĂ€ldragruppsutbildning, arrangerad av barnhĂ€lsovĂ„rden, ska erbjudas alla nyblivna förĂ€ldrar. Region SkĂ„ne har 2011 infört en manual med rekommendationer för hur förĂ€ldragruppsutbildningen skall lĂ€ggas upp i syfte att fĂ„ en mer enhetlig förĂ€ldragruppsverksamhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka förstagĂ„ngsmammors upplevelser av förĂ€ldrastöd i grupp. Metod: Öppna individuella intervjuer genomfördes med elva förstagĂ„ngsmammor. Intervjumaterialet analyserades med hjĂ€lp av kvalitativ innehĂ„llsanalys.

Engagerade, kompetenta medarbetare Àr en grundförutsÀttning för att sjukvÄrden ska fungera idag och i framtiden. FramgÄngsrikt medarbetarengagemang krÀver bland annat ett tydligt ledarskap dÀr medarbetarna ges möjlighet till egenmakt. Förutom uppgiften som samordnare av mÀnskliga och materiella resurser visar och tydliggör ledaren organisationens vÀrderingar, riktlinjer, mÄl och fÀrdriktning. För att detta ska lyckas krÀvs fÀrdigheter och kunskaper inom olika omrÄden dÀr folkhÀlsovetenskap och pedagogik troligen spelar en större roll Àn vad mÄnga ledare sjÀlv Àr medvetna om. Syftet med studien Àr att belysa hur ledare som utmÀrker sig positivt i bedömningen av ledaregenskaper resonerar kring sitt ledarskap samt hur de beskriver utövandet av sitt ledarskap.

Bakgrund: Bakgrunden till valt Àmne och rapport som jag arbetat med, berör Àmnet mobbning. Mobbning förekommer överallt i vÄrt samhÀlle, pÄ arbetsplatser, i idrottsföreningar, pÄ fritiden och i skolan. Mobbningen har fÄtt en större arena och funnit nya vÀgar via internet, och har pÄ sÄ vis blivit svÄrare att upptÀcka och förebygga i god tid. Syfte: Syftet med mitt arbete Àr att öka mina kunskaper om vad mobbning innebÀr, och hur en förÀnderlig kultur skapar och finner nya vÀgar för mobbningen. Genom att skaffa mig mer kunskap om nya kulturer som vÀxer fram via sociala media och ungdomars anvÀndande av internet, ökar kanske chanserna att förebygga och upptÀcka mobbning.Metod: För att fÄ dessa djupare kunskaper om mobbning har jag studerat en del grundlÀggande vetenskapliga texter inom omrÄdet, samt gÄtt igenom skolans styrdokument och skollagen vad det gÀller mobbning.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att utifrÄn pedagogernas perspektiv studera hur tillhörighet i grupp skapas. Detta gör vi genom att undersöka och analysera barns samspel i förskolan. Det har vi genomfört genom en kombination av en kvalitativ- och kvantitativ studie. VÄra frÄgestÀllningar innefattar vilka typer av samspel barn konstruerar i förskolemiljö, hur pedagoger talar om barns samspel och synliggörandet av alla barn, samt vilka faktorer som kan pÄverka barns samspel. I studien lyfter vi olika perspektiv inom samspel, som barnperspektiv, samhörighet, den NÀrmaste utvecklingszonen, Älderns betydelse för samspel, roller och makt, samt svÄrigheter i samspel.

Vi lever idag i ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr mÀnniskor frÄn alla vÀrldens hörn möts. Anledningen till att vi ville göra denna undersökning Àr att vi anser att det finns en diskurs i det svenska samhÀllet om att invandrartjejer Àr strÀngt hÄllna, kontrollerade och förtryckta. Det Àr oftast denna grupp av tjejer som nÀmns och problematiseras i samhÀllet. Vi vill bidra till att ge samhÀllet en annan bild av hur invandrartjejer lever Àn den som ges ut.Syftet med vÄr undersökning har varit att utforska och analysera invandrartjejer i Sverige med speciellt fokus pÄ deras fritid. Vi har velat ta reda pÄ hur de uppfattar sig sjÀlva och det samhÀlle de lever i.

Enligt Arbetsskyddsstyrelsens föreskrift AFS 1997:8 skall nattarbetande erbjudas att genomgÄ en medicinsk kontroll. Forskningen har visat att nattarbete Àr förenat med en rad effekter pÄ hÀlsa och sÀkerhet. Risken för sömnstörningar ökar med Äldern och blir ofta mÀrkbart sÀrskilt efter 45-50 Ärs Älder. Nattarbetarna Àr en sÀrskilt utsatt grupp. PÄ Arbetsmiljöenheten prövas för nÀrvarande ArbetsförmÄgeindex som utvecklats vid Institutet för Arbetshygien i Helsingfors.

Socionomer Àr en av de yrkesgrupper som stÀndigt möter mÀnniskor som upplevt olika typer av förluster dÀribland personer som förlorat en nÀrstÄende. Genom förÀndringen i DSM-5, dÀr man tagit bort exklusionskriteriumet för sorg efterlyser man nu socionomers syn pÄ fördelarna och nackdelarna. Syftet med denna studie var att undersöka hur en grupp kuratorer ser pÄ vad sorg kan vara i relation till vad egentlig depression kan vara, utifrÄn debatten kring borttagandet av exklusionskriteriumet okomplicerad sorg i DSM-5. En kvalitativ studie genomfördes dÀr fenomenologisk metod anvÀndes vid datainsamlingen. Fem stycken intervjuer utfördes med socionomer som arbetar som kuratorer pÄ olika hÀlsocentraler i Norrbottens lÀns landsting.

Gruppen Àldre kommer att öka i antal och dÄ smÀrta ökar med Älder kommer fler individer att ha ont. Fler Àldre med smÀrta stÀller större krav pÄ hÀlso- och sjukvÄrden. Studiers visar att sjuksköterskors bild och de Àldres upplevelser av smÀrta inte alltid stÀmmer överens samt att det finns brister i smÀrtdokumentation. Syftet med studien var att belysa smÀrtdokumentation hos en grupp Àldre i sÀrskilt boende eller med hemsjukvÄrd. Materialet analyserades med en kvantitativ beskrivande metod och en kvalitativ innehÄllsanalys.

Detta Àr en etnografiskt inspirerad studie med vilken jag vill uppmÀrksamma och aktualisera en grupp gymnasieelevers perspektiv pÄ en arbetsprocess med en estetisk gestaltning. Den studerade elevgruppen bestÄr av fyra flickor, en dramaelev och tre musikelever. De genomför arbetsprocessen som en del av ett obligatoriskt 100 poÀngs projektarbete under sitt andra Är pÄ gymnasiets Natur/Estetiska program. Gymnasieskolan dÀr den estetiska gestaltningen tar form ingÄr i ett internationellt nÀtverk av gymnasieskolor belÀgna i 18 europeiska lÀnder. NÀtverkets grundtanke Àr att eleverna genom sÄ kallad internationalisering skall utveckla lÀrande och förstÄelse om andra kulturer.

Under 1990-talet mÀrktes en tydlig förÀndring bland automatkarbinerna. De blev mer och mer anpassningsbara och fler tillbehör blev tillgÀngliga för soldaterna. Samtidigt blev automatkarbiner mer kompakta för att bli mer lÀmpliga för operationer i urbaniserad terrÀng och fordonstjÀnst. Med invasionen av Afghanistan och den dÀrefter följande upprorsbekÀmpningen upplever mÄnga försvarsmakter problem, eftersom striderna sker pÄ antingen vÀldigt korta eller vÀldigt lÄnga avstÄnd. Den ena situationen krÀver ett kompakt vapen för SIB medan den andra situationen krÀver ett vapen med lÄng pipa för att kunna uppnÄ verkan mot en fiende som ofta anfaller frÄn avstÄnd pÄ 500 meter eller mer.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 ?r en globalt v?xande kronisk sjukdom som orsakar omfattande komplikationer och f?rtida d?d. Den utvecklas gradvis genom insulinresistens och minskad insulinproduktion och ofta kopplat till livsstilsfaktorer som ?vervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen bygger p? l?ngsiktiga f?r?ndringar av levnadsvanor d?r egenv?rd och st?d fr?n v?rden ?r avg?rande f?r att stabilisera blodsockret och f?rebygga f?ljdsjukdomar.

VÄrt examensarbete fokuserar pÄ att undersöka vilka faktorer som pÄverkar elevers syn pÄ matematikÀmnet. Vi har försökt Ästadkomma detta genom att besvara tre frÄgestÀllningar angÄende pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning en viss grupp av svenska befolkningen uppfattar och anvÀnder sig av skolÀmnet matematik samt vilka upplevelser de har av sÄdana situationer och vad som pÄverkat deras prestationer. MetodmÀssigt valde vi att skapa en delvis kvalitativt strukturerad enkÀt som innehÄller tvÄ olika sorters frÄgor: sju med svarskalor och tvÄ öppna frÄgor om informanternas attityder gentemot matematik. Denna enkÀt distribuerades digitalt via Internet till en slumpmÀssig grupp och vi fick in 141 svar frÄn mÀnniskor mellan Äldrarna 13 och 53. VÄrt resultat visar att faktorer som personlig kontakt med lÀraren, lÀrarens matematiska kunskaper, lÀrarens undervisningsmetod och lÀrarens Äterkoppling med elever Àr viktigare Àn faktorer som matematikbokens utformning och förÀldrars engagemang.

Studiens syfte var att undersöka graden av empati, affektmedvetenhet och alexitymi hos en grupp psykoterapeuter under utbildning samt sambanden mellan dessa förmÄgor. För att kunna bedöma resultaten gjordes en jÀmförelse mellan den undersökta gruppen och en normalgrupp frÄn en tidigare studie. Tjugotre personer frÄn olika psykoterapeutiska utbildningar intervjuades med ACI-R (affect consciousness interview - revised). De fyllde Àven i sjÀlvskattningsformulÀren Interpersonal Reactivity Index (IRI; mÀter sjÀlvskattad empati) och Toronto Alexithymia Scale (TAS-20). En hypotes var att det skulle finnas ett positivt samband mellan empati och affektmedvetenhet och negativa samband mellan dessa tvÄ och TAS-20.

Tidigare studier har visat att medelvÀrdet av en grupps gissningar pÄ en faktabaserad frÄga ofta blir nÀrmre det rÀtta svaret Àn gissningarna var för sig. Det har visat sig att detta Àven kan appliceras pÄ den enskilda individen genom att denne gör upprepade gissningar pÄ samma frÄga. Vidare har man sett att personer med lÀgre arbetsminnesspann gynnas mer av detta fenomen Àn personer med högre arbetsminnesspann.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka huruvida dessa teorier kan appliceras pÄ en grupp vuxna med utvecklingsstörning. I studien deltog 34 personer, 17 personer i försöksgruppen och 17 personer i en köns- och Äldersmatchad kontrollgrupp. Ett gissningstest baserat pÄ frÄgor om omvÀrldskunskap dÀr svaren skall anges i siffror anvÀndes.