Vårt syfte var att undersöka hur gymnasielärare resonerar kring betygsättning av elever när de arbetar i grupp. Undersökningen utfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer av åtta gymnasielärare. I förhållande till hur vår valda litteratur definierar grupparbete, anser vi att flertalet gymnasielärare hade kunskap om vad ett grupparbete innebär. Den största fördelen med grupparbete som nämndes av flertalet respondenter var att eleverna lär sig samarbeta samt att de lär sig av varandras kunskaper. Nackdelen de fann var främst att grupparbete ofta resulterar i att elever delar upp arbetet emellan sig så att det istället blir små individuella arbeten.

Genom att läsa berättelser för elever i skolår 1 och 2 har vi undersökt vilka positioner barn antar när de dramatiserar sagokaraktärer som sysslar med teknik. En saga med traditionella könsroller lästes för en grupp elever och samma saga men med omvända könsroller lästes för en annan grupp. Eleverna fick välja roller till dramatiseringarna i de grupper de delats in i och motivera sina rollval i samtal med oss. Utifrån elevernas rollval, saker de säger under samtalen samt en enkät de fyllt i syftar undersökningen till att visa på elevernas tendenser att identifiera sig, eller inte identifiera sig, med sagornas karaktärer beroende på kön. Utifrån detta har vi ur ett genusperspektiv diskuterat hur barn kan påverkas av sagokaraktärer som förebilder och på vilket sätt de litterära förebilderna kan ha betydelse för att skapa ett intresse för teknik..

Reumatoid artrit (RA) är den vanligaste inflammatoriska sjukdomen i Sverige. Artros är en icke inflammatorisk sjukdom. En del av behandlingen för reumatiker idag består av patientundervisning i grupp. Genom patientundervisning ökar patientens kunskaper och bättre förutsättning till egenvård ges. Syftet med studien var att beskriva kursdeltagares erfarenheter av patientundervisning för reumatiker fem år efter avslutad kurs.

Syftet med arbetet var att med hjälp av en kvalitativ analys av intervjuer genomförda på en medelstor svensk gymnasieskola undersöka hur personalen uppfattar att sex- och samlevnadsundervisningen ser ut på skolan samt vilka möjligheter som finns för utveckling av arbetet. Sex och samlevnadsundervisningen fungerar här som ett exempel av den ämnesövergripande undervisningen och framför allt den ämnesövergripande undervisning som ligger under rektors ansvar. Tre lärare, två rektorer samt skolsköterskan intervjuades i vardera ungefär en timme. Resultaten visar att det finns en klar sex och samlevnadsundervisning på skolan men att styrning och utvärdering av arbetet är bristfällig. Det finns ett behov av att styra upp och ta tillvara de resurser som existerar på skolan.

Denna rapport är skriven inom ramen för magisterkursen Management och på uppdrag av HSB Malmö. Rapporten är indelad i tre delar där den första utgör huvuddelen och syftar till att spegla vårt projektarbete på HSB Malmö. I denna delen beskrivs och tolkas HSB Malmö i nuläget, samt presenteras rekommendationer till hur ledningen i framtiden bättre ska kunna skapa organisatoriska förutsättningar för ett strategiskt förändringsarbete. Utifrån vårt syfte och den information som vi samlat in, har vi valt ut ett antal teman som vi anser är mest intressanta och utmanande för HSB Malmö att jobba med i önskan om att nå större framgång i strategiskt förändringsarbete. Dessa teman (medlemsorganisation eller vinstdrivande företag?, kundorientering, kommunikation och information, kompetens, visionsarbete, ledarskap, företagskultur och organisationsstruktur) utgör grunden för den diagnos av situationen på HSB Malmö som vi presenterar i rapporten.

Arbetet behandlar orsaker till ett kreativt motstånd och flöde. Mitt syfte är att ta reda på vad som driver människor att skapa inom området för låtskrivare/artister. Hur hanterar man idétorka och ?skrivkramp? och finns det någon metod för att upprätthålla ett kreativt flöde?Jag har intervjuat sex personer som alla är verksamma som låtskrivare och artister samt använt mig av litteraturstudium. I mitt arbete har jag kommit fram till att skrivkramp kan uppstå av många olika anledningar.

SammanfattningMycket forskning har gjorts kring ungdomars tankar om Sex och Samlevnad, men få studier har gjorts kring ungdomars tankar och åsikter om Sex och Samlevnad ur ett genusperspektiv.Syftet med uppsatsen är att undersöka om tjejers och killars åsikter kring Sex- och Samlevnadsundervisningen i skolan skiljer sig åt och om deras beteende mot varandra förändras och i så fall hur de förändras när de pratar i en större grupp med det andra könet medverkande, till skillnad mot när de pratar i en mindre könshomogen grupp. Detta har vi försökt uppnå genom att först göra parintervjuer med könshomogena par för att slutligen använda oss utav en fokusgrupp med en könsheterogen grupp. Resultatet blev inte riktigt som vi tänkt oss då vi trodde att killarna skulle vara det mer utmärkande könet än vad de faktiskt var. Killarna var de som styrde samtalet i fokusgruppen men ville ändå försöka få med tjejerna. Tjejerna lät killarna ha övertaget och gjorde ingen större ansträngning att försöka ta över makten i samtalet.

I detta arbete kommer barnens utformning av deras könsidentiteter i förhållande till sina kläder att diskuteras. Metoden som använts är fokusgruppsintervjuer med barn i fem-sexårsåldern. Intervjuerna har utförts på en förskola i en storstad med en könsblandad grupp och två könshomogena grupper. Barnen använder främst kläder och färger för att visa sin tillhörighet inom en viss grupp, flicka eller pojke. Kläderna och färgerna som barnen använder är till stor del könsnormativa.

Detta är en uppsats som handlar om musik i förskolan. Hur ser pedagogers planering och genomförande av sångsamlingar ut? I litteraturgenomgången behandlas pedagogens roll, musikens roll, musikens påverkan, barnet och musiken, kreativitet och vad läroplanen säger. Det som undersöks med hjälp av intervjuer och observationer är om pedagoger har planering, mål och syfte med det de gör, samt hur genomförandet ser ut. Resultatet visar att pedagogerna har planeringar för sångsamlingarna i olika grad.

Som specialpedagog är det viktigt att se det goda, det friska och vad det är som skapar framgång, med andra ord, att ha ett salutogent perspektiv. Detta har jag försökt att anamma i denna studie. Syftet med följande arbete är att hitta framgångfaktorer för elever med en dyslexidiagnos. De elever som jag har intervjuat gick på ett individuellt program på gymnasiet och jag har undersökt vilka orsaker eleverna anser har varit de främsta framgångsfaktorerna för att de skulle uppnå sina mål ? att bli behöriga till ett nationellt program. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats då jag har intervjuat tre elever och deras föräldrar samt två pedagoger.

En uppsats som tar läsaren med på en resa genom ett designarbete med klistermärken i vinyl som slutprodukt. kan man med hjälp av klistermärken skapa en dynamisk inredning eller kan man med hjälp av design sätta fart på en miljödebatt om dricksvatten? I denna rapport får ni följa med på en resa genom mitt C arbete "The StickerProject" där jag med design och kreativitet designat klistermärken i försökt att, underlätta vardagsproblem, erbjuda ett enkelt och billigt dekorations alternativ till tapeter och färg, men även snabbt tittat på till hur design för inredning och klistermärken sett ut genom historien. Som en bonus följer även ett avsnitt om miljön med där diskussionen kring dricksvatten fått rollen som inspiration för några av mina produkter. Följ med och inspireras till att göra världen mindre ful.

Syftet med arbetet har varit att undersöka om eleverna är hjälpta av att använda tallinjen i arbetet med förståelsen för negativa tal. I undersökningen har en grupp elever från år 3 samt en grupp elever från år 5 deltagit. Arbetssättet i undersökningen är baserat på aktionsforskningens principer. För- och eftertest samt dagboksanteckningar från de genomförda lektionspassen ligger till grund för analysen där en kvalitativ metod har använts. Av resultaten går det att utläsa att elevernas rätta svar ökar på eftertestet samt att flera av eleverna använder tallinjen för att beskriva sina tankegångar vilket inte alls förekom på förtestet. I arbetet lyfts även några viktiga moment som beroende på framställningen kan förenkla men även försvåra förståelsen. Diskussionen visar också att det läromedel den undersökta skolan använder kräver att läraren undervisar eleverna om de negativa talen, annars riskerar eleverna att memorera minnesregler utan att få någon förståelse för operationerna då de räknar med negativa tal..

Under de senaste 20 åren har massage använts flitigt av användare inom det komplementärmedicinska området. Idrottare kan drabbas av träningsvärk både efter träning och tävling och det kan förhindra prestationen. I tidigare studier där det undersökts om massage kan hjälpa mot träningsvärk är resultaten splittrade. De delade resultaten kan bero på olika faktorer men en faktor kan vara instruktionerna massörer får från utbildningsmaterial. Syftet med studien är att utvärdera isolerad specifik instruktion av idrottsmassage från utbildningsmaterial har effekt på återhämtning från träningsvärk.

Leken är otroligt viktig för vår utveckling och hur vi fungerar som sociala människor. I leken tar vi in de erfarenheter som vi upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. Vår kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi är. Hur mycket syns denna bakgrund i leken, är vi jämlika när vi leker? Forskare säger att leken är otrolig betydelsefull för den sociala kompetensen, då man lär sig empati, vänta på sin tur samt att fungera i grupp.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en grupp typiskt utvecklade, svenska barn, i åldrarna fyra till tio år presterar på tre deltest i VMPAC, för att därmed skapa ett underlag för en referens för svenska barn i bedömningen av avvikande utveckling. Studiens frågeställningar är: 1. Hur presterar en grupp typiskt utvecklade, svenska barn, i åldrarna fyra till tio år, på tre deltest i VMPAC (Focal Oromotor Control, Sequencing Maintenance Control och Connected Speech and Language Control)? och 2. Förekommer det några skillnader mellan en grupp typiskt utvecklade, svenska barn, jämfört med den amerikanska normeringen i VMPAC och barn med verbal dyspraxi (CAS) undersökta inom ramen för en magisteruppsats (Björelius-Hort, 2009)? Oral- och talmotorisk förmåga hos 23 svenska barn i åldrarna fyra till tio år, som åldersmatchats mot barn med verbal dyspraxi (Björelius-Hort, 2009), testades med deltest två, tre och fyra ur VMPAC.