Senaste rapporten från SNR (svenskt njurregister) visar att 2012 genomgick 3026 patienter hemodialys i Sverige. De vanligaste orsakerna till att en person påbörjar hemodialys är glomerulonefrit, diabetesnefropati och polycystisk njursjukdom. Symtom som kan ses kan ses på sjukdom är trötthet, illamående och klåda. Hemodialys är en behandling där patientens blod leds ut ur kroppen och går igenom en syntetiskt konstruerad njure med ett renande filter. Blodet återförs därefter till patienten.

Hästar är flocklevande djur i det vilda, trots detta hålls de i fångenskap ofta ensamma under stora delar av dygnet. Att hästar hindras från att ha fysisk kontakt med andra individer är inte ovanligt. Många hästägare är rädda för att deras häst ska komma till skada då de går i hage tillsammans med andra hästar. Den här litteraturstudien syftar till att ta reda på hur hästens sociala beteende påverkas av olika inhysningsformer och skötselrutiner. Utöver svaren på detta syftar översikten också till att avgöra om hästägarnas rädsla för skador på sina djur orsakade av andra hästar är befogad. Tama hästar tillbringar färre timmar om dagen med att äta och att förflytta sig jämfört med vilda hästar.

Den svenska Försvarsmakten har under en smärtsam process genomgått en reform från det gamla invasionsförsvaret till det nya insatsförsvaret. Det har i sin tur påverkat var och när uppgifter skall lösas, den mentala förberedelsen syftar inte längre till att enbart försvara rikets gränser. Svenskatrupper finns idag på ett flertal platser världen men jag vill belysa insatsen i Afghanistan. Den svensk/finska kontingenten har förstärkts med Stridsfordon 9040, ett system konstruerat för ett subarktiskt klimat. Denna uppsats vill bidra med en uppfattning om Stridsfordon 90 är lämpad att lösa uppgifter i Afghanistan och i förlängningen ge ett underlag för en diskussion om det är rätt att systemet finns i insatsområdet.

Titel: Varför leder inte lyckad Forsknings- och Utvecklings (FoU) - kommunikation till förändrat beteende? En etnografisk studie inom Primärvården Halland.Författare: Helena MorténiusUtbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-80p, VT 2007.Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad.Handledare: Lars Palm, professor, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad.Examinator: Jesper Falkheimer, universitetslektor, Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg.Problem: FoU-enhetens uppgift är att förankra forskningstänkandet bland primärvårdsanställda i Halland. En framgångsrik kommunikation har varit en viktig del i denna policy. Trots stort intresse på fältet har en grupp av anställda inte velat gå vidare i sin utveckling.Syfte: Syftet med denna studie har varit att ur ett kommunikationsvetenskapligt perspektiv på gruppnivå beskriva de faktorer som hindrar denna grupp av anställda att gå vidare i sin utveckling och bli FoU-aktiva.Metod: Kvalitativ metod med en etnografisk ansats.Resultat: Gruppens sociokulturella tillhörighet i kombination med organisationskulturens principer är grunderna till att en del av primärvårdens anställda inte går vidare i sin utveckling och blir FoU-aktiva. Bidragande faktorer till denna situation har varit de konkreta hinder som tradition, kultur, hierarki, ledning, resurser och brist på förebilder..

Under 2000-talet har de primära konsumtionskanalerna för musik gått från den traditionella radion och CD-skivan till Internet och dess tjänster så som Spotify och Deezer. Trots den nya tekniken och de nya möjligheterna så har både Spotify och Deezer implementerat en funktion som benämns som radio. Studien undersöker ur ett MDI-perspektiv vilken av musikstreamingtjänsterna Spotify och Deezer som har bäst användarupplevelse, när en användare aktivt vill upptäcka ny musik med hjälp av radiofunktionen. Detta undersöks med hjälp av en grupp studenter från KTH. Denna grupp besvarade en enkät om streamingvanor och deras relation till musik.  De utförde också ett ?Think Aloud?-test under interaktion med radiofunktionerna.

Den stad vi bor och studerar i har under den senaste tiden drabbats av ett större företags konkurs. På grund av detta har fenomenet arbetslöshet känts väldigt aktuellt för oss. Syftet med denna kvalitativa studie är således att undersöka hur en mindre grupp arbetslösa människor upplever en förändrad livssituation samt hur de hanterar denna. I och med studiens syfte har vi valt att undersöka hur dessa människor mår och hur tillfreds de är med sina liv. Vi vill även undersöka på vilka vis de hanterar sin arbetslöshet.

SammanfattningBakgrund: Att arbeta i interprofessionella vårdteam har i hälso- och sjukvården fått ett stort genomslag, både i Sverige och internationellt. Stora förväntningar ligger på arbetssättet, då det ska effektivisera, ge adekvat vård snabbare och vara mer patientcentrerad. Det interprofessionella vårdteamet beskrivs utifrån en definition som: en grupp av samverkande hälso- och sjukvårdspersonal med olika kompetenser och med uppgift att svara för vård av enskild patient eller grupp av patienter. Dessutom redogörs och beskrivs vårdteam i förhållande till patientsäkerhet, genus och sjuksköterskans roll i arbetet.  Syfte: Syftet med föreliggande studie är att beskriva vårdarbetares upplevelser av samarbetet i det interprofessionella vårdteamet inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt har genomförts.

Forskning har visat att våld är ett samhällsproblem och anses vara en av de främsta bakomliggande orsakerna till den ohälsa som finns bland kvinnor i världen. Kvinnor tillhör en grupp i samhället som löper stor risk att utsättas för våld i nära relationer. För att begränsa vår studie har vi valt att inrikta osspå våldsutsatta kvinnor från mellanöstern. Forskning visar att kvinnor med utländsk bakgrund är en ytterst sårbar och utsatt grupp. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur personal på skyddade boenden konstruerar våldsutsatta kvinnor från mellanösterns hjälpbehovoch hur de arbetar för att bemöta dessa.

Studien fokuserar på elevers val av tyska på gymnasiet, deras tillgångar och investeringar samt attityder till Tyskland och det tyska språket. Utgångspunkt för studien är Bourdieus utbildningssociologi. Som grund till studien ligger en enkätundersökning där sammanlagt 132 elever från sex gymnasieskolor i Västerås deltog. Resultatet visar att det främst handlar om elever, vars föräldrar har en hög utbildningsnivå och social klasstillhörighet. Det finns även en myckenhet av ärvt språkkapital i hemmet, vilket blir tydligt genom att det förutom de stora europeiska språken även talas 30 olika språk i denna grupp, antingen av eleverna själva eller minst en av föräldrarna.

Aeroseum is an aviation museum located in an old military underground hangar. The ventilation system in the hangar is designed for the military purpose of the hangar. This design includes a solution with air flowing through the space between the construction of the hangar and the rock surface. The solution is intended to avoid a buildup of inflammable gases. This design leads too high humidity levels in the hangar.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad verksamma lärare tänker om den fysiska klassrumsmiljön och dess påverkan på barns lärande. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare på två olika skolor. Jag har en övergripande frågeställning och fyra underfrågor för att precisera. Den övergripande frågan lyder: Vad tänker lärare om den fysiska klassrumsmiljöns betydelse för barns lärande? Underfrågorna tar upp inredningens, verktygens, de sociala samspelens och inflytandets och förändringens betydelse för barns lärande och vad lärarna tänkt om detta. De slutsatser jag dragit utifrån min undersökning är · Lärarna har tänkt på att den fysiska klassrumsmiljön påverkar barns lärande men inte alltid hur eller varför.

Bakgrund: Övervikt och fetma (obesitas) är ett allvarligt globalt och nationellt folkhälsoproblem. Tidigare studier har visat att fetma är förknippat med nedsatt livskvalitet och mental ohälsa hos vuxna, tonåringar och barn. Dock har få studerat sambandet mellan fetma och livskvalitet bland unga vuxna. Syftet med denna studie var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, mental hälsa och antropometriska mått hos en grupp obesa unga vuxna i åldern 16-25 år (n=203) samt att göra en jämförelse mellan deras hälsorelaterade livskvalitet och resultat från populationsstudier.Metod: En beskrivning av den aktuella gruppen genomfördes med hjälp av de data som samlats in vid inskrivningstillfället vid överviktscentrum på Norrtulls sjukhus. Den hälsorelaterade livskvaliteten mättes med hjälp av Euroqol five dimensions (EQ5D) och resultatet jämfördes med befolkningsstudier utförda i Stockholm, Uppsala och Jämtland där samma instrument använts.

Abstract: Inom hälso- och sjukvården är målet att uppnå patienttillfredsställelse. Patientens mått på kvalitet kan mätas genom undersökningar, bland annat genom KUPP. Studier visar att det finns ett samband mellan arbetstillfredsställelse hos sjuksköterskor och patienttillfredsställelse. Det finns också studier som påvisar samband mellan arbetstillfredsställelse och ledarskap. Syftet med denna studie var att undersöka vad litteraturen säger om sambandet mellan patienttillfredsställelse och ledarskapsstil.

Arbetet belyser problemet med stereotypa uppfattningar, både inom och utom polisväsendet. Vi har tittat närmare på vad som definierar en stereotyp och beskriver två av de vanligaste stereotyperna; könsstereotyper och etnostereotyper. Könsstereotyper ligger till grund för diskriminering i både privata och offentliga sektorn. En diskussion som i allra högsta grad är aktuell i media och samhällsdebatten. Detta framgår bland annat i tidningen Svensk Polis om det i Stockholm tidigare använda vitsordssystemet.

Jag har haft möjlighet att följa en HR- konsults (Human Resources) arbete med grupp långtidssjukskrivna under en bedömning av arbetsförmåga på ett stort företag i västra Skåne. Under dessa arbetstillfällen har gruppdeltagarna fått göra ett antal tester. Testerna har varit intresse och yrkestester samt personlighetstest. Då jag tidigare själv haft möjlighet att göra dessa tester har jag blivit nyfiken på andras upplevelser av att göra tester. Mitt syfte med detta examensarbete är att ta reda på en grupp långtidssjukskrivnas attityder till test och vilken betydelse dessa kan ha för individens återgång till arbete eller studier.