Mycket forskning tyder på att skolledaren spelar en nyckelroll för kvaliteten på skolutvecklingsarbetet i den enskilda skolan. Enligt skolverket (1999) har skolledare inte fullt förmått att tillfredsställa det pedagogiska ansvar som skolledarrollen innebär i skolutvecklingsmässiga sammanhang. Mina intentioner med arbetet var att få en uppfattning om hur man ur ett skolledarperspektiv arbetar med skolutveckling i den enskilda skolan, samt hur lärande förhållandena för pedagogerna ser ut. Råder det ett fördelaktigt klimat för den lärande organisationen. Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa intervjun.Resultatet av min undersökning visar att skolledaren i samtliga skolor upplever sin roll som mycket komplex. De uppfattar att det inte riktigt har den tid att vara så mycket ute i verksamheten och verka som den pedagogiska ledaren som de skulle önska..

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning. .

Många problem i skolan har sin grund i kamratrelationer. Som lärare ställs man inför barnen och deras uppfattningar om tillvaron. Man vet väldigt lite om barnens tankar kring kompisskap men måste trots allt i rollen som lärare handskas med ovanstående problem. Därför vill vi genom att ställa frågan ?Vad gör en kompis till en kompis?? synliggöra barnens tankar om kriterierna vid val av kompis.Att få reda på barnens tankar vid kamratval gör en själv bättre rustad för att kunna hjälpa elever att lyfta fram sådana egenskaper som främjar goda kamratrelationer.

Gruppundervisning för piano är en ovanlig företeelse och är därför intressant att undersöka. Traditionellt har pianoundervisning, på grund av olika faktorer, skett individuellt.Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med fem instrumentallärare, fyra i piano och en i gitarr, och nio pianoelever. Förutom intervjuer har tre ostrukturerade, naturalistiska observationer genomförts i tre grupplektioner för piano. Pianoelever från respektive lektion har intervjuats.Gitarrundervisning har en längre tradition av undervisning i grupp och det var därför givande att undersöka om det finns likheter mellan gruppundervisning för de olika instrumenten.I undersökningen framkommer att det finns många fördelar och få nackdelar med gruppundervisning. Fördelar med gruppundervisning är att det av pianoeleverna uppfattas som roligare och mer socialt än enskild.

Hypokondri eller hälsoångest är ett syndrom där individen tror sig vara drabbad av en allvarlig sjukdom. Ångesten och de beteenden som följer blir oftast så pass problematiska att individen får betydande funktions-nedsättningar. Kognitiv beteendeterapi har i internationella studier visat på mycket goda effekter vid behandling av hälsoångest. Föreliggande pilotstudie hade i syfte att i samarbete med Karolinska sjukhuset dels ta fram och preliminärt utvärdera en självhjälpsmanual för KBT vid hälsoångest och dels att undersöka ifall KBT i grupp kan ge indikationer på effekt vid behandling av hälsoångest. Studien var utformad som en inomgrupps pretest- posttestdesign med baslinjemätning.

Denna uppsats syftar till att undersöka strömningarna i diskursen kring hur den svenska staten bör organisera sitt anti-diskrimineringsarbete. Teoretiska utgångspunkter och använda teorier är makt, diskriminering, grupp, diskursteori, intersektionalitet och författarnas eget begrepp för att benämna motståndarna till intersektionalitet; särsektionalitet. Metoden bygger på den anglosaxiska diskursteorin genom en identifikation av tre teman byggda på teorierna. Uppsatsen tar avstamp i SOU 2006:22 En sammanhållen diskrimineringslagstiftning Slutbetänkande av Diskrimineringskommittén och låter sju huvudaktörer komma till tals. Genom dessa aktörer identifieras två huvuddiskurser; en delvis intersektionell diskurs som är för en sammanslagning och en särsektionell diskurs som är mot en sammanslagning.

Bakgrund och problemUnder de senaste åren har antalet börsnoterade småbolag ökat markant. Nya småbolag noterasi förstahand på någon av de mindre börslistorna, NGM Equity eller Aktietorget. Främstaanledningen till att mindre bolag väljer att börsnotera sig är för att få tillgång till riskkapital.Befintliga värderingsmodeller är anpassade och formade efter kriterier som småbolag inte kanuppfylla. De största problemen vid värdering av småbolag är att de har kort historisk, oftanegativt kassaflöde, unik produkt och därmed dålig informationstillgänglighet.SyfteFörfattarna vill klarlägga de problem som uppstår när mindre bolag värderas. För att tydligtillustrera problemen för läsaren genomförs en värdering av ett stort bolag för att visa vilkaskilda förutsättningar småbolag och större bolag har vid företagsvärdering.

Studien är en applicering av Foucaults Övervakning och straff på science fiction-romanen The Left Hand of Darkness av Le Guin. Fokus låg på hur makten drabbar huvudkaraktärerna; syftet var att notera hur de gör motstånd mot maktutövningen och att ta fasta på alternativa maktrelationer som kan influera verkligt politiskt arbete mot en bättre, mer jämlik värld. Att använda Foucaults idéer på liknande sätt är vanligt. Analysen består av sex sekvenser som utspelar sig på planeten Vinter i The Left Hand of Darkness. Landsförvisningar för att återupprätta härskarens makt, både avsaknaden och upprättandet av framstegsmyt och en etik som förespråkar jämlikhet utmärkte monarkin Karhide; kuvade kroppar i disciplinens förtecken och en makt som är sammantvinnad med vetandet kännetecknade byråkratin Orgoreyn.

Katten är ett mycket populärt sällskapsdjur som blir allt vanligare, framför allt i västvärlden. Trots att kattdjur är solitära djur tenderar människan att hysa dem i grupp. Domesticeringen har gjort att katten har minskat i storlek, utvecklat en mångfald i pälstyper, längd och färger samt blivit mer tolerant för grupphållning. För att kommunicera använder katten auditoriska, visuella, olfaktoriska och taktila signaler och domesticeringsprocessen har förändrat kommunikations-mönstret vilket underlättar grupplevnad. Domesticerade katter formar grupper efter födotillgången och efter en längre period bildas en relativt stabil grupp.

Syftet med detta arbete har varit att följa och dokumentera en komplett ombyggnad av en befintlig golfbana med omfattande dräneringsproblem. Dessa problem har med tiden resulterat i förkortad spelsäsong och försämrad spelupplevelse för golfklubbens medlemmar. Arbetet med ombyggnaden skulle följas på plats under perioden 2007-2009, då ombyggnaden föregick, med en parallell litteraturstudie som behandlade tillämpade metoder och tekniker. Litteraturstudien relaterar till hur erkända och väl beprövade rekommendationer från United States Golf Association (USGA) skall tillämpas vid denna typ uppbyggnad av spelytor. Rekommendationerna går att tillämpas på olika sätt under olika förhållanden, vilket även Svenska Golfförbundets (SGF) anpassning av dessa riktlinjer påvisar.

Eftersom arbetet är en viktig del när det gäller invandrarnas integration i det svenska samhället valde vi att titta närmare på vilken hjälp en viss grupp av invandrare fick för att komma in på arbetsmarkanden. Vi valde att titta på invandrare som har diagnostiserats med PTSD (posttraumatisk stressyndrom). Anledningen till att vi valde denna grupp människor är främst för att invandringen till Sverige de senaste 10-15 åren främst har bestått av flyktingar. Flera rapporter visar att flyktingarnas psykiska hälsa är betydligt sämre än den övriga befolkningens. För att denna grupp av människor ska ha en chans till ett bra liv måste hjälp erbjudas från staten och kommunen.

BakgrundÖvervikt är ett ökande folkhälsoproblem. Med hittillsvarande forskning som grund satte vi samman ett koncept för viktminskning i grupp med tonvikt på livsstilsförändringar i små steg för att därigenom skapa grund för en bestående viktnedgång. En förutsättning var att antalet gruppsammankomster skulle vara litet.SyfteSyftet var att utvärdera vårt koncept för viktminskning. Förutom viktnedgång ville vi se om kolesterolvärde, blodtryck eller blodsockervärde påverkades.Undersökt grupp och metodVi ville ha en motiverad grupp på ca 10 personer för en studietid på 12 månader. Gruppen valdes ut genom att hela personalen på ett företag genomgick hälsokontroll och de som hade BMI på minst 30 erbjöds delta.

Denna uppsats syfte har varit att undersöka hur ett antal pedagoger uppfattar och hanterar elevers läs- och skrivssvårigheter. Undersökningen bygger på intervjuer med fyra klasslärare och en specialpedagog. Resultatet visar att läs- och skrivsvårigheter inte definieras på ett enhetligt sätt. Individinriktade åtgärder, så som lästräning och kompensation, anses vara viktigast. Ett bra klassrumsklimat nämns även som en viktig faktor.

Social exklusion av romer i Europa ökar. Media uppmärksammar romer som kommerfrån Central-och Östeuropa och bosätter sig tillfälligt på parkeringsplatser eller i stadensutkanter. Studien syftar till att belysa hur en grupp romer i Tjeckien uppfattar migrationoch vad de själva lägger i begreppet hem. Studien genofördes i norra Tjeckien, ett avÖsteuropeiska länder. Studien bygger på en kvalitativ intervju som forskningsansats.Informanterna rekryterades med bekvämlighetsurval och i studien ingår sex informanter.Det insamlade empiriska materialet är tolkat med postkolonial teori.

Syftet med detta examensarbete är ta reda på vilka definitioner som finns för intelligensbegreppet i den del som berör logik i matematik och i vilken mån den går att påverka. Resultatet visade att matematiklärarna som ingår i denna undersökning ansåg att intelligensbegreppet har sin plats i problemlösning i matematik och ansåg sig arbeta med att främja denna förmåga hos sina elever. Ett undersökningsformulär med fem sk rika matematiska problem gavs därför till deras elever. Resultatet visade att 68 % dvs ca 200 elever inte kunde finna en lämplig lösningsstrategi till ett enda problem som presenterades i formuläret. Parallellt genomfördes ett arbete inriktat på problemlösning i en grupp om 12 elever som får sin skolundervisning på Ungdomsalternativet.