Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka vad lärare har för uppfattningar om grupparbete som arbetsform i skolan. Det har vi undersökt genom att göra kvalitativa intervjuer med åtta lärare på olika skolor. Resultaten visade att alla lärarna ställde sig positiva till arbetsformen, men de var också snabba med att poängtera att det är en krävande arbetsform som förutsätter mycket arbete. Många av lärarna såg bland annat gruppindelningen som krävande där de visade sig använda olika metoder för att sätta samman väl fungerande grupper. Det rådde även delade meningar om i vilket ämne lärarna främst föredrog att använda sig av grupparbete.

Introduktion: Invandringen ökar konstant till Sverige och att vara född utanför Norden anses vara den största riskfaktorn för försämrad tandhälsa. Flera orala sjukdomar är en konsekvens av bristande munhygien, bakteriella beläggningar och tobaksbruk.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga upplevelsen av den egna munhälsan, kunskapen om munhälsa, munhygienvanor samt tobaksvanor hos en grupp invandrare.Frågeställningar: Vilka är dessa personers munhygienvanor? Vilka är dessa personers tobaksvanor? Vilken kunskap har dessa personer vad gäller sjukdomsuppkomst och prevention beträffande karies, gingivit och parodontit? Hur upplever dessa personer sin individuella munhälsa?Metod: En enkätundersökning genomfördes på en skola i Stockholm som undervisar i svenska för invandrare (SFI). Totalt deltog 56 individer i undersökningen.Resultat: Resultatet visade en varierande kunskapsnivå gällande orala sjukdomars uppkomst och prevention. Beträffande munhygienvanor uppger 48,1 % att de borstar tänderna två gånger dagligen och 80,8 % använder tandkräm innehållande fluor.

En viktig aspekt i specialpedagogens roll är att hennes uppdrag skall vara av en tydlig karaktär. Genom att rollen är tydlig kan energi och kompetens läggas på att utveckla verksamheterna på grupp och organisationsnivå. Handledning är ett kompetensutvecklande arbetssätt som specialpedagogerna använder sig av för att kunna utveckla en kunskapstillväxt i verksamheten för att kunna möta alla barn..

SammanfattningBakgrund: Att arbeta i interprofessionella vårdteam har i hälso- och sjukvården fått ett stort genomslag, både i Sverige och internationellt. Stora förväntningar ligger på arbetssättet, då det ska effektivisera, ge adekvat vård snabbare och vara mer patientcentrerad. Det interprofessionella vårdteamet beskrivs utifrån en definition som: en grupp av samverkande hälso- och sjukvårdspersonal med olika kompetenser och med uppgift att svara för vård av enskild patient eller grupp av patienter. Dessutom redogörs och beskrivs vårdteam i förhållande till patientsäkerhet, genus och sjuksköterskans roll i arbetet.  Syfte: Syftet med föreliggande studie är att beskriva vårdarbetares upplevelser av samarbetet i det interprofessionella vårdteamet inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt har genomförts.

Stress är ett ökande problem i samhället. Av alla sjukskrivna är i dag närmare fyrtio procent hemma för någon form av psykisk ohälsa och antalet beräknas öka ytterligare. Besvären kryper längre ner i åldrarna och kan ses redan hos små barn. En redan utsatt grupp i samhället är ungdomar, vilka går igenom en stor omställning i övergången till vuxenlivet. Hur de påverkas av dagens samhällsstruktur är ännu outforskat.

En individs framtida hälsa påverkas i hög grad av förhållanden under den första tiden i livet. Det är därför av hög prioritet inom folkhälsa att undersöka hur omgivningen på bästa sätt kan tillrättaläggas för att främja barnens framtida hälsa. Spädbarnets främsta miljö är dess föräldrar. Övergången till rollen som förälder kan dock vara svår. Hjälp och stöd från samhället behövs för att kunna mästra föräldraskapet och kunna ge sitt barn den trygghet det behöver.

Jakttraditionen är ett exempel på speciesism ? diskriminering av en individ på grund av dess arttillhörighet. Jakten rättfärdigas helt enkelt av att djurens liv inte antas ha samma värde som människans. Men jakten är också ett till synes mycket mansdominerat och heteronormativt fält. Denna text är en diskussion kring parallellerna mellan heteronormativa strukturer och jakttraditionen, baserat på en undersökning av språket och attityderna i jakttidskrifter och analyserat ur ett queerteoretiskt och antispeciesistiskt perspektiv.Jag har undersökt jakttidskrifternas texter utifrån kategorierna kontroll, objektifiering och kategorisering, maskulinitetsnormering, våldsglorifiering, och hierarkistrukturering, som alla bidrar till ett speciesistiskt förhållningssätt, och som därmed är förutsättningar för jaktens varande och rättfärdigande.

Syftet med denna studie är att studera på vilket sätt modellen Learning Study kan användas i gymnasiesärskolan. Med utgångspunkt i variationsteorin ämnar vi studera hur vi med lärandeobjektet måttsatsen kan utveckla kunskaper hos elever med funktionsnedsättningen generell utvecklingsstörning att använda den i praktiken. För vår datainsamling väljer vi metoden Learning Study. Orsaken till val av denna metod är att den öppnar upp ett mönster för variation som hjälper eleverna att lära sig måttsatsen. Den underlättar för eleverna att förstå de generella principerna kring användandet av den, det vill säga att måtten har olika storlek.

KönsrollsAbstrakt Den teoretiska förankringen i undersökningen utgick från anknytningsteorin. Denna teori utgår från att individen redan som barn utvecklar någon form av bindning (trygg eller otrygg) till sina föräldrar. Syftet med studien var att undersöka samband mellan vuxna mäns anknytningsstilar och könsrollskonflikter - vilka definieras här som mäns rädsla för att inte kunna uppnå samhällets normer och värderingar vad gäller maskulinitet. Dessutom avsågs att undersöka hur det eventuella sambandet förhåller sig till typ av yrke. Deltagarna var indelade i två grupper, en grupp män inom typiskt kvinnliga yrken (sjuksköterskestuderande, lärarstuderande och arkitektstuderande) och en grupp män inom typiskt manliga yrken (brandmän och studerande inom tekniska ämnen).

Idag leds företag av tre hörnstenar: kommunikation, informations- och dokumenthantering. Dessa begrepp hör ihop och förutspår framtiden för företaget. Detta är även ämnet som denna rapport berör. Rapporten beskriver 10 poängs examensarbete, som utförts som en del i vår utbildning.Kommunikation är alltså en mänsklig handling, något som vi gör och information är det vi utbyter genom att kommunicera med varandra. Information är något som finns överallt idag och berör oss alla på olika sätt och vis.

Ryms de särbegåvade elevernas särskilda behov i visionen om en skola för alla? Denna intervjubaserade studie behandlar några särbegåvade elevers syn på sin skolvardag och sitt lärande. Dess syfte är att se om, och hur, individanpassad undervisning påverkar elevernas trivsel i skolan och hur dessa elever ser på sitt eget lärande. Studien baseras på intervjuer med två flickor och två pojkar i åldrarna 9-12 år. Eleverna går i skolor belägna i Stockholm.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några förskollärare hanterar balansen mellan att ansvara för barngruppen samtidigt som hänsyn ska tas till varje enskilt barns omsorg, utveckling och lärande. Studien har utgått ifrån frågeställningar kring förskollärares tankar om och arbetet med fokus på det individuella barnet och barngruppen. Vidare har undersökningen berört hur olika ramfaktorer kan påverka förskollärarnas dagliga arbete med att balansera individ och grupp. Materialet till denna studie kom att bestå av kvalitativt insamlat material i form av fem enskilda intervjuer.Förskollärarna i min studie ansåg att alla barn är olika och därför kan också behoven för omsorg, utveckling och lärande se olika ut. En god dialog i arbetslaget och med föräldrar skapar förutsättningar och strategier för att anpassa verksamheten efter det individuella barnet och barngruppen.

Sveriges riksdag tog 2008 ett beslut som ändrade reglerna i lagen om allmän försäkring. Dessa ändringar trädde i kraft den 1 juli 2008. De nya reglerna innebär bland annat att sjukskrivna som huvudregel blir utförsäkrade efter ett år. Detta medför att en redan utsatt grupp kan drabbas ännu hårdare. Syftet med den här undersökningen är att se hur långtidssjukskrivna upplever den hjälp och vägledning de får och om de anser att de får den hjälp de behöver för att kunna gå vidare till en fungerande sysselsättning.

Barn som föds extremt prematurt (i gestationsvecka 22-27) löper ökad risk för bland annat neurologiska, beteendemässiga samt kognitiva svårigheter. Huvudsyftet med studien var att undersöka indikation på ADHD-problematik hos sexåriga barn födda extremt prematurt (n=40) i jämförelse med en matchad kontrollgrupp födda efter fullgången graviditet (n=40). För att uppnå syftet jämfördes utfallet på Brown ADD Scales. Resultaten visar att det finns signifikanta skillnader mellan grupperna på testets samtliga åtta kluster där barnen födda extremt prematurt uppvisar större problematik än kontrollgruppen. De extremt prematurt födda barnen som grupp överstiger inte det gränsvärde som indikerar behov av vidare utredning kring ADHD.

Jag har haft möjlighet att följa en HR- konsults (Human Resources) arbete med grupp långtidssjukskrivna under en bedömning av arbetsförmåga på ett stort företag i västra Skåne. Under dessa arbetstillfällen har gruppdeltagarna fått göra ett antal tester. Testerna har varit intresse och yrkestester samt personlighetstest. Då jag tidigare själv haft möjlighet att göra dessa tester har jag blivit nyfiken på andras upplevelser av att göra tester. Mitt syfte med detta examensarbete är att ta reda på en grupp långtidssjukskrivnas attityder till test och vilken betydelse dessa kan ha för individens återgång till arbete eller studier.