Sök:

Sökresultat:

4909 Uppsatser om Gruppćverkan - Sida 38 av 328

Elevers kommunikation i grupp kring matematiska begrepp. Pupils? communication in group about mathematical concepts

Syftet med arbetet var att undersöka hur elever i skolÄr fyra interagerar och kommunicerar under problemlösning kring en öppen frÄga i grupp, genom att uppmÀrksamma och göra en granskning av innehÄllet i kommunikationen. I arbetet anvÀndes ostrukturerad observation som metod. Dessutom anvÀndes enkÀt för att ta del av elevernas attityder till grupparbetet. Resultatet visade att 99 %, 637 av totalt 643 kommentarer, av kommunikationen handlade om sjÀlva uppgiften. Vidare visade resultatet Àven pÄ vilka sÀtt eleverna bidrog till att lösa problemet.

Personer med lÄngvarig smÀrta: betydelsen av att ha deltagit i multidisciplinÀr smÀrtrehabilitering

Syftet med studien var att hos personer med lÄngvarig smÀrta beskriva betydelsen av att ha deltagit i multidisciplinÀr smÀrtrehabilitering. Kriterierna för att delta i studien var att personerna skulle ha haft smÀrta i mer Àn tre mÄnader samt deltagit i multidisciplinÀr smÀrtrehabilitering. I studien ingick sex kvinnor och en man. Datainsamling genomfördes utifrÄn en kvalitativ ansats genom ostrukturerade intervjuer. Materialet analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.

Matematisk problemlösning i grupp

This study illuminates one part of the mathematic teaching in school, which is mathematical problem solving in groups. It examines teacher?s and student?s ideas about what conditions it takes to be able to learn in groups. Further on, it studies the importance of group structure when it comes to working with mathematical problem solving in groups from a process focused and/or a product focused learning. Through observations of student groups and interviews with the students and the mathematic teachers, the material has been compiled and analysed under three different headings: conditions for learning in a mathematical problem solving situation, importance of group structure in a mathematical problem solving situation and process versus product.

Skillnader i personlighet mellan mÀnniskor med och mÀnniskor utan missbruksproblematik.

Syftet med undersökningen var att se om det fanns nÄgon skillnad i personlighet mellan beroende mÀnniskor och icke-beroende mÀnniskor. Med ?beroende mÀnniskor? menas mÀnniskor som Àr beroende av alkohol, narkotika eller andra kemiska substanser, eller mÀnniskor som Àr beroende av aktiviteter, som exempelvis spel. Studien bygger pÄ att mÀnniskan, i enlighet med trait-biologiska perspektivet, har vissa fundamentala personlighetsegenskaper som Àr biologiskt grundade och som pÄverkar mÀnniskans beteende och dÀrmed hans/hennes sÀtt att leva. Tanken bakom studien var att vissa personlighetsdrag kan inverka nÀr det gÀller benÀgenheten att utveckla ett missbruk.

Hur pÄverkar en friskvÄrdssatsning i ett företag riskfaktorer för hjÀrt-kÀrlsjukdomar, sÄsom blodtryck, kroppsvikt och blodfetter?

Syfte:Att utvÀrdera hur fysisk aktivitet i en friskvÄrdssatsning hos en grupp friska kontorsanstÀllda pÄverkade deras riskfaktorer för hjÀrt-kÀrlsjukdom - blodtryck, kroppsvikt samt blodfetter.Undersökt grupp och metod:Samtliga anstÀllda genomgick en hÀlsokontroll omfattande lÀkarundersökning, blodprovstagning samt konditionstest. Gruppen deltog i gemensamma trÀningsaktiviteter, vilket innebar joggning samt cirkeltrÀning. De flesta trÀnade dessutom pÄ egen hand ytterligare nÄgon gÄng per vecka.Parallellt med detta genomfördes ocksÄ konferenser och matlagningskurser,dÀr deltagarna fick lÀra sig mer om livsstil, kost och hÀlsa.Sedan friskvÄrdsprojektet startade Är 2000 har deltagarna genomgÄtt en hÀlsokontrollmed provtagning per Är.Resultat/diskussion:De som inte deltagit i friskvÄrdsprojeket och trÀningen ökade i vikt, fick högre blodtryck och försÀmrade sina blodfetter, jÀmfört med de som trÀnat 2-3 ggr per vecka. Slutsats:FriskvÄrdssatsningen gav en positiv effekt pÄ riskfaktorer genom att minska kroppsvikten, sÀnka blodtrycket och sÀnka blodfetterna.Man kan pÄ sÄ sÀtt minska risken för hjÀrt-kÀrlsjukdomar sÄsom hjÀrtinfarkt och strokeoch minska antalet sjukskrivningsdagar..

Internationell tjÀnst i förband : officerens stÀllningstagande

Uppsatsen syftar till att diskutera motivationsfaktorer som utgör grund för officeren att delta eller attinte delta i internationell tjÀnst i förband. Behovsparametrar utvecklade frÄn Maslow, Hertzberg ochMcClelland utgör grund för studien av det empiriska underlaget. Genom enkÀtundersökningundersöks 155 officerare, en grupp vid FHS Stabsprogram och en grupp bestÄende av kompanilagfrÄn tre armébrigader. Undersökningen svarar pÄ vilken betydelse motivationsparametrar har förstÀllningstagandet och vilka förÀndringar som efterfrÄgas för att motivera officerare att delta iinternationell tjÀnst i förband. Undersökningen bekrÀftar inte vissa resultat av tidigare forskn ing.Undersökningen visar att armén har en klart högre grad av villighet att delta i internationell tjÀnst ochatt bara en tredjedel av de Är 2002 blivande majorerna och örlogskaptenerna avser delta i internationellaenheter.

Behövs personlighetstester för att kunna skapa en bra projektgrupp?

För att man ska lyckas med ett projekt sÄ Àr det ytterst viktigt att man har en projektgrupp som Àr kompetent och som arbetar bra. Gruppen ska helst vara anpassad till projektet och det ska finnas en variation av personligheter. Hur skapar man dÄ sitt dream team?Det finns en hel del olika tillvÀgagÄngssÀtt och olika syn pÄ en lyckad/bra projektgrupp. I detta arbete definieras en bra grupp som en grupp som arbetar effektivt för att uppnÄ dem uppsatta mÄlen utan att man stöter pÄ enkla problem lÀngst vÀgen. Detta görs genom att man kompletterar varandra. För att man ska fÄ en bra projektgrupp sÄ finns det en del faktorer som man bör tÀnka pÄ.

Elevers berÀttelser om krÀnkande behandling

Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers erfarenheter av krÀnkande behandlingar i skolan genom elevers berÀttelser. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomförde vi en kvalitativ undersökning med 80 elever i fem olika klasser pÄ tvÄ olika skolor. Eleverna har fÄtt skriva en berÀttelse dÀr de sjÀlva har blivit utsatta för en krÀnkning. Metoden i vÄrt arbete har varit att analysera elevernas berÀttelser, dvs. vi har anvÀnt oss av textanalys för att finna olika tematiska kategorier av krÀnkande behandling.

Utbildningsinsats mot arbetsplatsvĂ„ld : Är all kunskap bra kunskap?

ArbetsplatsvÄld Àr ett vanligt fenomen i Sverige idag, ÀndÄ finns det en stor kunskapslucka i hur förebyggande sÀkerhetsÄtgÀrder och strategierhar avsedd verkan dÄ det handlar om att utbilda anstÀllda i att motverka och hantera situationer som innefattar hot och vÄld pÄ arbetsplatsen. I denna studie har det genomförts en utvÀrdering av en utbildningsinsats vid ett av Sveriges universitet. MÄlet med utbildningen var att öka de medverkandes sÀkerhet och upplevda trygghet vid arbetsplatsen. Syftet med utvÀrderingen var att undersöka om utbildningsmÄlet uppnÄddes,och förstÄ vad resultatet berodde pÄ. För att samla in data till studien, har det genomförts kvalitativa intervjuer med fem respondenter.

Att arbeta i grupp, Àr det en bra metod? : En kvalitativ studie av tre lÀrares syn pÄ och erfarenheter frÄn att arbeta med eleverna i grupp och med grupparbeten i grundskolan

The purpose of this study is to discuss various approaches to group work and the importance of different approaches in relation to group work in schools. The study also looks at the results of the children working in different groups and constellations.This study is based on what previous research, literature and the tree teachers say about the subject group work and group divisions. Issues: Is there any kind of group work that always works? Does the structure of the tasks have any effect on the outcome? Is there any good reason to choose the teamwork approach that? The method I chose is a qualitative study with a phenomenological approach to the analysis. Three teachers were interviewed; result is presented in themes and concludes with a brief summary.

Alla ensembler Àr en grupp mÀnniskor : MusiklÀrares syn pÄ arbetet med gruppdynamik i elevensembler

Syftet med denna studie Àr att undersöka, beskriva och analysera musiklÀrares syn pÄ sitt arbete med gruppdynamik i ensembleundervisning inom olika musikgenrer. Metoden som har anvÀnts för att uppnÄ detta Àr kvalitativa intervjuer enligt hermeneutisk metod samt analyser. Analyserna utgÄr frÄn teoretiska perspektiv hÀmtade frÄn Lewin, Forsyth och Blumer och anvÀnds för att definiera informanternas syn pÄ ensembler samt beskriva hur olika faktorer pÄverkar varandra nÀr det gÀller dynamik i grupper. Resultatet handlar om hur informanterna definierar grupperna de leder och dÀrigenom vad de anser skapar en grupp. Det handlar Àven om vilken energi som finns i en grupp, hur informanterna gÄr till vÀga för att fÄnga gruppen i stunden samt varför de anser det vara viktigt och hur gruppers sammansÀttning pÄverkar gruppdynamiken och lÀrandesituationen.

FörÀndringar utförda av konsulter : En studie om hur LotsŸ utför organisatoriska förÀndringar

FörÀndringar i organisationer Àr komplexa processer. Ofta tasutomstÄende konsulter in för att hjÀlpa till att utföra förÀndringar.I detta arbete har konsultföretaget LotscentersŸ hantering av demotstÄnd som uppstÄr vid organisatorisk förÀndring studeratsoch Àven vilka motstÄnd som metoderna reducerar.En teoretisk modell som frÀmst bygger pÄ Kotters ochSchlesingersŸ teorier har anvÀnts. Den empiriska informationenhar hÀmtats frÄn intervjuer med konsulter frÄn LotsŸ och Àvenmed en person frÄn Arla foods, kund till företaget.Enligt resultatet av undersökningen trÀnar LotsŸ ledningen ochvissa utvalda personer i organisationen till att effektivt utföraförÀndringen. De inför ocksÄ mÄlstyrning som system iorganisationen. TrÀningen och mÄlstyrningen har en indirektverkan pÄ motstÄnden.

En fallstudie om hushÄllens kÀllsortering i Augustenborg (A Case Study on Waste Management in Augustenborg)

HÄllbar utveckling Àr en vision som hela vÀrlden efterstrÀvar att uppnÄ. HushÄllsavfallshanter-ing Àr ett sÀtt för att uppnÄ en hÄllbar samhÀllsutveckling. Bra kunskap, information och sam-verkan mellan olika aktörer Àr ytterst nödvÀndigt för att kunna uppnÄ en hÄllbar samhÀllsut-veckling. Syftet med fallstudiet Àr att kartlÀgga en del av stadsdelen Augustenborg i Malmö för att se över hur hushÄllsavfallshantering fortskrider. Det Àr Àven vÄrt syfte att identifiera möjligheter och hinder för en ökad kÀllsortering i omrÄdet.

Punkten : En etnologisk studie om ungdomars och vuxnas upplevelser av mötesplatsen ?Punkten?

Uppsatsen syftar till att belysa och diskutera personalens och ungdomarnas uppleverlser kring arbetet med mötesplatsen Punkten i förhÄllande till dess tÀnkta syfte, samt att undersöka vilka skillnader och likheter som förekommer mellan dessa tvÄ grupper. Syftet har belysts genom fÀltobservationer och kvalitativa forskningsintervjuer, datamaterialet har analysterats utifrÄn den fenomenografiska metoden. I materialet har jag funnit fyra centrala teman; Behovet av en mötesplats, Att arbeta i grupp, De vuxna och Punkten ur ett KASAM perspektiv. Dessa teman har sedan analyserats utifrÄn teorier om; KÀnsla av sammanhang, livsfas, ungdomsperioden, socialisation och gruppsykologi. De centrala slutsaterna i studien Àr att bÄde ungdomarna och personalen upplever att det finns ett behov av mötesplatsen i bostadsomrÄdet.

Pulsjakten : En fyra mÄnaders trÀningsintervention

I dagens stillasittande samhÀlle, dÀr individer Àr allt mindre fysiskt aktiva till följd av alla moderna bekvÀmligheter ökar risken för en rad sjukdomstillstÄnd som potentiellt kan leda till en förtidig död. Den svenska befolkningen blir allt fetare och rör pÄ sig i mindre utstrÀckning. NÄgot som skulle kunna Àndras om vi visste vad som motiverar till fysisk aktivitet.I denna studie genomgick 113 personer, anstÀllda pÄ LÀnsförsÀkringar, ett enkelt steptest. Efter testet hade de sedan fyra mÄnader pÄ sig att trÀna innan de genomgick ett Ätertest, som var en exakt kopia pÄ test ett, för att se hur stor förÀndring som gick att fÄ genom trÀning gÀllande puls och vikt. Deltagarna delades in i tre grupper utefter hur mycket de ökade sin trÀningsmÀngd mellan testen: en kontrollgrupp, en grupp med liten ökning av den fysiska aktiviteten och en grupp med en stor ökning av den fysiska aktiviteten.

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->