Samhällsutvecklingen medför förändringar i hur människor lever sina liv. Traditioner och normer bryts ner och ifrågasätts i allt snabbare takt idag än tidigare. Den kulturella moderniseringen påverkar alla, i synnerhet ungdomar som befinner sig i en känslig livsfas där de söker sin identitet. Utseendet och kroppen har fått en central roll idag, vilket inte enbart leder till en sundare livsstil utan även till en oroande kroppsfixering. Just kroppsfixeringen tillsammans med svag självkänsla ligger många gånger bakom dopingmissbruk, ett missbruk som ökat bland ungdomar på sistone.

Fransson, Carina & Jessen, Anneli (2010). Tillgång och kompetens kring kompensatoriska hjälpmedel (Availability and competence on assistive technology). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med undersökningen är att kartlägga om elever med dyslexi har de kompensatoriska hjälpmedel som SKED anser att de behöver samt om eleven, elevens föräldrar och speciallärare/specialpedagoger har den kompetens som krävs för att ge eleven möjlighet att kunna använda dessa hjälpmedel optimalt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt har vi genomfört 12 intervjuer med fyra elever, fyra föräldrar och fyra specialpedagoger från tre Grundskolor i två kommuner. Kartläggningen visade att i den ena kommunen var tillgången till kompensatoriska hjälpmedel bra, utifrån SKED:s rekommendationer. I den andra kommunen var tillgången inte bra, utifrån SKED:s rekommendationer.

Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för de pedagogiska utmaningar som blivande lärare i årskurs 1-6 kan stå inför när det gäller specialundervisning. Ambitionen har varit att lyfta några pedagogers tal om specialundervisning och elever i behov av särskilt stöd. Vi har utgått från följande frågeställningar: Hur beskriver pedagogerna samarbetet mellan klasslärare och speciallärare/specialpedagog? Hur beskriver pedagogerna att de organiserar specialundervisningen för att skapa förutsättningar för elever i behov av särskilt stöd att nå de nationella målen? I studien har intervjuer använts som metod. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger varav tre yrkeskategorier finns representerade: klasslärare, speciallärare och specialpedagog.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka engelskans påverkan på det svenska språket som den kommer till uttryck i svenska grundskolelevers inställning till och attityder till användning av engelska i svenskan.Här vill jag ta reda på hur eleverna kommer i kontakt med engelskan, hur ofta de använder engelska ord i sitt vardagliga språk och varför de använder engelska ord. Andra frågor som jag vill få besvarade är vilka engelska ord som används, om man föredrar engelsk stavning på engelska lånord eller svensk stavning. Slutligen vill jag också få besvarat om man föredrar engelska ord eller svenska motsvarigheter, om man förstår svenska meningar med lånord i, om man godtar svenska meningar med engelska lånord i och om man använder svenska meningar med engelska lånord i. Arbetet bygger på en enkätundersökning som gjorts på två Grundskolor, en friskola och en kommunal skola. I undersökningen deltar 40 elever i år 9.

Larmrapporterna om barns övervikt blir allt fler, det har blivit ett stort hälsoproblem i såväl Sverige som i resten av västvärlden. Ett sätt att få barn, både överviktiga och icke överviktiga, att bli mer aktiva är att engagera dem på lektionerna i idrott och hälsa i skolan. Syftet med denna studie var att ta reda på om det sker något förebyggande arbete för de eleverna med övervikt, på idrottslektionerna. Data samlades in genom att skicka ut enkäter till rektorer, på Grundskolor i Skåne, med uppmaning att de skulle vidarebefordra enkäten till idrottslärarna i år 3 och år 5. Sammanlagt deltog 57 idrottslärare i studien.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur barns utveckling och lärande påverkas av utomhuspedagogik. Fokus ligger på språkutvecklingen, men även andra aspekter som kan ha betydelse för en gynnsam utveckling är av intresse. Undersökningsinstrumentet som använts är intervjuer med 11 pedagoger i förskolor och Grundskolor som har en tydlig utomhuspedagogisk profil. Genom intervjuerna har pedagogernas uppfattningar om utomhuspedagogik och hur det påverkar barnens utveckling och lärande kommit fram. De som arbetar med utomhuspedagogik är positiva till metoden och hade därför svårt att se kritiskt på verksamheten.

Syftet med uppsatsen är att öka vår medvetenhet om hur man som lärare arbetar med att väcka ett intresse hos eleven att vilja lära. Uppsatsen bygger på observationer och intervjuer av tre lärare på tre olika Grundskolor. För att skapa oss en bakgrund har vi läst litteratur som relaterar till ämnet.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi hade möjlighet att ta del av lärarens egna kunskaper som bygger på deras erfarenheter om inlärning. Intervjuerna utfördes med frågor i en samtalsliknande form och vid observationerna fick vi möjlighet att reflektera över hur lärarna arbetade för att väcka ett intresse.Resultatet av vår uppsats visar att lärarna utgår från att skapa en god lärandemiljö där de försöker anpassa undervisningen efter varje elev och på så vis väcka intresse att lära. Genom litteraturen, observationer och intervjuer har vi kommit fram till flera konkreta exempel på hur man som lärare kan arbeta för att väcka elevers intresse.I diskussionen lyfter vi fram de delar från litteraturen och resultatet som vi anser är betydelsefulla och som man bör vara medveten om när man arbetar med att väcka elevernas intresse till att lära i skolan..

The purpose of this study has been to compare teachers' differing methods of teaching mathematics and their perspectives on the learning process in a municipal school to a Waldorf school. The study has examined which approach best promotes student engagement and learning in mathematics in the first three years of schooling. The study is based on four interviews. The informants? accounts are interpreted using theories from previous research.

Det här arbetet syftar till att ge en ökad förståelse för hur Skolverkets utbildningsinspektion, som startade 2003, har påverkat lärarna i deras professionella roll. Dessutom har också lärarnas åsikter om hur inspektionen kan utvecklas och förbättras förts fram. Insamlingen av information har främst skett genom intervjuer med lärare och rektorer på tre Grundskolor i Södertälje kommun. Olika teorier och studier kring professioner, lärarprofessionen samt utvecklingen av den svenska skolan har använts som teoretisk grund i arbetet.Det har visat sig att lärarna själva inte i någon större omfattning har reflekterat över hur inspektionen påverkar deras profession. Däremot har lärarna mycket åsikter kring inspektionen och dess utformning.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om lärare använder sig av ett interkulturellt förhållningssätt i sin undervisning. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk inriktning har använts. 12 stycken lärare på två olika Grundskolor har intervjuats. Den ena skola hade i majoritet etnisk homogen men socioekonomisk heterogen sammansättning och den andra skolan hade en etnisk och socioekonomisk heterogen sammansättning av elever. Resultatet som uppkom visade att lärarna i den etnisk och socioekonomisk heterogena skolan i större utsträckning använde sig av ett interkulturellt förhållningssätt.

Tidigare forskning finner det angeläget med vidare studier gällande lokala organisationsförhållanden för anmälningspliktigaprofessioner. Studien syftar därför till att kartlägga hur rektorer som ansvarar för årskurs 7-9 på kommunala Grundskolor ien kommun i norra Sverige ser på skolans ansvar när barn far illa eller då det finns misstanke om att ett barn far illa. Utöverdetta studeras även hur rektorerna resonerar kring barn som far illa eller misstänks fara illa samt skolans rutiner ochtillvägagångssätt i samband med detta. Fyra kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär ligger till grund för studienoch intervjuerna har därefter analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att barn som far illa ansesvara ett brett begrepp och att det i många situationer är svårt att avgöra om ett barn far illa eller inte.

Syftet med uppsatsen var att studera elevers tankar kring klassrumsmiljöns inverkan på inlärning. Undersökningen baserades på texter skrivna av elever från två halländska Grundskolor i årskurs 9, samt observation. Skola A är en friskola medan Skola B är en kommunal skola. Frågeställningarna var: Hur ser eleverna från de två skolorna på klassrumsmiljöns påverkan på lärandet? Skiljer sig elevernas uppfattning åt mellan de olika skolorna? Hur förhåller sig undersökningsresultatet till slutsatser i tidigare forskning? Eleverna fick ut en checklista med punkter de kunde ha i åtanke då de skulle skriva sina texter.

Syftet med vårt arbete var att beskriva pedagogers och specialpedagogers uppfattningar om vad som är väsentligt när det gäller läs? och skrivinlärning samt att belysa hur läs? och skrivinlärningen går till på två olika Grundskolor. Syftet var även att utgå från den senaste PISA-undersökningen och jämföra det resultatet med vårt resultat. I bakgrunden behandlades den senaste PISA-undersökningen. Vi belyste även vad våra styrdokument säger om ämnet, den språkliga medvetenheten samt läs? och skrivinlärningsmetoder.

Skolan är ett ständigt debatterat ämne där många har åsikter om dessutformning så väl som syfte. I olika mätningar redovisas det om skolans förfall och hur Svenskaskolan har svårt att mäta sig med jämbördiga nationer runt om i världen. Rollen som lärare harkommit att omprövas där den idag innefattar en allt större administrativ börda som aldrig tycksavta. En ökad arbetsbörda tenderar ofta att leda till stress och försämrad motivation såväl somarbetstillfredsställelse. Syftet med denna studie är att undersöka vad det är som motiverar ochdriver personalen samt vilka faktorer som bidrar till arbetstillfredsställelse.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som påverkar innehållet i grundskolans musikundervisning, med särskilt fokus på momentet sång. Frågeställningarna som jag önskar svara på i denna uppsats är följande: Vilka didaktiska val gör lärarna vad gäller musikundervisningens innehåll och upplägg? Hur förhåller sig musiklärarna till momentet sång och varför? Vilka faktorer anser musiklärarna påverkar undervisningsinnehållet?Jag undersökte detta genom kvalitativa intervjuer med fem musiklärare som arbetar i kommunala Grundskolor. Resultatet visar att undervisningsinnehållet i musikundervisningen på grundskolan varierar mycket från lärare till lärare. Det analysverktyg jag använde mig av var ramfaktorteorin.