Undersökningens utgångspunkter är att studera hur pedagoger i år 1 arbetar med bildämnet, samt vad de anser om ämnet bild. I studien ingår fyra pedagoger som alla är verksamma i år 1. De arbetar två och två. Undersökningen genomfördes med hjälp av separata semistrukturerade intervjuer med de fyra pedagogerna samt ostrukturerade observationer av pedagogernas arbete i klassrumsmiljöerna.Det framkom att tre av pedagogerna har bild i sin utbildning, mer eller mindre. Den första via sin tidigare förskollärarutbildning, den andra genom sin lärarutbildning, dock tycker pedagogen att det är för längesedan och därmed inte längre aktuellt och färskt i minnet.

Background: Pupils? responsibilities are presented in the curriculum Lgr11 as a given thing. There has been some research in the field of pupil responsibility, but research covering school grades 1-3 could not be found. The study investigates theories of responsibility, pupil responsibility, power and pupil influence.Purpose: The purpose of this study is to find out the teachers? views on pupil responsibility.

Denna studie handlar om lärares attityder till informations- och kommunikationsteknik (IKT). Syftet med studien är att ta reda på lärares attityder till IKT samt hur de arbetar med IKT i undervisningen och i vilket syfte. För att ta reda på detta ställde vi oss dessa frågeställningar:- Vilken är lärares attityder till IKT?- Vilka huvudsakliga faktorer påverkar lärares attityder till IKT?- Hur arbetar respondenterna med IKT i undervisningen och i vilket syfte?Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa respondentintervjuer med fyra verksamma lärare i grundskolans tidigare år. Bearbetningen av insamlad data gjordes utifrån en sammanfattningsmetod som syftar till att koncentrera vissa delar av texten.

Syftet med vår studie är att undersöka hur några pedagoger vid två skolor i en mellanstor kommun i Norge arbetar med att få alla elever att bli inkluderade i grundskolans undervisning. I denna uppsats börjar vi med att beskriva vad tidigare forskning kommit fram till vad gäller inkludering i Norge. I studien har vi genomfört kvantitativa observationer i fyra klasser, utifrån dessa observationer har vi sedan genomfört kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Detta för att först få en inblick i hur pedagogen undervisar för att inkludera eleverna, sedan intervjuer för att få en insyn i hur pedagogen ser på inkludering i sin undervisning. De pedagoger vi intervjuat anser att planeringen inte skiljer sig mellan elever i behov av särskilt stöd och övriga elever.

Denna uppsats ämnar undersöka vilket förhållningssätt pedagoger och skolledning har till att inkludera elever med diagnos inom Autismspektrumtillstånd samt andra i skolsvårigheter i en vanlig högstadieklass och vilka de eventuella framgångsfaktorerna och fallgroparna är. Studien har genomförts på en högstadieskola där man valt att inkludera nio elever, varav fyra med AST-diagnos, som befinner sig i olika former av skolsvårigheter i en klass och förstärka denna klass med en assistent och en specialpedagog. Studien är en fallstudie och metoden som använts i studien är kvalitativa intervjuer av inblandad personal. Som bakgrundsmaterial har jag även tagit del av dokumentation i form av projektplan och verksamhetsberättelse. Vad gäller organisation pekar resultaten på att tydlig styrning och målbeskrivning är av vikt, samt att det finns risker med att liknande satsningar görs i projektform då man lätt koncentrerar behoven i en och samma klass vilket innebär att denna kan ses som avvikande.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad verksamma lärare tänker om den fysiska klassrumsmiljön och dess påverkan på barns lärande. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare på två olika skolor. Jag har en övergripande frågeställning och fyra underfrågor för att precisera. Den övergripande frågan lyder: Vad tänker lärare om den fysiska klassrumsmiljöns betydelse för barns lärande? Underfrågorna tar upp inredningens, verktygens, de sociala samspelens och inflytandets och förändringens betydelse för barns lärande och vad lärarna tänkt om detta. De slutsatser jag dragit utifrån min undersökning är · Lärarna har tänkt på att den fysiska klassrumsmiljön påverkar barns lärande men inte alltid hur eller varför.

Mitt syfte med den här uppsatsen är att visa att ordet geni är mer än bara ett ord utan också ett uttryck som bär med sig ett system av maktstrukturer som är djupt rotat inom konstens historia. Jag vill också visa hur begreppet ?det konstnärliga geniet ? verkar i bildämnet i det obligatoriska skolväsendet idag, ur ett pedagogiskt perspektiv.Jag börjar med att undersöka begreppet geni utifrån kategorierna; kön, sexualitet, klass, etnicitet, medium, teknik och kontext. I min undersökning jämför jag begreppet med grundskolans kursplan i bild och lokala kursplaner i bild. Sedan går jag in på resultatet av en workshop på Konstfack där jag bad sju bildlärarstudenter att tolka olika citat från kursplanen.

Det övergripande syftet med vår studie var att undersöka elevernas egna upplevelser eller uppfattningar kring fenomenet främlingsfientlighet, på vilket sätt och hur elever blir främlingsfientliga och vad eleverna vet om detta fenomen. Vi utgick från våra fyra forskningsfrågor och med hjälp av dessa undersökte och kritiskt granskade vi den litteratur som fanns inom ämnesområdet. Vi valde att använda oss av enkäter som vi delade ut till elever i fyra olika klasser, år 6-9, i Norrbotten. Det resultat vi fick fram var att eleverna tror att ungdomar kan söka sig till främlingsfientliga grupper på grund av osäkerhet. Vidare så trodde eleverna att de som hade störst chans att påverka eleverna med främlingsfientliga åsikter var andra ungdomar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som påverkar innehållet i grundskolans musikundervisning, med särskilt fokus på momentet sång. Frågeställningarna som jag önskar svara på i denna uppsats är följande: Vilka didaktiska val gör lärarna vad gäller musikundervisningens innehåll och upplägg? Hur förhåller sig musiklärarna till momentet sång och varför? Vilka faktorer anser musiklärarna påverkar undervisningsinnehållet?Jag undersökte detta genom kvalitativa intervjuer med fem musiklärare som arbetar i kommunala grundskolor. Resultatet visar att undervisningsinnehållet i musikundervisningen på grundskolan varierar mycket från lärare till lärare. Det analysverktyg jag använde mig av var ramfaktorteorin.

Denna studie med titeln "Vad är kunskap? - en kvalitativ studie av synen på kunskap i skola och utbildning hos John Dewey och i tidskriften Skola och Samhälle 1946 -1962" är en studie där undersökningens fokus var att beskriva synen på kunskap i skola och utbildning med textanalys som metod, där tryckta källor ligger till grund för resultatet. Syftet med studien var att undersöka vilken syn på kunskap i skola och utbildning som kommer till uttryck i skrifter författade av John Dewey samt i artiklar från tidskriften Skola och Samhälle mellan åren 1946 ? 1962. I analysarbetet använde jag mig av teorier om kunskap och egna frågeställningar om kunskapssyn.

Intentionen i uppsatsen är att ge en bild av vilka texter lärare väljer att låta eleverna läsa i skolan och varför man väljer just dessa texter. Jag ställer mig frågan om det fortfarande finns värderingar om högt och lågt i textvalet i skolan och hur man förhåller sig till detta. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med fyra lärare, två gruppintervjuer med elever samt litteraturstudier. Undersökningen visar att populärkultur används flitigt inom svenskundervisningen men att man kan se en tendens att den till större delen används som lockbete. Lärare har ofta en ambition att leda eleven vidare till godare slags texter.

This study examines how gender is at work in four series of teaching material of Swedish in the years 7-9 of the Swedish primary school. Analyzing eight books in total, and also their respective teacher?s manuals, the study focuses on the following aspects in both texts and pictures within the books: heteronormativity, marginalization, stereotypes, equality, and also general gender related issues. Doing so, this study approaches the analyzed material with the eyes of a feminist critic. Moreover, this study applies both a qualitative and a quantitative analysis as its method of approach. Initially, the theoretical background and scientific method for this study is presented.

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om idrottslärares arbetssätt med fokus på delaktighet för inkluderade grundsärskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har används med ett systematiskt urval av informanter baserat på grundsärskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hälsa, enligt lärarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsärskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. Idrottslärarnas arbetssätt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestå av nivåanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att välja bland, fokus på struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser är att förutsättningarna till delaktighet för grundsärskolelever i högstadiets idrottsundervisning är begränsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lärarna, avgöra om rätt förutsättningar kan ges till enskilda grundsärskoleelever och till de aktiva idrottslärarna. I och med detta läggs ett stort ansvar på idrottslärarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

The theme of this essay is literacy training in pre-school. The theme takes it starting point in a project, where my colleagues and I noticed our children playing with writing and symbols. It leads to an exciting, reflecting and developing project, a project that will go on for six months together with twenty children in the age of five and six.The essay describes how I and the rest of the staff work with the project, and also how we try to find challenges that are meaningful for our children. When we worked with the project I ended up in a dilemma how I as a teacher was to retain the children?s joy and curiosity for writing without making it boring.

AbstractOur world is facing new challenges depending on the climate changes. The UN panel of climate changes has determined that the human race is responsible for the changes, but also that we have the opportunity to reduce the effects. This demands that the information reaches out to the public which means that the school system carries major responsibility to this type of questions. This also means that the teachers have to be observant, and give the questions the attention which is needed. The purpose of this essay is to see if this awareness exists today among active teachers and teacher students and if the perspective differs among them, but also their opinions is in agreement with the course plan in the subject.