Sök:

Sökresultat:

19169 Uppsatser om Grundskolans tidigare ćr - Sida 35 av 1278

Individualisering i matematik : Fyra lÄg- och mellanstadielÀrares röster om individualisering i matematik i det mÄngkulturella klassrummet.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa individualiseringen i Àmnet matematik ur ett interkulturellt perspektiv. FrÄgestÀllningen som vi utgÄtt ifrÄn Àr:Hur arbetar fyra lÄg- och mellanstadielÀrare för att individualisera sin undervisning i det mÄngkulturella klassrummet? Det interkulturella perspektivet innebÀr en förbindning mellan kulturer, ett brobygge och individualiseringen Àr en anpassning av undervisningen för den enskilda eleven. Vi har genomfört en kvalitativ studie genom att intervjua fyra lÀrare. VÄrt resultat har vi delat upp i fyra teman.

Mediepedagogik som redskap i undervisningen.

Syftet med denna uppsats var att försöka förstÄ och tolka hur lÀrare i grundskolans tidiga Ärskurser tycker att mediepedagogik fungerar i praktiken. Jag ville föra fram lÀrarnas röster kring mediepedagogikens innebörd, olika arbetssÀtt och varför mediepedagogiken behövs i dagen samhÀlle och dÀrmed i skolan. För att förmedla lÀrarnas tankar och erfarenheter valde jag att arbeta utifrÄn en kvalitativ metod och empirin har samlats in genom intervjuer. Resultaten analyserades utifrÄn tidigare forskning kring Àmnet samt Zygmunt Baumans samhÀllsteori med fokus pÄ flytande moderniteter, sociala gemenskaper och det tertiÀra lÀrandet. Resultatet visade att det Àr svÄrt att definiera vad mediepedagogik Àr och eftersom begreppet har olika betydelse för olika personer Àr det svÄrt att beskriva varför det Àr viktigt.

Det vÀrdefulla uppdraget : En studie om vÀrdegrund i retorik och praktik i grundskolans tidigare Är.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur pedagoger förhĂ„ller sig till det vĂ€rdepedagogiska uppdraget i retorik och praktik. Den empiriska studien bygger pĂ„ en etnografisk forskningsansats med intervjuer och observationer som metod. Åtta kvalitativa intervjuer, varav tvĂ„ var med skolledare samt fyra heldagar observationer utfördes pĂ„ tvĂ„ skolor i samma stad. I bakgrunden tar vi upp för studien aktuell forskning samt centrala begrepp. Den forskning som frĂ€mst behandlas Ă€r kring vĂ€rdegrund, vĂ€rdepedagogik, och SET-materialet.

?Jag Àr inte dum i huvudet, jag kan bara inte lÀsa? : En litteraturstudie om elever med dyslexi och deras möjligheter till IT-hjÀlpmedel och IT-anvÀndning i ett inkluderat klassrum

Syftet med min uppsats var att undersöka hur elever med dyslexi i grundskolans senare Är och deras IT-anvÀndning pÄverkas av att den svenska grundskolan arbetar med att inkludera dem i det vanliga klassrummet.I denna undersökning har jag valt att anvÀnda mig av en litteraturstudie dÀr jag studerat vad andra forskare har skrivit samt rapporter som publicerats pÄ Skolverkets hemsida. Tidigare och nyare skollagar har Àven de studerats.I resultatet har det kommit fram att elever med dyslexi kÀnner sig stressade att bli klara fort med sina arbetsuppgifter om de mÄste dela pÄ en dator. Det har Àven visat sig att det gÄr i genomsnitt sex elever per dator, vilket leder till att elever med dyslexi kan hamna i stressade situationer. Negativa attityder frÄn klasslÀraren kan pÄverka dem negativt pÄ ett sÀtt som gör att IT-anvÀndningen uteblir för elever med dyslexi om de inkluderas i klassrummet. Men en del av lÀrarna anser att datorn hjÀlper dem att anpassa sin undervisning efter elever i behov av sÀrskilt stöd..

Förskola- en plats för rörelse : En intervjuundersökning om pedagogers planering för rörelseaktiviteter

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur friluftslivet ser ut pÄ lektionerna i grundskolans Ärskurs 7-9. Det undersöks Àven eventuella skillnader i undervisning av friluftsliv i storstads- och glesbygdsskolor. Studien undersöker vad lÀraren har för syfte med valda aktiviteter samt vad de upplever Àr de största skillnaderna frÄn den aktuella lÀroplanen Lgr 11 och den förra lÀroplanen Lpo 94.Hur upplever lÀrare skillnaden mellan den tidigare lÀroplanen (Lpo94) och den nuvarande (Lgr11)?Hur ser undervisningen i friluftsliv ut i skolan i praktiken jÀmfört med i lÀroplanen/ kursplanen?Vad kan lÀrare ha för syfte med det valda innehÄllet i friluftsundervisningen?Hur ser undervisningen i friluftsliv ut pÄ en skola i glesbygden jÀmfört med en skola i storstaden?Metod: Intervju Àr den metod som Àr vald för arbetet. Urvalet Àr fyra idrottslÀrare vid grundskolans Ärskurs 7-9.

Vad Àr hÀlsa i idrott och hÀlsa? : En studie om idrottslÀrares syn pÄ hÀlsa och hÀlsoundervisning i grundskolans senare Är

Syftet i föreliggande studie Àr att undersöka idrottslÀrares syn pÄ hÀlsa och hÀlsoundervisning i skolÀmnet idrott och hÀlsa. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av en intervju med hög grad av strukturering och lÄg grad av standardisering för att fÄ svar pÄ problemformuleringen. Nio intervjuer har genomförts med idrottslÀrare i grundskolans senare Är som alla har genomgÄtt utbildning i Àmnet. LÀrarna arbetar pÄ sex olika skolor inom samma kommun. Resultatet visar att samtliga lÀrare anser att begreppet hÀlsa Àr svÄrdefinierat.

Musik och dans? Vi Àr ju döva! : Musik och dans i idrottsundervisningen för döva barn i specialskolan

Denna uppsats utgÄr frÄn perspektiv och intressen hos en döv, blivande lÀrare i idrott och hÀlsa. I den svenska grundskolans kursplaner ingÄr musik, rytm, dans och rörelse, förutom i Àmnet musik ocksÄ i Àmnet idrott och hÀlsa. Specialskolan för döva och hörselskadade barn skall motsvara grundskolan och har i stort sett liknande intentioner i sin kursplan som grundskolans, sÄ nÀr som pÄ att Àmnet musik ersÀtts av Àmnet rörelse och drama. Vad gÀller Àmnet idrott och hÀlsa Àr mitt intryck att musik och dans felaktigt plockas bort frÄn Àmnet i specialskolan. Syftet med min uppsats Àr att ge exempel pÄ hur musik och dans i idrottsundervisningen för döva barn i specialskolan kan se ut, uppfattas och pÄverka barnen.

Hur tar man emot sent anlÀnda ungdomar i gymnasieÄldern? : - en studie i en gymnasieskola i Stockholms förorter

Syftet med denna intervjustudie Ă€r att ge pedagogens perspektiv pĂ„ det demokratiska uppdraget i dagens skola och pĂ„ nĂ„gra faktorer som pĂ„verkar förutsĂ€ttningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ ansats dĂ„ vi genomfört intervjuer med lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r, År 1-3. I resultatet synliggörs att lĂ€rarna anser demokratiuppdraget vĂ€sentligt i undervisningen men att de upplever det svĂ„rt att prioritera demokratiuppdraget jĂ€mfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation pĂ„ hur de intervjuade lĂ€rarna beskriver sitt arbete i klassrummet. LĂ€rarnas syn pĂ„ förutsĂ€ttningarna för sitt arbete varierar.

Bedömning av uppförande

Examensarbetet undersöker de diskurser som fyra lÀrare anvÀnder sig av nÀr de talar om bedömning av uppförande. Empiriinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med lÀrare verksamma i grundskolans senare Är. I undersökningen framgÄr det att mycket tyder pÄ att det forna betyget i ordning och uppförande har överlevt i den svenska skolan i form av en annan skepnad..

LÀrares syn pÄ teknikÀmnet. : En enkÀtstudie av pedagogers tankar kring teknik pÄ mellanstadiet

Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i hur lÀrare pÄ mellanstadiet arbetar med teknikÀmnet i skolan. Detta görs genom en enkÀt, vars frÄgor Àr upplagda efter tre frÄgestÀllningar: Vilka tankar har lÀrarna om teknik? Hur ser pedagogernas teknikundervisning ut? Vilket undervisningsmaterial anvÀnder lÀrarna sig av i teknikÀmnet? Totalt Àr det 65 lÀrare som arbetar eller har arbetat med teknik pÄ mellanstadiet som deltagit i studien. EnkÀten har visat pÄ att de flesta lÀrarna som deltagit tycker att teknikÀmnet Àr ett roligt, spÀnnande och intressant Àmne som dock Àr svÄr bedömt, tids- och materialkrÀvande. Undersökningen visar Àven att de flesta lÀrarna tycker det Àr bÀst att arbeta med teori och praktik varvat, dÄ bÄda delarna behövs för att eleverna skall förstÄ teknikens innebörd i samhÀllet.

SÄng och rörelse ger sprÄket en garanterad skjuts

"SÄng och rörelse ger sprÄket en garanterad skjuts" skriven av Alexander Arndorw och Maria Carlsson handlar om hur medvetna dagens pedagoger Àr kring musikens pÄverkan pÄ barns sprÄkutveckling. Vi har utfört en kvalitativ studie vars syfte Àr att undersöka medvetenheten kring musikens pÄverkan pÄ barns sprÄkutveckling. Detta har gjorts med fyra pedagoger som arbetar i grundskolans tidigare Är. Av dessa Àr tvÄ klasslÀrare och tvÄ musikpedagoger. Undersökningens tvÄ frÄgestÀllningar lyder "Hur resonerar klasslÀrare kring anvÀndandet av musik som en metod för att utveckla barns sprÄkande?" och "Hur resonerar musikpedagoger kring anvÀndandet av musik som en metod för att utveckla barns sprÄkande?".

Utomhuspedagogik spelar roll. Vad, varför, hur? : En studie om utomhuspedagogikens roll i undervisningen ur ett didaktiskt perspektiv

Syftet med denna uppsats Àr att bidra med kunskap om vilken rollutomhuspedagogik kan ha i undervisning i grundskolans tidigare Är. Jagundersöker vad utomhuspedagogik innebÀr ur ett didaktiskt perspektiv.Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, tar jag reda pÄ hur lÀrareuppfattar att de anvÀnder sig av utomhusmiljön i undervisningen.Jag kommer fram till att utomhuspedagogik erbjuder unika möjligheter inomdidaktikens olika omrÄden och har förmÄga att göra en helhet av de olikadidaktiska frÄgorna, vad, hur och varför. LÀrarna motiverar utomhusvistelsegenom att referera till hur barn lÀr sig, snarare Àn vad som ska lÀras ut.Resultatet visar ett fokus pÄ skogsupplevelser, vilket begrÀnsarutomhuspedagogikens möjligheter till varierade autentiska utgÄngspunkter.Genom att vara medveten om utomhuspedagogikens didaktiska syfte tasdess potential till vara..

Elevinflytande i grundskolans tidigare Är : En studie kring hur möjligheter och hinder med elevinflytande synliggörs i skolans matematikundervisning

Problematiken som ligger till grund för denna studie Àr att vi har uppmÀrksammat tendenser till att bilder och bildskapande anvÀnds som tidsfördriv pÄ förskolor. Processen och efterarbetet Àr inget som lÀggs nÄgon större vikt vid. Samtidigt visar tidigare forskning att interaktion i samband med bilder och bildskapande Àr av betydelse för den sprÄkliga förmÄgan hos barn.DÀrför vill vi genom att studera interaktion och kommunikation mellan pedagoger och barn i aktiviteter kring bilder och bildskapande, bidra med kunskap kring hur sprÄkliga praktiker skapas.Med utgÄngspunkt i delar av det sociokulturella perspektivet har studien genomförs med kvalitativa metoder, i form av öppna observationer vilka har dokumenterats med videoinspelning och fÀltanteckningar. Empirin har sedan analyserats med hjÀlp av interaktionsanalys.I studien framkom det att pedagogens nÀrvaro och engagemang samt utformningen av förskolans miljö Àr betydande. Slutsatsen i studien Àr att om pedagogen ska kunna skapa goda sprÄkliga praktiker kring bilder och bildskapande, Àr det av betydelse att aktiviteterna Àger rum pÄ platser dÀr det inte Àr störande ljud och spring frÄn andra runt omkring.

LÀrares instÀllning till flersprÄkighet och hur de arbetar med flersprÄkiga elever : En kvalitativ studie med kvinnliga lÀrare verksamma i Är 1-6

Syftet med denna studie Àr att belysa nÄgra lÀrares instÀllningar till flersprÄkighet och flersprÄkiga elever och hur de arbetar med dessa elever. Studien bygger pÄ 7 intervjuer med kvinnliga lÀrare som Àr verksamma i grundskolans tidigare Är och arbetar pÄ relativt smÄ skolor i en och samma kommun. Resultaten visar att lÀrarna har en överlag positiv instÀllning till flersprÄkighet och flersprÄkiga elever, Àven om nÄgra negativa aspekter kommer upp. MÄnga lÀrare ser eleverna som en resurs och menar att man fÄr in sprÄk- och kulturdiskussioner pÄ ett naturligt sÀtt. Av intervjuerna framkom det Àven att det krÀvs mer tid och resurser för att kunna bemöta flersprÄkiga elever. Dessa resultat stÀmmer vÀl överens med tidigare studier. LÀrarna i studien menar att det krÀvs ett mer konkret och tydligt arbetssÀtt för att stödja sprÄkutvecklingen för de elever som har annat modersmÄl Àn svenska.

Bedömning för lÀrande? : En kvalitativ studie om lÀrares anvÀndning av formativ bedömning i Àmnet idrott och hÀlsa.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att studera hur lÀrare i grundskolans tidigare Är arbetar med en formativ bedömning i den dagliga undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa. Detta undersöks genom frÄgestÀllningar som rör lÀrarnas anvÀndning av formativ bedömning och hur de utvÀrderar sin undervisning, kopplat till en formativ bedömning och elevernas lÀrande.MetodFör att skapa en bild av lÀrarnas dagliga arbete med formativ bedömning anvÀndes en kvalitativ ansats pÄ studien. Tre verksamma lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans yngre Äldrar intervjuades och observerades utifrÄn frÄgestÀllningarna. Intervjuerna synliggjorde lÀrarnas egna tankar och resonemang medan observationerna visade hur lÀrarna arbetar med formativ bedömning i verkligheten.ResultatResultatet visar att en av tre lÀrare arbetar delar av formativ bedömning. De andra lÀrarna berör omedvetet den formativa bedömningens nyckelstrategier.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->