SammanfattningSyftet med detta arbete är att undersöka hur Värmlands Museum utarbetar sin verksamhet och förmedlar sitt samhällsuppdrag mot skolan, samt hur verksamma lärare i praktiken nyttjar länsmuseet i historieundervisningen för grundskolans tidigare år.I undersökningen besvaras två frågeställningar: ?På vilket sätt organiserar Värmlands museum sin pedagogiska verksamhet för att bidra till historieundervisningen i grundskolans tidigare år?? och ?Hur används Värmlands Museum i historieundervisningen för grundskolans tidigare år??Grunden för arbetet består utav kvalitativa intervjuer. Två museipedagoger som är anställda sedan ett respektive två år på Värmlands Museum och fyra lärare som har praktiserat sitt yrke från nio till trettio år på olika skolområden i Värmland, har intervjuats.Resultatet från undersökningen visar att Värmlands Museum erbjuder flera pedagogiska program som kan användas i grundskolans historieundervisning. Merparten utav programmen har utgångspunkt i två permanenta utställningar. Lärarna har nyttjat museet i historieundervisningen med olika syften.

Denna uppsats avser att undersöka lärares betydelse i grupparbete som en arbetsmetod i grundskolans tidigare år. Området har avgränsats till att undersökas utifrån tre olika punkter: organisatoriska villkor, gruppuppgifter samt lärarens roll och ledning. I bakgrunden presenteras vad det kan finnas för motiv som ligger bakom valet av grupparbete som arbetsmetod i grundskolans tidigare år. Det redogörs för grupparbetets historia i den svenska skolan de senaste årtiondena liksom hur grupparbete går att förstå utifrån utvecklingspsykologen Vygotskij samt nu gällande läroplan. Därefter redogörs det för Steiners teori om grupprocess och produktivitet och slutligen ett antal centrala begrepp.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur några lärare i grundskolans tidigare år arbetar med skönlitteratur, i såväl svenska som andra ämnen. För att få svar på våra frågor genomförde vi kvalitativa intervjuer med sex lärare i grundskolans tidigare år, med olika ämnesinriktningar (se s. 17). Vi valde också att observera två av dessa lärares undervisning under sammantaget fem skoldagar. I dessa klasser intervjuade vi också åtta elever, fyra i respektive klass. I vårt resultat har det framkommit att de observerade lärarna använder skönlitteraturen i sin undervisning, men de brukar den på olika sätt och i olika omfattning.

Syftet med den här studien var att undersöka hur användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen i grundskolans senare del reflekteras i lärarstudenternas examensarbeten. Utifrån syftet formulerades följande frågeställning: Hur har användningen av informations- och kommunikationsteknik i grundskolans senare del reflekterats i lärarstudenters examensarbeten? För att undersöka denna frågeställning har metaanalys använts som metod oh det sociokulturella perspektivet har utgjort det teoretiska ramverket. Slutsatsen av denna studie är att lärarstudenternas examensarbeten speglar en utveckling av undervisningen i grundskolans senare del med IKT som både mångsidig, snabb och komplex samtidigt somd et finns ett mycket stort behov av kompetensutveckling inom området hur informations- och kommunikationsteknik kan användas i undervisningen i grundskolans senare del..

Vårt syfte med studien är att ta reda på vad som styr lärarnas val av innehåll i geografiundervisningen i grundskolans tidigare år i förhållande till styrdokumenten samt hur lärarna följer upp elevernas arbete och resultat. Studien tar även upp vad som styrde ämnesinnehållet förr samt vad nutida forskning har kommit fram till. Vi genomförde vår undersökning genom att intervjua sex lärare, varav fyra geografilärare och två andra ämneslärare. Resultatet visar att lärare i skolan använder styrdokumenten i planeringen av undervisningen, men inte i samband med bedömning. Utifrån våra intervjuer anser vi att det läggs stor vikt vid summativ bedömning eftersom majoriteten av lärarna inte har någon kontinuerlig återkoppling med eleverna och deras arbete..

Naturorienterad undervisning i grundskolans tidigare år ? En studie av ämnets förekomst och betydelse ur ett lärarperspektivSyftet med vår studie, inom Pedagogik med didaktisk inriktning C, är att få insikt och ökad förståelse för NO-undervisning i grundskolans tidigare år ur ett lärarperspektiv. Vårt syfte är inspirerat av våra VFU erfarenheter, vilket vi förankrat i relevant litteratur. Detta inleder även uppsatsen.Vi har använt oss av enkäter som forskningsmetod för att besvara vårt syfte och våra frågeställningar. Enkäten delades ut till 57 respondenter på totalt tio skolor, i tre olika kommuner, det är även nämnvärt att undersökningen genomfördes i tre olika län.

Internationella studier visar att svenska elever har försämrat sitt resultat i matematik. Flera forskningsrapporter visar att en mer varierad matematikundervisning kan öka kvalitén och höja elevernas måluppfyllelse. Vi vill undersöka om utomhusmatematik kan vara en effektiv och kompletterande metod till den traditionella matematikundervisningen. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur några lärare resonerar kring utomhuspedagogik och utomhusmatematik i undervisningen av elever i grundskolans tidigare år. Vi har även undersökt hur dessa lärare ser på möjligheter respektive begränsningar med utomhuspedagogik och utomhusmatematik.

Syftet med denna studie var att undersöka hur flickor på grundskolans senare år upplever samundervisningen i ämnet idrott och hälsa. Tidigare forskning visar att flickor får i medelsnitt ett lägre betyg i samundervisning än vad de får i särundervisning. Min undersökning som gjordes med en kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med elever och idrottslärare visar att min undersökningsskola hade en mera jämställd betygsfördelningen och att flickorna upplevde samundervisningen mer positivt än vad tidigare forskning i ämnet påvisat..

Undersökningens syfte är att ta reda på hur man i grundskolans tidigare år arbetar med bild och bildspråk samt användningen av bilderböcker i samband med läs- och skrivinlärning. Utifrån syftets frågeställningar har jag via kvalitativa intervjuer med grundskolelärare tidigare år samt granskning av litteratur försökt skapa mig en uppfattning av hur man som lärare i grundskolans tidigare år arbetar med bild bland elever. Vilken uppfattning har lärare om bild som ämne i skolan? Behövs bildundervisning i grundskolans tidigare år? Vad fyller bildspråket för syfte beträffande läs- och skrivinlärning hos eleverna? Genom tidigare forskning sammanställd av författare samt forskare har jag undersökt hur bilderboken skulle kunna komma att användas med hjälp av dess bildspråk samt visuella utformning inom skolans verksamhet. Via respondenterna kan jag urskilja en negativ syn på bild som ämne samt en antydan till en viss ängslan i att undervisa i bild.

I Sverige finns en skollag som ska garantera alla elever likva?rdig utbildning oavsett social bakgrund men a?nda? pa?visar statistik fra?n Skolverket att utbildningsniva?n verkar ga? i arv. Detta bekra?ftas a?ven i tidigare studier av Mikael Palme som visade att elever fra?n den o?vre medelklassen, vars fo?ra?ldrar hade eftergymnasial utbildning, hade blivit utrustade med kunskaper i hemmiljo?n som sedan premierades i skolan, vilket ledde till att de bland annat uppfattades som bega?vade av la?rare. Studien syftar till att studera om vilka faktorer som pa?verkar elevers skolprestationer och pa? vilket sa?tt fo?ra?ldrars utbildningsniva? inverkar pa? elevers betyg. Vidare syftar underso?kningen till att fa? en uppfattning om elevers syn pa? utbildning och hur de ta?nker kring sin skolga?ng.

Detta examensarbete behandlar konflikthantering i grundskolans tidigare år. Är det en självklarhet att arbetande lärare ute på skolorna arbetar med konflikter på bästa sätt? Hur hanterar man konflikter? Vilka verktyg använder man? Hur arbetar man förebyggande mot att konflikter uppstår? Vad tycker eleverna om lärarnas sätt att hantera konflikter och hur defineras begreppet konflikt av elever och lärare? Dessa var frågor som vi ställde oss och gjorde därmed studier ute på två grundskolor för att få svar på våra frågor..

Syftet med denna studie var att studera pedagogers uppfattningar angående styrd lek i grundskolans tidigare år. För att få en fördjupad förståelse av pedagogers föreställningar om styrd lek, samt för att få en beskrivning av hur de använder sig av lek i verksamheten, användes intervju som metod. I studien intervjuades tio pedagoger som alla arbetade i grundskolans tidigare år. Dessa pedagoger var slumpmässigt utvalda och deras utbildning och yrkeserfarenheter skiljde sig åt. Resultatet visade att samtliga pedagoger hade en positiv syn på styrd lek dock framgick det att det skiljde sig i hur och i vilken omfattning de arbetade med den.

Syftet med mitt arbete har varit att ta reda på hur tre pedagoger arbetar med läs- och skrivinlärning för de yngre barnen. Frågeställningarna jag utgått från är: Hur kan pedagoger arbeta med läs- och skrivinlärningen i grundskolans tidigare år? Hur anser pedagogerna att deras arbetssätt påverkar undervisningen? I undersökning kan man tydligt se att pedagogerna är positiva till den analytiska inlärningsmetoden och det är den som ligger till grund för deras val av arbetssätt. Man ser även att pedagogerna väljer arbetsmetoder för att möta det enskilda barnet utifrån var det ligger i sin läs- och skrivutveckling så att alla barn ska lära..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka på vilket sätt lärare relaterar sin undervisning i naturvetenskap till samhället. Vi ville också ta reda på vad de tyckte om att relatera sin NO-undervisning till samhället. Med utgångspunkt i vårt syfte och våra frågeställningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med sju lärare som undervisar i NO i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att de intervjuade lärarna gärna gör studiebesök i samhället i samband med temaundervisning. Däremot finns inte värderingsövningar med ställningstagande med i deras planeringar.

Uppsatsen problematiserar ämnesintegreringen mellan de estetiska- och de teoretiska ämnena i grundskolans tidigare år. Våra frågeställningar berör, om och hur de estetiska uttrycken används i undervisningen av teoretiska ämnen samt vilket utrymme de får och vad detta beror på. För att besvara frågeställningarna intervjuade vi sex pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare år (förskoleklass ? åk. 3) och observerade deras arbete i elevgruppen.