Sök:

Sökresultat:

2498 Uppsatser om Grundskolans tidiga ćldrar - Sida 62 av 167

Samtidskonst i skolan

Min projektredogörelse beskriver arbetet med att framstÀlla en handbok/handledning om samtidskonst som Àr lÀmpad för lÀrare i grundskolans senare Är. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur och om samtidskonst anvÀnds i undervisningen. Intervjuer som genomfördes med lÀrare frÄn sju olika skolor i MalmöomrÄdet visade att samtidskonst sÀllan tas i bruk i klassrummet. De flesta av lÀrarna menade att de hade ett intresse av samtidskonst men att kunskap om Àmnet Àr nödvÀndig om den ska kunna anvÀndas som ett pedagogiskt redskap. För att ÄtgÀrda detta har jag skapat en handbok/handledning utifrÄn lÀrarnas egna önskemÄl dÀr handledning och grundlÀggande kunskap om samtidskonsten ges.

Engelska ? ett vardagssprÄk? En studie av tvÄ skolor dÀr engelskan introduceras i tidig Älder

Idag Àr engelska ett vÀrldssprÄk som talas i större delen av vÀrlden. I Sverige och övriga vÀstvÀrlden kommer vi dagligen i kontakt med det engelska sprÄket. Detta har gjort oss intresserade av att undersöka om tidig inlÀrning skulle gynna engelska till att bli ett naturligt andrasprÄk för vÄra barn. LitteraturgenomgÄngen behandlar barns tidiga sprÄkutveckling, positiva och negativa aspekter med flersprÄkighet, flersprÄkighetens betydelse i dagens globalisering samt förslag till engelskundervisning för yngre barn.Genom intervjuer av fyra pedagoger pÄ en skola i en mindre ort i Sverige, samt observationer av undervisningen pÄ en skola i Sverige och en svensk skola i Thailand, har vi kunnat undersöka pedagogernas förhÄllningssÀtt till engelskundervisning i tidig Älder.De intervjuade pedagogerna var eniga om att tidigt införande av engelska i skolan inte stör barnens modersmÄl. Det poÀngterades dock att det mÄste ske pÄ ett lustfyllt sÀtt och med leken i centrum, vilket Àven observationerna visade..

FrÄn fÀrdighetstrÀning till vokalt uttryck : Om sÄngen i grundskolans lÀroplaner

The subject singing in elementary school changed its name to music in 1955 and with the name change followed a change in the content of the topic. In my study, I examine the perspective of how song as a subjekt has changed in the basic school curriculum texts. As a complement to text analysis, I used interviews in which two music teachers with long service in primary school were interviewed. My survey shows that there has been a clear change of the contents of concept song from being a pure skill where the aim was the vocal line benefits in different contexts and is today a vocal expression that can be embodied in many different ways. Curriculum texts have not been crucial to the changing content of the concept song.

Erotisk och pornografisk skönlitteratur pÄ svenska folkbibliotek

Detta Àr en uppsats som har fÄtt sin utgÄngspunkt frÄn rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsomrÄden? frÄn Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten frÄn 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsomrÄden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsomrÄdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rÄdde i Halmstad. DÄ omrÄdet byggdes enligt normer frÄn just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur vÀl detta bostadsomrÄde stÀmde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

Skolans vÀrdegrund : En studie om elevernas uppfattningar av grundskolans vÀrdegrundsarbete

The purpose of this thesis is to investigate how students relates to and perceives the schoolswork with the value base. To answer my purpose has been two studies conducted. The first study aimed at finding out students' perceptions regarding the content and concretization of the value base and on their perceptions of participation and retention of this work. This study was conducted using a questionnaire survey.The second study has aimed to highlight the approach embodied by the schools' plans and treatment plans. This sudy has been conducted trough a review of policy documents available on the websites of education departments, municipalities and schools.

Ämnesintegration som inkluderar matematik

Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ ökad kunskap om Àmnesintegration med matematik. Vi vill besvara tvÄ frÄgestÀllningar; ?Vad Àr enligt nÄgra pedagoger Àmnesintegration som inkluderar matematikinnehÄll?? och ?Vilka erfarenheter har nÄgra olika pedagoger av Àmnesintegration med matematikinnehÄll??. För att besvara dessa gjorde vi kvalitativa intervjuer med sju lÀrare med inriktning mot grundskolans tidigare Är. Resultatet visade att matematik integreras mest inom tematiskt arbete eller spontant i den dagliga diskussionen.

?Vi ska ju inte utbilda OS ? medaljörer, vi ska utbilda friska och sunda mÀnniskor till vÄrt samhÀlle? : En kvalitativ studie om hur lÀrare i Idrott och hÀlsa upplever och uppfattar hÀlsa i undervisningen

Undersökningens syfte var att synliggöra hur nÄgra verksamma lÀrare i grundskolans senare Är upplever och uppfattar hÀlsa i undervisningen i Àmnet Idrott och hÀlsa. Studien utgÄr frÄn den kvalitativa forskningsansatsen dÀr semistrukturerade intervjuer tillÀmpades vid utförandet. Data insamlingen utgörs av sju respondenter valda utefter specifika kriterieurval. Resultatet visar att hÀlsa Àr ett svÄr definierat begrepp med mÄnga dimensioner, vilket Àven litteraturen pÄvisar. Begreppets oklarhet visar att hÀlsa kommer till olika uttryck i undervisning.

NivÄgrupperad matematikundervisning - möjligheter eller problem? : Ett arbete om nivÄgrupperad matematikundervisning med fokus pÄ tvÄ skolor i norra Sverige.

I vÄrt examensarbete har vi valt att studera nÀrmare hur nivÄgrupperad matematikundervisning kan organiseras. Vi har i en litteraturstudie undersökt hur olika författare tolkar differentieringsfrÄgan utifrÄn Lpo94. Denna studies empiriska del har vi gjort i grundskolans senare Är pÄ tvÄ skolor i norra Sverige. VÄr undersökning genomförde vi genom att intervjua verksamma matematiklÀrare pÄ skolorna. Genom intervjuerna har vi tagit reda pÄ hur lÀrarna har organiserat och ser pÄ nivÄgrupperad matematikundervisning.

UtslÀppsrÀtter : En undersökning om och hur företag redovisar utslÀppsrÀtter

I den hÀr studien synliggörs lÀrares Äsikter om huruvida en högre Àmneskunskap pÄverkat deras sÀtt att undervisa inom de naturorienterande Àmnena. Studien berör lÀrare frÄn grundskolans Ärskurs 4-6. Fokus ligger pÄ lÀrarnas förhÄllningssÀtt till den naturorienterande undervisningen, samt deras tillvÀgagÄngssÀtt vid planering och genomförande av denna. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har metoden kvalitativ semistrukturerad intervju anvÀnts. Sex lÀrare som undervisar inom de naturorienterande Àmnena i grundskolans Ärskurs 4-6 har valts ut.

StrÀvansmÄlens roll i lÀrares planering av matematikundervisning

I vÄr studie har vi genom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare i grundskolans senare Är och en mellanstadielÀrare undersökt strÀvansmÄlens roll i planering och undervisning i matematik. Vi har Àven undersökt vilka arbetssÀtt och arbetsformer lÀrarna uppger att de utgÄr ifrÄn och kopplat detta till strÀvansmÄlens roll i undervisningen. VÄr studie tyder pÄ att det inte Àr sÄ vanligt att lÀrare i matematik utgÄr frÄn strÀvansmÄlen i sin planering och undervisning. Det vanligaste var att lÀrarna utgick frÄn uppnÄendemÄlen och att deras undervisning var lÀroboksstyrd och byggde pÄ individuellt rÀknande. I arbetet berör vi Àven den kunskapssyn som föresprÄkas i Lpo94 och jÀmför den med respondenternas syn..

Naturen - en pedagogisk arena i de tidiga skolÄren? : en jÀmförande studie av pedagogers syn pÄ utomhuspedagogik i en landsbygdskommun och i en stadskommun

Syftet med studien Àr att undersöka i vilken utstrÀckning pedagoger i en landsbygdskommun respektive en stadskommun anvÀnder sig av naturen som en pedagogisk arena, vilket syfte de har med utevistelserna samt vad de ser för fördelar och nackdelar med att undervisa utomhus. Metod: Vi har valt att göra en jÀmförande studie mellan pedagogers syn pÄ utomhuspedagogik i en landsbygdskommun och i en stadskommun. Studien bygger pÄ en kvalitativ och kvantitativ enkÀtundersökning med strukturerande frÄgor som utgÄr frÄn vÄra frÄgestÀllningar. Resultat: Resultatet visade att samtliga pedagoger var positiva till utomhuspedagogik. Resultatet visade Àven att pedagogerna pÄ landsbygden, i betydligt större utstrÀckning Àn pedagogerna i staden undervisar utomhus.

Musik och sprÄkutveckling i förskolans verksamhet

Bakgrund: I bakgrunden redogör vi för hur vi ser pÄ barns tidiga sprÄkutveckling och olika aspekter av den. Vi beskriver ocksÄ hur vi förstÄr begreppet ?musik?, att musik alltid funnits och att barn redan i fosterstadiet Àr musikaliska samt varför musik kan anvÀndas som ett verktyg för att stimulera barns sprÄkutveckling. Genom tidigare forskning visas att musik kan utveckla barns fonologiska medvetenhet och generella anvÀndande av sprÄket.Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att, med hjÀlp av en verksamhetsförlagd studie, undersöka hur förskollÀrare resonerar kring sin anvÀndning av musik som pedagogiskt verktyg för att stimulera barns sprÄkutveckling i förskolan.Metod: För att besvara studiens syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Fem verksamma förskollÀrare har medverkat i studien.Resultat: Resultatet av vÄr studie visar att musik anvÀnds flitigt i förskolorna men oftast utan nÄgot sÀrskilt mÄl och syfte relaterat till sprÄkutveckling.

Inkludering i Àmnet idrott och hÀlsa : LÀrares uppfattningar om och strategier av att inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i ordinarie undervisning

Studier har visat att lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har svÄrt att inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i den ordinarie undervisningen. Den hÀr studien har undersökt vilka uppfattningar och strategier lÀrare gett uttryck för nÀr de ska inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i idrott och hÀlsa. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare i grundskolans senare Är, och analyserats utifrÄn det kategoriska och det relationella perspektivet. Studien visade att lÀrare i idrott och hÀlsa ansÄg att de behöver mer tid för planering, men ocksÄ mer kunskap och erfarenhet för att kunna inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i undervisningen i idrott och hÀlsa..

Andersberg ? ett miljonprogramsomrÄde i Halmstad

Detta Àr en uppsats som har fÄtt sin utgÄngspunkt frÄn rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsomrÄden? frÄn Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten frÄn 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsomrÄden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsomrÄdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rÄdde i Halmstad. DÄ omrÄdet byggdes enligt normer frÄn just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur vÀl detta bostadsomrÄde stÀmde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

Det tidiga mötet med matematiken : Barns matematiska utveckling i förskolan

Syftet med denna undersökning var att undersöka och synliggöra hur förskolans pedagoger arbetar med att stimulera barns lÀrande och utveckling i matematik. För att söka svar pÄ undersökningsfrÄgorna genomfördes kvalitativa intervjuer med pedagoger och observationer pÄ olika förskolor. Undersökningen visar att majoriteten av respondenterna anser att matematiken i förskolan Àr viktig. Det Àr enligt respondenterna viktigt för barns fortsatta lÀrande och utveckling. De lyfter vikten av den grundlÀggande matematiken i förskolan.

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->