Det här examensarbetet handlar om hur tjugo lärare arbetar med högläsning i grundskolans tidigare år. Underlag för studien har skapats genom enkätstudier och intervjuer med verksamma lärare på grundskolans tidigare år. Studien svarar på hur lärarna arbetar med högläsning i skolan, vad lärarnas syften med högläsningen är och vad för betydelse högläsningen kan ha för barns utveckling i allmänhet enligt lärarna. Samtliga lärare har uppgett att de använder sig av högläsning i sin undervisning. Omfånget av högläsningen varierar och så även metoder.

I denna uppsats undersöker jag i vilken utsträckning som matematik-böcker i grundskolans senare år innehåller räkneuppgifter som förutsätter språkliga eller kulturella kunskaper som andraspråkselever inte nödvändigtvis besitter. Utifrån tidigare forskning om matematik ur ett andraspråksperspektiv redogörs för de svårigheter utöver de rent matematiska som andraspråkselever kan möta i matematikuppgifter.Undersökningen består av en analys av räkneuppgifterna i en matematikbok, samt en elevenkät där ett antal av dessa uppgifter testas. Analysen visar att uppgifter innehållande svårigheter andra än matematiska är relativt vanligt förekommande i matematikboken. Resultatet från elevenkäten visar sedan att dessa uppgifter verkligen kan vålla problem för andraspråkselever. Slutsatsen blir att andraspråks-elever har långt ifrån bara matematik att kämpa med när de arbetar i matematikboken.

 Forskning visar att dagens elever inte tilltalas av vare sig skolans undervisning i naturvetenskap eller bilden av naturvetenskapen som skolans undervisning målar upp. Studien syfte var att få en förståelse för hur lärare resonerar för att skapa meningsfullt lärande i naturvetenskap. I undersökningen intervjuades fyra lärare i naturvetenskap på grundskolans senare år och gymnasietHär menade man att undervisningen i naturvetenskap ska uppfylla för många mål, vilket leder till att den fylls med fakta. Detta går i sin tur ut över elevernas förståelse, intresse och motivation. Man menar därför att det är viktigt att stimulera eleverna och hjälpa dem att förstå innehållet så att intresset och en god självkänsla bibehålls.

Syftet med studien var att belysa vilken bild svensk storstadspress ger av grundskolans arbete med elever med ADHD. Vi ville också ta reda på vilka teman som dominerar i medierapporteringen av grundskolans arbete med elever med ADHD och vem som kommer till tals. Till sist avser vi också att se vilka pedagogiska arbetssätt för barn med ADHD som förekommer i media. Som teoretisk ram har gestaltningsteorin använts för att tolka och analysera resultatet. Enligt gestaltningsteorin har media inte bara ett intresse av att ge information på ett objektivt sätt utan har ofta till exempel ett ekonomiskt intresse och ett intresse av att påverka opinionen (Strömbäck, 2009).

I dagens grundskola ställs en mängd olika krav på elever och på de kunskaper som bör besittas. Det beror på att skolan har till uppgift att förbereda eleverna inför det föränderliga samhälle vi lever i. För att kunna göra detta krävs att de är aktiva och delaktiga i den undervisning som rör dem och för att öka denna delaktighet finns en mängd olika arbetsmodeller som alla handlar om att förbättra elevers aktivitet. Bland dessa finns en modell som kallas problembaserat lärande och förkortas PBL.Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om, och i så fall hur ett problembaserat lärande kan användas i grundskolans tidigare år som en elevaktiv undervisningsmodell. Anledningen till att detta ämne och syfte valts är för att merparten av den forskning som finns som rör PBL fokuserar på högre studier medan de lägre undervisningsnivåerna har undersökts relativt lite.

SAMMANFATTNING__________________________________________________________________________Eva Öierstedt-Christiansen & Louise RundlöfSitt still och var tyst!Fördelar och nackdelar med diagnostisering av ADHD enligt nio lärareSit still and be quiet!Advantages and disadvantages of the diagnosis of ADHD according to nine teachers Antal sidor: 27 __________________________________________________________________________Vårt syfte med studien är att undersöka vad nio lärare inom förskola/förskoleklass och grundskolans tidigare år anser om att barn/elever diagnostiseras med ADHD.Vår undersökning kommer att utgå från följande frågeställningar:Vilka fördelar respektive nackdelar ser lärarna med att barn/elever diagnostiseras med ADHD?Vilka är det enligt lärarna som gynnas av en ställd diagnos, barnet/eleven, lärarna eller föräldrarna?På vilket sätt skiljer sig åsikterna mellan lärare i förskolan, förskoleklassen och grundskolans tidigare år gällande diagnostisering?Vi har genomfört intervjuer med nio lärare som är verksamma inom olika åldrar. Resultatet av vår studie visar att lärarna överlag är kritiska till en diagnos, däremot menar de att om barnet/eleven visar starka symptom är en diagnos nödvändig för att barnet/eleven ska få rätt hjälp och stöd. Frågan om när en diagnos bör ställas skiljer sig mellan lärarna i förskolan/ förskoleklassen och grundskollärarna. Lärarna i förskolan/förskoleklassen menar att en diagnos inte bör ställas förrän i skolan medan lärarna i grundskolans tidigare år hävdar att en diagnos bör ställas så tidigt som möjligt.

Sammanfattning Denna undersökning är ett resultat av vårt intresse av att sätta oss in i hur man kan utforma ett livskunskapsarbete i grundskolans tidigare år och varför man bör arbeta med dessa frågor. Vi har även valt att studera vad ett sådant arbete kan ge för resultat. Vi har utfört en kvalitativ undersökning genom intervjuer och observationer. Dessa är genomförda på tre grundskolor i södra Sverige. Genom denna undersökning fann vi att skolorna är fria att själva utforma sitt livskunskapsarbete men att de till stor del använder sig av några specifika läromedel.

Vår studie handlar om stress i skolan. Syftet med denna rapport är att ta reda på hur stress ser ut i grundskolan och speciellt i ämnet slöjd, samt att fördjupa vår egen förståelse inom området stress och hur dagens skola motverkar stressen hos eleverna. De metoder vi använt oss av för att få svar på våra frågor är enkäter och intervjuer. Informanterna som deltog i studien är i åldern 15-16 år. Vi ansåg att det är mycket som händer just i den åldern men ändå att mognaden är på en sådan nivå att kvalitén på denna studie skulle bli bra.

Syftet med föreliggande examensarbete är att utveckla ett förslag på läromedel för lärare i ämnet religionskunskap i grundskolans senare år. Vi har i uppsatsen beskrivit vårt arbete utifrån ett religionspedagogiskt försök. Analys och utvärdering av detta experiment redovisas och likaså undervisningsmodellen i sin helhet. Modellen behandlar delar av kristendomen och grundar sig på diskussioner utifrån populärmusik samt estetiska moment. Vi har i litteraturöversikten fokuserat på de stöd vi kan för denna undervisningsmodell i läroplan och kursplan samt beskrivit relevant forskning på närliggande områden. Bland annat beskrivs elevers inställning till religion och livsfrågor.

I detta examensarbete har jag studerat hur omgivningen, det vill säga lärare och föräldrar, upplever att fem skolbarn i grundskolans lågstadium har utvecklats under ett år med FMT. För att kunna göra det har jag skriftligen frågat några av barnens lärare samt barnens föräldrar/vårdnadshavare hur de ser på barnens utveckling. Jag har ställt den öppna frågan, hur har x utvecklats, i dina ögon, under året med FMT? och jag har bett respondenterna att tolka begreppet utveckling som de själva vill. Alla respondenter har blivit erbjudna att få se ett videosammandrag av barnens utveckling i FMT under året.

Syftet med denna studie var att studera vilka mål i styrdokumenten lärare i grundskolans tidigare skolår vill uppnå genom användning av barnlitteratur. Genom att få en insikt i detta, var vår önskan att kunna besvara våra frågeställningar, gällande huruvida lärare använder barnlitteratur för lära elever om normer och värderingar, sociala samt kulturella förhållanden. Vi hade en öppen inställning till vår forskningsfråga och för att få svar på den genomförde vi intervjuer åsyftande kvalitativ resultatbearbetning med fyra stycken lärare i Norrbottens län verksamma i grundskolans tidigare skolår. Studien tog totalt sju veckor att genomföra. Att barnlitteratur har flera egenskaper som kan vara till fördel vid användning i pedagogiska sammanhang, visar forskning och litteratur från såväl Sverige som övriga världen.

Vi har i denna uppsats studerat elevföreställningar i ellära och laborationens betydelse för lärandet i Grundskolans senare del. Forskning av elevers föreställningar i ellära har visat att elevers förståelse kring den elektriska kretsen är begränsad, och att en laborativ metod kan vara fördelaktig att använda då man vill öka elevers förståelse kring fysikaliska fenomen. Denna uppsats bygger både på litteraturstudie samt genomförd undersökning, vilken bestod dels av en enkätundersökning och dels av intervjuer. Utifrån dessa utformades en laboration följt av en ytterliggare enkätundersökning för att kartlägga laborationens inverkan på elevernas kunskaper i ellära. Undersökningen visade att eleverna har begränsade kunskaper om ström och slutna kretsar. Resultatet visade också att det inte fanns någon generell skillnad mellan årskurs sju och nio.

Intervjuer med elever i tioårsåldern på en kommunal skola och en friskola i Skåne om vad de vet om elevdemokrati samt vad de vill vara med och påverka i skolan..

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka pedagogiskt drama som verktyg för barns lärande och utveckling i grundskolans tidigare år. För att bringa klarhet i detta använde vi oss av följande frågeställning;Hur uppfattas och används pedagogiskt drama i förskol- och skolundervisning?Hur reflekterar lärare och dramapedagoger kring lärandet vid användning av pedagogiskt drama i undervisning? Hur skulle lärare i grundskolans tidigare år kunna integrera pedagogiskt drama i/med övrig skolundervisning?Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och enkäter som metod. Vi har intervjuat tre dramapedagoger samt en grundskollärare. Vidare har vi delat ur enkäter till verksamma pedagoger ute på fältet.  Det resultat vi kommit fram till, visar på att pedagogiskt drama inte används integrerat i undervisningen i så stor utsträckning.

Vi ville undersöka hur lärarna på högstadiet ser kunskap och vad de bedömer. Vi ville även ta reda på när lärarna bedömer sina elever samt granska deras tillvägagångssätt. Vi använde oss utav kvalitativa intervjuer som spelades in på ljudband. Sex intervjuer står som underlag till resultatet. Intervjuerna hölls inom skolans lokaler och pågick under en veckas tid.