Den utgångspunkt vi har valt till vårt arbete är ?skolledares tankar och motiveringar till den särskilda undervisningsgruppen (SUG)?. Vi ville undersöka vilka tankar som ligger bakom den organisationen som skolledarna valt kring SUG. Hur motiverar skolledarna sina organisationsval? Hur ser man på inkludering/exkludering? Upplever man ett utanförskap från elever i SUG? Hur ser man på det specialpedagogiska uppdraget i stort? Det som har gjort att vi intresserat oss för ämnet är den variation av SUG som vi mött i vår utbildning och under vår verksamhetsförlagda tid.

Uppsatsen handlar om matematiksvårigheter/dyskalkyli. Dyskalkyli betyder att barn har problem med beräkningar i matematik. En del elever har svårt att behärska matematik, vissa barn utvecklar dyskalkyli/dysmatematik senare i framtiden. Orsaker till dyskalkyli kan vara ärftliga. Både de lärare och specialpedagoger som jag intervjuade ville kalla elevers svårigheter för matematiksvårighet eller dysmatematik.

Under senare år har matematikkunskaperna hos de svenska eleverna blivit allt sämre. År 2000 lämnade 7% av eleverna grundskolan utan ett godkänt betyg i matematik (Svenska kommunförbundet, 2001). I min uppsats har jag utvärderat ett specialpedagogiskt arbetssätt i matematik på en specifik skola. På skolan använder de ett material som heter SYLMA (synliggöra matematik). Med detta material kartläggs elevens kunskaper i matematik.

I kursplanen för Svenska B står att läsa att eleven ska ?ha tillägnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap från olika tider och epoker? (Skolverket.se). Harold Bloom, författaren till Den västerländska kanon beskrev 1994 sin oro över vårt litterära förfall med orden ?Skuggorna blir allt längre i vårt aftonland och vi närmar oss det tredje årtusendet beredda på ytterligare mörker? (1994:28)Det finns med andra ord idag en motsättning mellan vad man som elev bör läsa och vad man som elev kanske vill läsa. Dilemmat tycks vara att många elevers uppfattning om en klassiker idag är ?tråkiga, svårlästa och föga inspirerande? (Bäcklund & Eriksson 2008:4).  I och med det senaste decenniets vampyrvåg har dock serier som Twilight och True Blood brutit ny mark hos ungdomar som tidigare inte hyst läsintresse.

I examensarbetet har syftet varit att jag skulle lära mig mer om att skriva låtar till andra artister, och samtidigt undersöka om mitt låtskapande ser annorlunda ut när jag gör det, jämfört med när jag skriver till mig själv som artist. Slutresultatet av den konstnärliga delen blev fyra låtar inom den kommersiella popgenren. När jag skrev musiken valde jag artist till två av låtarna innan jag började skapandet, och till de två andra valdes artist i ett senare skede. Jag diskuterade sedan om och hur valen kan ha påverkat låtarna. I arbetet framkom att musiken förhållandevis lätt blev en kopia av artistens tidigare låtar när artist valdes innan skapandet, jämfört med om valet av artist kom senare i processen.

Titel: Som galna vildhästar eller sniglar med bromsarna på ? Skolchefers syn på den kritiska mediekompetens möjligheter och hinder i grundskolans världFörfattare: Susanna BoonyaiHandledare: Annika BergströmKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbeteInstitutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2009Syfte: Det övergripande syftet med studien är att utreda möjligheter och hinder för kritisk mediekompetens i grundskolans värld.Metod: Studiens val av metod är den kvalitativa forskarmetoden i form av intervjuer med skolchefer, inom ansvarsområdet förskola och grundskola.Material: Åtta stycken intervjuer med skolchefer fördelade på de ansvarsområden som skolcheferna är verksamma inom. Uppdelningen fördelades jämt mellan resurssvaga, medelresurssvaga, medelresursstarka och resursstarka områden.Huvudsakliga resultat: Skolcheferna har generellt tämligen goda kunskaper om vad kritisk mediekompetens kan anses handla om, framförallt med betoning på att medier skall göras till-gängliga för alla i skolans värld och som är centralt inom diskursen för kritisk mediekompetens. Den djupare kunskapsdimensionen kring kritisk mediekompetens som handlar om att lära sig kritiskt granska all typ av medier finns där men hur väl ett fördjupat resonemang är utvecklat varierar dock inom denna grupp skolchefer vilket tyder på ett behov av ökade kunskaper inom området.Det sker försök till en implementering av kritisk mediekompetens inom de områden som skolcheferna är verksamma på många olika plan. Genom bland annat PIM, ett överstatligt webbaserat utbildningsprogram för kritisk mediekompetens, skall alla pedagoger och rektorer ha uppnått nivå 3 i sin utbildning inom tre år.

Syftet med denna uppsats är att belysa och jämföra det utsatta barnets öde såsom det speglas i myten och dramat om Oidipus och i Freuds teori om oidipuskomplexet. Myten och senare Sofokles drama handlar om ett barn som av sina föräldrar sätts ut i skogen för att dö med genomborrade hälar, men blir funnet och räddat till livet. Som vuxen kommer Oidipus långt senare att ovetandes döda sin far och gifta sig med sin mor. Freud såg häri ett mönster som han menar går igen i varje pojkes psykosexuella utveckling ? ett sexuellt begär i förhållande till modern och hatiska känslor i förhållande till fadern/rivalen.

Bakgrunden till denna studie ?r grundskolans problem med skolfr?nvaro. Det finns elever som har en h?g fr?nvaro eller uteblir helt fr?n skolans undervisning. Hundunderst?dd pedagogik har i en del fall visat sig fungera v?l. Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka rektorers och pedagogers uppfattningar om hundunderst?dd pedagogik.

I vårt arbete har vi undersökt hur de identitetsskapande processerna på friskolor med elever i grundskolans senare år ser ut. Genom kvalitativa intervjuer på tre friskolor, en med uttalad kristen värdegrund och två allmänpedagogiska, ville vi ta reda på hur eleverna anser att skolorna påverkar deras identitet, om det finns det en tydligare gruppidentitet på friskolor med religiös inriktning, samt vad skolledningens har som mål i arbetet med identitetsskapandet och hur detta uppfattas av eleverna. Vi har använt oss av sociologerna Giddens och Ziehes teorier kring identitetsskapande, samt kunskapssociologerna Berger och Luckmann och av Foucaults teorier kring diskursiva ordningar. Utifrån vår undersökning kan vi konstatera att samtliga elever anser att deras respektive skola påverkar dem i deras identitetsskapande. På de allmänpedagogiska skolorna menar eleverna att skolornas pedagogiska inriktning hjälper dem att utvecklas till självständiga och toleranta individer. Eleverna på skolan med en uttalad kristen värdegrund anser att skolan delvis hjälper dem att få ett större självförtroende i deras religiositet. Det framkommer också tydligt att den gemensamma religiösa gruppidentiteten inte har någon motsvarighet på de allmänpedagogiska inriktade friskolorna. En förklaring till detta anser vi vara att eleverna på den kristna friskolan ser sig själva som avvikande från normen i det sekulariserade samhället och därför skapar ett starkare Vi. Vi finner också en överensstämmelse mellan skolledningens mål i hur eleverna ska uppfatta sig själva och hur de faktiskt gör det.

Jag använder ett från Världsbanken nyligen utkommet datamaterial över institutionell kvalitet i världens länder för att i en replikeringsstudie undersöka sambandet mellan institutionell utveckling och ekonomisk tillväxt. Modellen har med framgång redan tidigare använts, men i detta arbete är tidsperioden en senare och datamaterialet enligt min bedömning av högre kvalitet. För att kunna göra det senare uttalandet och analysera resultaten på ett uttömmande sätt, innefattar arbetet en översiktlig presentation av institutionella teorier. Eftersom undersökt samband i utgångsläget antas uppvisa dubbelriktad kausalitet, använder jag ett ekonometriskt tillvägagångssätt innehållande instrumentering för att trygga validiteten. Sammantaget visar resultaten en enkelriktad, positiv kausaleffekt från institutionell kvalitet till ekonomisk tillväxt.

Tekniken har historiskt sett alltid haft en stor inverkan på upphovsmän och rättighetsinnehavare vad gäller möjligheterna att såväl skydda som att förmedla sina verk. Internet och fildelningens intåg i samhället har på senare tid ställt förhållandet mellan de båda på sin spets.Fildelningen är idag ett stort problem för såväl rättighetsinnehavare som lagstiftare. Samtidigt utvecklas fildelningstekniker som gör det än svårare att stoppa spridningen av upphovsrättsskyddade verk. Dess utveckling tog sitt första språng med lanseringen av tjänsten Napster men idag är det framförallt fildelning via bittorrent som dominerar.Den svenska upphovsrätten påverkas till stor del av EU-rättsliga direktiv men också av utom-EU-rättsliga konventioner och internationella avtal. På senare år har ett flertal direktiv och avtal tagits fram i syfte att återta kontrollen över immateriella rättigheter.För Sveriges del har detta bl.a.

Forskning visar att för tidigt födda barn har problem inom en rad kognitiva områden. Denna undersökning syftar till att belysa utvecklingen av öga-handkoordination med hjälp av data insamlade vid 10 mån, 5 ½ och 18 års ålder inom Stockholm Neonatal Project. Resultaten visade på skillnader i öga-handkoordination mellan prematurfödda och kontroller vid alla mätpunkter. Endast ett svagt samband mellan Griffiths? D-skala vid 10 månader och senare testningar med VMI fastställdes.

Utifrån vår egen tolkning av värdegrunden som abstrakt är syftet med följande undersökning att få en uppfattning om hur några yrkesverksamma lärare som arbetar i grundskolans tidigare år tolkar värdegrunden i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994 (Lpo 94). Vi vill ta reda på om deras tolkningar är gemensamma eller individuella. Med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har vi kommit fram till att lärarnas tolkningar av begreppet värdegrund, de grundläggande värdena i värdegrunden samt formuleringen som behandlar ?den kristna etiken och den västerländska humanismen? överlag är gemensamma dock med ett fåtal undantag..

Syftet med studien är att kartlägga några lärares arbete kring barn med språksvårigheter i förskola och grundskolans tidigare år. Informanterna har alla erfarenheter av barn med språksvårigheter och de arbetar i tre olika kommuner, inom verksamhetsfälten förskola, grundskolans tidigare år, samt som tal- eller specialpedagog. Resultatet visar att samtliga lärare planerar arbetet med barns språkutveckling utifrån en inledande kartläggning av barnet. I vår studie tenderar grundskollärare att, i större utsträckning än sina kollegor i förskolan, använda färdigställda arbetsmetoder i sitt vardagliga arbete. Fler lärare i skolan än i förskolan bedriver enskild undervisning.

Utifrån vår egen tolkning av värdegrunden som abstrakt är syftet med följande undersökning att få en uppfattning om hur några yrkesverksamma lärare som arbetar i grundskolans tidigare år tolkar värdegrunden i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994 (Lpo 94). Vi vill ta reda på om deras tolkningar är gemensamma eller individuella. Med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har vi kommit fram till att lärarnas tolkningar av begreppet värdegrund, de grundläggande värdena i värdegrunden samt formuleringen som behandlar ?den kristna etiken och den västerländska humanismen? överlag är gemensamma dock med ett fåtal undantag..