Syftet med detta utvecklingsarbete är att visa och ge förslag på hur man på ett tematiskt sätt kan undervisa om de svenska nationella minoriteterna och mänskliga rättigheter. Med hjälp av tidigare forskning, historiedidaktik och historiekultur som teorier, och den nya läroplanen Lgr 11 har jag arbetat fram en undervisningsplanering för grundskolans senare år i ämnena historia, svenska och samhällskunskap. Planeringen sträcker sig över fem veckor och har varierande moment såsom teoretiska föreläsningar, bilder, film, drama, skapande och skrivövningar, för att tillgodose elevers olika lärstilar. Utvecklingsarbetet vilar på följande två frågeställningar: Vilka didaktiska aspekter är viktiga i ett tematiskt arbete om mänskliga rättigheter och de nationella minoriteterna i skolan med utgångspunkt i målen i läroplanen Lgr11, och varför? Hur kan ett sådant arbete, på ett didaktiskt sätt, få eleverna att bli medvetna om ämnet historia?.

The intention of this study is to find out how the English subject takes form and develops in the early years in school related to the curriculum, teachers, teaching material, students and parents. The methods of the survey have been classroom observations, teacher interviews, textbook analysis and a parents´ questionnaire. The findings of this study are that the knowledge of the teacher in and about the English subject can have effect on how the English subject will be presented to the students during the English lessons and the amount of the students oral production of the target language seem to depended on how much the teacher uses the target language in the classroom. The contents of the English lessons was overall structured by the curriculum. The parents and their interest in their children´s education seem to have had an impact on how much focus the English language get.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka ifall det förekommer tydliga mönster i framställandet av islam i tre stycken läromedel. Samt att undersöka ifall den kunskap som förmedlas är ny kunskap eller om det är en reproduktion av gamla etablerade stereotypa föreställningar. Bidrar framställningen/kunskapen i läroböckerna till upprätthållandet av den islamofobi som förekommer i samhället?Undersökningsmetoden har bestått i kvalitativa textanalyser utav tre stycken läroböcker i religionskunskap ämnade för grundskolans senare år.Resultatet visar att de nya läromedlen tar efter de äldre och man bibehåller samma strukturer och samma gamla etablerade stereotypa föreställningar om islam och muslimer förmedlas. Dessa etablerade stereotypa föreställningar om islam har författarna tolkat från ett specifikt perspektiv och det medför att de fördomar som finns om islam och muslimer i vårt samhälle förstärks istället för att nyanseras.

Det som var syftet med den här undersökningen var att ta fram en för entreprenöriell samhällskunskap som bygger på entreprenöriellt lärande och som tar sin utgångspunkt i LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik. Den frågeställning som jag valde att undersöka här med hjälp av litteraturstudium var: Hur kan man som lärare i grundskolans senare åldrar arbeta med entreprenöriellt lärande i ämnet samhällskunskap så att undervisningen lever upp till LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik i skolan?Resultatet pekar på vikten av mångfald när det kommer till användningen av olika arbetsformer i ämnet samhällskunskap för att kunna nå LGR 11:s krav om entreprenörskap och om informations- och kommunikationsteknik med en viss betoning dock på arbetssätt där samarbete mellan elever står i fokus. Men resultatet pekar också på vikten av fortbildning för lärare i ämnet samhällskunskap både när det kommer till ämneskunskaper och när det kommer till hur man kan använda informations- och kommunikationsteknik i skolan. .

Vi har under vår utbildning till lärare för grundskolans senare år berört fördelarna med att arbeta i arbetslag. Syftet med vår studie var att undersöka lärares och övrig skolpersonals uppfattning om arbete i arbetslag. Vi började med litteraturstudier för att sätta oss in i ämnet och etablerade kontakt med vår undersökningsskola. Efter bearbetning, tolkning och analys av vår kvalitativa enkätstudie, i en högstadieskola, kom vi fram till att lärare och övrig skolpersonal anser att arbetslagets viktigaste uppgifter är elevvård, kollegialt stöd och ämnessamverkan. Vidare visar resultaten att det som uppfattas som positivt med arbetslag är just möjligheten till elevvård, kollegialt stöd och ämnessamverkan.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om religionslärare på grundskolans senare år upplever en konflikt mellan läroplanens mål om en icke-konfessionell, saklig och allsidig undervisning och den tradition som finns inom religionskunskapen med en nära koppling till kristendomen. Undersökningen bygger dels på litteraturstudier, där jag ger en bakgrund till och en definition av relevanta begrepp som icke-konfessionell undervisning, saklig och allsidig undervisning, sekularisering, religionsfrihet samt mångkultur, dels intervjuer med tio religionslärare i Jönköpings kommun. Resultatet visar att lärarna inte upplever någon konflikt kring detta något motsägelsefulla, men att de är mycket medvetna om problematiken som finns kring dessa begrepp och kopplingen till undervisningen i religionskunskap..

Detta examensarbete undersöker fyra lärares erfarenheter av elevers svårigheter i matematik. Arbetet är inriktat på grundskolans tidigare år, för att ge en bakgrund till de lärare som arbetar på den senare delen av grundskolan. Två lärare från förskoleklass och två från tredjeklass har intervjuats för att ta reda på vilka svårigheter eleverna möter i sin utbildning. Elevers svårigheter i matematik kan delas in i skilda kategorier. De kategorier jag har valt att utgå ifrån är Dalvang & Lundes (2006) fyra förklaringssätt; det medicinska/neurologiska, det psykologiska, det sociala samt det didaktiska sättet.

Syftet med studien var att öka förståelsen av faktorer som styr bildämnets didaktik i grundskolan beträffande bildintegrerat arbete. Jag använde strukturerade och ostandardiserade frågor för att genomföra kvalitativa intervjuer med sju grundskolelärare. Respondenterna representerade alla grundskolestadier, tre av dem var bildlärare. Genom att tolka och analysera intervjusvaren fick jag fram studiens resultat. Resultatet ger en allsidig bild av faktorer som styr bildämnets didaktik i ett bildintegrerat perspektiv.

Det som undersökts i denna studie är lärares sätt att se på miljöetiska frågor. Studien syftar till att utreda om detta är bundet till någon ämnesgrupp, någon bakgrund eller deras personliga ställningstaganden. Undersökningen har utförts bland lärare som undervisar på grundskolans senare år. Metoden som använts är en kvantitativ metod. Det empiriska materialet utgörs av 76 enkäter som har insamlats från fem skolor i en mellansvensk kommun.

Denna projektredogörelse behandlar hur bildlärare på grundskolans senare år gör sitt urval när de undervisar om konstnärer, sett ur ett genusperspektiv. Genom enkät och intervju har jag undersökt hur 10 bildlärare i Skåne resonerar kring sitt urval, då jag ville undersöka vilken syn på konstnärer inom både äldre och samtida konst som förmedlas idag. I min undersökning har jag kommit fram till att det råder en stor avsaknad av kvinnliga konstnärer i bildundervisningen och att det är få lärare som problematiserar detta tillsammans med sina elever. Med utgångspunkt i konstfeministiska teorier har jag kommit fram till att det urval som bildlärarna gör går emot ett jämställdhetstänkande som enligt skollagen ska vara integrerat i alla ämnen. Jag har valt att gestalta mitt resultat via en installation med bilder på kvinnliga konstnärer inom både äldre och samtida konst, som kan fungera som utgångspunkt för diskussion kring framtida förändringar i bildundervisningen..

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare som är verksamma i grundskolans tidigare år resonerar kring och arbetar med de genusrelaterade mål och riktlinjer som finns nedskrivna i de nationella styrdokumenten. Studien är baserad på en kvalitativ undersökningsmetod där fyra lärare med olika arbetsplatser och erfarenheter har intervjuats. Min undersökning visar att jämställdhet är ett ämne som samtliga intervjuade lärare anser är mycket relevant att arbeta med. Undersökningen visar emellertid också att lärarna, trots de genusrelaterade mål och riktlinjer som finns nedskrivna, saknar ett tydligt gemensamt förhållningssätt rörande genus och jämställdhetsarbete i skolan. Jämställdhetsarbete förekommer i viss mån på klassrumsnivå men utöver det visar studien att riktlinjer för ett övergripande jämställdhetsarbete saknas..

Undersökningens syfte är att framhålla hur lärare inom idrott och hälsa i grundskolans senare år uppfattar och förhåller sig till elevinflytande i jämförelse med läroplanens anvisningar. Utifrån detta redogörs för hur lärarna arbetar eller anser att det är möjligt att arbeta för att elevinflytande ska vara en naturlig del i undervisningen. Undersökningen grundas på kvalitativa metoder där semistrukturerade intervjuer och icke-deltagande observationer har genomförts. Från resultaten kan det utläsas att lärarna i teorin ser fördelar med elevinflytande men att de inte lyckas praktisera det då det kommer till den dagliga undervisningen. Det konstateras således att läroplanens ambitioner inte efterlevs.

I vårt västerländska samhälle där musik är en stor del av mångas vardagliga liv, glöms ibland musikens grundläggande byggstenar bort. Rytmen är en av dessa byggstenar. Uppsatsens innehåll behandlar rytm som begrepp, läroplanshistorik samt en kvalitativ textanalys av svenska skolans kursplaner i musik mellan 1962-2011. Fokus befinner sig på användningen av rytmbegreppet och rytmik i grundskolans senare år, årskurs sju, åtta och nio. Avslutningsvis diskuteras rytmikens historia och utveckling för framtiden, skillnaden mellan teori och ?verklighet?, samt hur lärare kan tolka och förhålla sig till kursplaner.

The foundation for this thesis lies in whether or not, and how, the body representation in printed commercials, specific products directed to the body (shampoo, body lotion etc.), has changed during the last fifty years. Four years have been chosen because of the changes in society that we believe might have had an impact. The commercials that have been picked out are the ones that best represent the general view of the body. We have found that the changes when it comes to body presentation has followed the social development to a certain degree, but it is difficult to say how much the society has had an affect on the body ideal in advertising. Representations of the male body is something that has escalated since the early 70?s, fifteen years earlier few commercials was made with male models, and the few there were, never showed more than the face.

Uppsatsen är en explorativ undersökning om elevers uppfattningar och upplevelser kring ett första möte med kamratbedömning i matematik. En översikt av tidigare forskning om kamratbedömning ges. Undersökningens metod bestod av tre delar. Elever fick först delta i en kamratbedömning och därefter besvara en enkät med syftet att ta reda på elevernas åsikter och känslor kring kamratbedömningen. Några av eleverna intervjuades även för att fördjupa enkätsvaren.