Denna studie handlar om hur lärare i ämnet idrott och hälsa uppfattade införandet av en ny läroplan i grundskolans tidigare år. Studien riktade sig mot lärares uppfattningar om den nya kursplanen Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa samt vilka möjligheter och svårigheter lärare upplevde i samband med bedömning och betygsättning i ämnet idrott och hälsa. Studien utgick från en kvalitativ ansats, där empirin insamlades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med fyra behöriga lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare år. Lärarna var verksamma i södra delar av Sverige. Resultaten analyserades med hjälp av Lindes (2012) beskrivning av läroplansteori och ramfaktorteori samt läroplansteoretiska begreppet skolkoder. Resultaten i studien visade att lärarna i ämnet idrott och hälsa tolkade formuleringsarenan genom olika skolkoder samt att fysiska ramar begränsade lärarna vid transformeringsarenan.

Denna undersökning syftar till att få reda på hur lärarna agerar vid fusk och hur fusket påverkar dem. Fuskhanterning och möjliga förändringar samt förebyggande åtgärder för att motverkar fusk i skolan är också aktuella i denna studie. Svaren fås genom intervjuer med lärarna på en kommunal grundskola och Komvux i Södra Sverige. Undersökningen visar att lärarnas agerande och fuskhantering varierar och att det inte finns någon officiell fuskpolicy på grundskolarna. Många lärare påverkas personligt vid fusk och de är osäkra på sin fuskhantering, men tycker inte fusk är ett stort problem i skolan.

Denna undersökning genomfördes med syftet att ta reda på vad fyra olika svensklärare har för attityder till grammatik och hur deras attityder till grammatik påverkar deras val av arbetssätt då de bedriver grammatikundervisning. Studien redogör för definitioner av grammatikbegreppet och metoder för hur man kan arbeta praktiskt med grammatik i undervisningen. Jag gör en kvalitativ undersökning i form av fyra intervjuer. I denna undersökning jämför jag mitt esultat med och relaterar till en tidigare undersökning i ämnet. Resultatet visar att de två gymnasielärarna inte har mycket mer krav på elevernas grammatikkunskaper än vad de två lärarna i grundskolans senare år har.

This investigation is about how teachers in school can motivate and create interest for science among younger children. Teachers were interviewed about attitudes to their subject and how this affects their lessons.I have also tried to find out, both by interviewes but also by studying litterature, what the most important thing is to teach in science, which knowledge is necessarry in the future and why.My result indicates that teachers find science both interesting and important but at the same time they also think it is a difficult subject to teach even if they are educated. Both the litterature and the teachers in my study agree that knowledge in science gives us a chance to ask questions, take stands and solve problems and that this knowledge is important for us in our future..

I kursplanen för ämnet idrott och hälsa står det att man skall ha ett grundläggande hälsoperspektiv som utvecklar eleven på ett fysiskt, psykiskt och socialt plan. Elevens syn på ämnet idrott och hälsa får stor betydelse både i de yngre åldrarna men även i senare skeenden i livet.Studier visar att fysisk rörelse främjar så väl läs- och skrivinlärning som rumsuppfattning och motorisk färdighet. Elever som inte är fysiskt aktiva riskerar utanförskap då de väljer att inte delta i idrottsundervisningen. Orsaker bakom detta problem kan exempelvis vara rädsla för att misslyckas inför sina kamrater eller rädslan för att vara sämre än de övriga. Vårt syfte med undersökningen har varit att finna orsaker till varför elever väljer att inte delta i idrottsundervisningen och frågeställningarna vi använt oss av är: Varför väljer elever att inte delta i idrottsundervisningen och hur ser dessa elever på idrottsämnet?I vår kvalitativa studie, med åtta informanter, har det uppdagats två stora anledningar till varför eleverna inte deltar; dålig självkänsla samt bristande motivation.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka lärares och elevers upplevelser av informellt elevinflytande i NO-undervisningen. Vi ville också undersöka om elever upplevde att elevinflytande skulle kunna förändra deras inställning till NO-undervisningen. Detta har vi gjort genom att studera litteratur inom området och genom att genomföra intervjuer med NO-lärare och elever på grundskolans senare del.I arbetet har vi kommit fram till att elever vill ha mer inflytande i den NO-undervisning där deras inflytande är begränsat. De menar att NO-undervisningen blir mer intressant och varierad med ett ökat elevinflytande. Med utgångspunkt från detta hävdar vi att NO-lärare måste överväga att införa elevinflytande i undervisningen.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad läroboken betyder för lärare som undervisar i ämnet religionskunskap på grundskolans senare år och på gymnasieskolan. Används läroboken fortfarande i stor utsträckning eller har andra läromedel tagit över dess roll? Vilka läromedel används förutom läroboken?Numera sker ingen granskning av läroböcker. Det är dock viktigt att läroböckerna uppfyller de mål och resultat som Skolverket vill uppnå med sin skolplan. Jag vill ta reda på om lärarna uppfattar att läroböckerna de använder uppfyller de målen.Mina frågeställningar är:Använder läraren religionsläroboken i undervisningen och i så fall hur mycket?Finns det någon skillnad på religionslärobokens användande beroende på hur länge man har undervisat i ämnet?Uppfyller innehållet i den religionsläroboken som läraren använder Skolverkets mål i kursplanen?.

Det som var syftet med den här undersökningen var att ta fram en för entreprenöriell samhällskunskap som bygger på entreprenöriellt lärande och som tar sin utgångspunkt i LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik. Den frågeställning som jag valde att undersöka här med hjälp av litteraturstudium var: Hur kan man som lärare i grundskolans senare åldrar arbeta med entreprenöriellt lärande i ämnet samhällskunskap så att undervisningen lever upp till LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik i skolan?Resultatet pekar på vikten av mångfald när det kommer till användningen av olika arbetsformer i ämnet samhällskunskap för att kunna nå LGR 11:s krav om entreprenörskap och om informations- och kommunikationsteknik med en viss betoning dock på arbetssätt där samarbete mellan elever står i fokus. Men resultatet pekar också på vikten av fortbildning för lärare i ämnet samhällskunskap både när det kommer till ämneskunskaper och när det kommer till hur man kan använda informations- och kommunikationsteknik i skolan. .

En kvalitativ studie av pedagogers uppfattningarom arbetet med att integrera asylbarn i förskolan.

En rad rapporter från Skolverket ger vid handen att klasstillhörighet har betydelse för hur väl barn lyckas i skolan. Barn till lågutbildade lyckas sämre i skolan än barn till högutbildade, och skillnaderna är särskilt stora för ämnet matematik. Matematikundervisningen formas i stor utsträckning av dess läroböcker. Brittiska forskare har visat att medan olika barn presterar likartat på rena matematikuppgifter, lyckas arbetarklassbarn betydligt sämre än medelklassbarn på uppgifter inbakade i en realistisk kontext. I föreliggande arbete gör jag en textkritisk analys av delar av två läroböcker i matematik för grundskolans senare år i syfte att utreda om böckerna har egenskaper som kan missgynna barn till lågutbildade.

Syftet med denna undersökning är att försöka belysa begreppet estetiska lärprocesser och ta reda på hur bekant verksamma lärare i grundskolans tidigare år är med detta begrepp. Undersökningen strävar också efter att få syn på om estetiska läroprocesser är synlig i klassrummen. Litteratur som jag använt mig av behandlar tidigare forskning kring ämnena estetik i skolan, skapandelust, kultur och Barn och ungdomspsykologipsykologi. Undersökningen visar att respondenterna inte har så mycket erfarenhet kring att arbeta med estetiska läroprocesser. Även om viljan finns där så saknas modet att gå utanför det traditionella och kunskapen som krävs.

Syftet med vår studie är att ta reda på hur matematiklärare på grundskolans senare år ser på verklighetsanknuten matematikundervisning samt att undersöka hur de eventuellt bedriver sådan. För att uppnå syftet utformade vi en enkät som delades ut till 60 verksamma matematiklärare i år 7-9 inom Luleå kommun. Under bearbetningen av det insamlade materialet framträdde bilden av att inställningen bland lärarna till största delen är positiv till verklighetsanknuten matematikundervisning. Det framgår också av undersökningen hur sådan matematikundervisning bedrivs, närmare bestämt genom att använda matematiklitteraturen, nyttja exempel ur vardagslivet eller arbeta med tema och arbeta med projektarbeten. Detta styrker oss i vår uppfattning att verklighetsanknuten matematikundervisning är värdefull för att fånga elevernas intresse och få dem att inse nyttan av skolmatematiken.

teknik, skola, förskola, styrdokument, arbeta praktiskt.

I uppsatsen analyseras tre svenska ungdomsromaner från 2006 medan ytterligare sju romaner används parentetiskt som jämförelsematerial. Romanerna har valts ut genom sammanställning av enkäter. Det övergripande syftet är att studera vilken potential romaner som läses i grundskolans senare år samt i gymnasiet har för värdegrundsarbete med inriktning på jämställdhet. Fokus ligger på hur identitet och genus konstrueras hos föräldra- och eventuellt reproduceras hos huvudkaraktärerna. Utgångspunkt för analysen är ett intersektionellt perspektiv som innefattar social bakgrund, etnicitet och sexualitet.

Med denna studie har vi velat gå vidare utifrån tidigare forskning som visat att musikämnet har en lägre status i den svenska grundskolan. Syftet med uppsatsen har varit att genom fem kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolans senare år, undersöka om anledningen kunde härledas från hur dessa lärare såg på kunskap och hur de värderade skolämnen sinsemellan. Resultatet av denna undersökning visar att dessa lärare anser att kunskap är värdefull när den fyller en nytta, och att alla utom en lärare rangordnar skolämnen sinsemellan beroende på om ämnen anses inneha viktiga funktioner eller enbart uppfattas som roliga bonusämnen i skolan. De slutsatser som kunnat dras ur undersökningens resultat är att sådana värderingar av kunskap och ämnen sinsemellan som intervjupersonerna visat på har betydelse för den status musikämnet ges..