Sök:

Sökresultat:

5697 Uppsatser om Grundskolans senare ćr - Sida 2 av 380

Den svenska skolgrammatikens förhÄllande till sprÄkvetenskapen: en granskning av hur satslÀran framstÀlls i lÀroböcker för grundskolans senare Ärskurser

Syftet med uppsatsen Àr att granska framstÀllningen av satslÀra i fem lÀroböcker som i dag anvÀnds i grundskolans senare Ärskurser. TvÄ av dessa Àr renodlade grammatikböcker medan tre Àr icke renodlade grammatikböcker.Min metod Àr undersökande/klassificerande, och jag jÀmför mitt resultat med tvÄ tidigare studier av grammatikavsnittet i lÀroböcker.Resultat visar att de renodlade grammatikböckerna skiljer sig frÄn de icke renodlade genom att upprepade gÄnger ha en ansats i beskrivningssÀttet som samspelar med "normen", dvs. den sprÄkvetenskapliga beskrivning av det svenska sprÄket som representeras av t.ex. Svenska Akademiens grammatik (1999). De framstÀllningar av satslÀra som stÄr nÀrmast normen Àr ocksÄ vid en del tillfÀllen inkorrekta och vid flera tillfÀllen motsÀgelsefulla.

Vad gör fysiken i grundskolans tidigare Är? : en jÀmförelse mellan tidigarelÀrares mÄl och senarelÀrares förvÀntningar.

Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ nÄgra förestÀllningar kring fysikundervisningens roll i grundskolans tidigare Är. Undersökningen har bestÄtt av en intervjustudie dÀr tre tidigarelÀrare och tre senarelÀrare deltagit. Intervjuerna har dessutom kompletterats med en studie av kursplanens mÄl i fysik för det femte och niondeskolÄret samt en lÀrobok för de tidigare Ären och en lÀrobok för de senare Ären. LÀrarna har fÄtt delge sina tankar och tolkningar kring/av mÄlen för det femte skolÄret och utifrÄn detta har de didaktiska frÄgorna varför, vad och hur fÄtt svar. Dessa svar har sedan fÄtt tjÀna som grunden i tolkandet av fysikens roll i de tidigare skolÄren.

Vad Àr hÀlsa i idrott och hÀlsa? : En undersökning av idrottslÀrares arbete med hÀlsa i grundskolans senare Är

HÀlsa Àr ett Àmne som stÀndigt Àr aktuellt i vÄrt samhÀlle och nya idéer kring hÀlsosamma och ohÀlsosamma livsmedel, dieter och trÀning fÄr ett stort utrymme i media. Arbetets syfte Àr att undersöka idrottslÀrares förhÄllningssÀtt till hÀlsoundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa i grundskolans senare Är samt undersöka om det finns ett gemensamt tolkningssÀtt av arbetsuppgifterna. Undersökningen syftar till att undersöka om idrottslÀrarnas yrkesverksamma Är inom yrket och kön pÄverkar deras syn pÄ undervisningen. Detta görs genom att en enkÀtundersökning skickas ut till de 91 stycken idrottslÀrare i grundskolans senare Är som ingÄr i undersökningen. Forskning har visat att det saknas ett gemensamt tolkningssÀtt kring hÀlsa hos idrottslÀrare och att hÀlsa Àr nÄgot diffust för mÄnga inom yrket.

Demokratisering i historielÀromedel : En analys av historielÀromedel för grundskolans senare Är

I följande uppsats undersöks hur demokratiseringsprocessen i Sverige framstÀlls i utvalda lÀroböcker för historia i grundskolans senare Är. Uppsatsen Àr en textanalys, som utgÄr ifrÄn Ammerts teoretiska analysmodell för lÀromedel. Den svenska skolan ska enligt statens styrdokument genomsyras av demokratiska vÀrderingar och i denna uppsats undersöks hur detta kommer till uttryck och konkretiseras i historielÀroböcker. Vi har fokuserat sÀrskilt pÄ hur demokrati framstÀlls som normativt, alltsÄ det önskvÀrda och efterstrÀvansvÀrda. Resultatet visar pÄ att demokrati och demokratiska vÀrderingar skildras positivt och normerande i lÀroböckerna, ofta med det nuvarande samhÀllet som facit..

MĂ„ste man prata? LĂ€rares arbete med elevinteraktion i klassrummet

Detta arbete handlar om nÄgra valda lÀrares syn pÄ elevinteraktion, vilket fÄtt större utrymme i styrdokument pÄ senare tid. Kvalitativa intervjuer med behöriga lÀrare verksamma pÄ grundskolans senare Är genomfördes med syftet att undersöka hur de arbetar för att uppnÄ de mÄl i styrdokument som berör interaktion. Intervjuerna har gett oss ett material av lÀrarnas uppfattningar som visar pÄ hur de anvÀnder sig av elevinteraktion, elevinteraktionens pÄverkan pÄ lÀrande samt nivÄgrupperingens pÄverkan pÄ elevinteraktionen. VÄrt resultat bekrÀftar till viss del tidigare forskning och vÄra hypoteser om interaktionens frÄnvaro i undervisningen. En slutsats som vi kan dra Àr att majoriteten av lÀrarna lÀgger stor vikt pÄ att uppnÄ de individuella mÄlen i styrdokumenten, vilket medför att mÄlen som berör interaktion hamnar lite i skymundan..

Drama eller inte, det Àr frÄgan: en studie i anvÀndandet av
drama i grundskolans senare Ă„r

Syftet med denna studie var att undersöka om lÀrare i grundskolans senare Är anvÀnder sig av drama i undervisningen och vilka dramatiska former som i sÄdana fall förekommer, detta eftersom det i lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo94, stÄr skrivet att elever skall möta drama i sin undervisning. VÄr bakgrund del grundas pÄ olika dramapedagogiska inriktningar och former som förekommit genom tiderna och i vÄr analytiska del har vi undersökt vilka former som skönjas i den nutida skolan. VÄr datainsamling bestod inledningsvis av en kort enkÀt dÀr lÀrare fick svara om de anvÀnder sig av drama, varför de gör det och i sÄdana fall vilka Àmnen de anvÀnder sig av denna estetiska form. Fyra informanter som anvÀnde sig av drama valdes sedan ut för djuplodande intervjuer. Datainsamlingen har vi analyserat med utgÄngspunkt utifrÄn tidigare forskning inom dramapedagogiken, för att följaktligen svara pÄ de frÄgor vi stÀllt i vÄrt syfte.

Den andra vÀrlden - Ett annorlunda didaktiskt angreppssÀtt av religionsundervisningen i gymnasiet och grundskolans senare Är

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn idéerna i konfirmandmaterialet Det andra landet hitta ett sÀtt att arbeta kring liknande tankar i en icke-konfessionell religionsundervisning i grundskolans senare Är eller gymnasiet. Det innebÀr att uppsatsens fokus ligger vid metod och didaktik. Uppsatsen utgörs av tvÄ delar, en teoridel med en genomgÄng av de teorietiska grunderna för ett didaktiskt arbete samt en praktisk del som redogör för upplÀgget i Det andra landet och hur detta skulle kunna föras över i skolans vÀrld, dÄ kallad Den andra vÀrlden. Tanken utgÄr frÄn att eleven gör en resa genom olika landskap och dÀr fÄr besöka platser och trÀffa personer som Àr relevanta för undervisningen. Undervisningspassen, varav nÄgra finns beskrivna i uppsatsen, försöker utgÄ ifrÄn ett varierat lÀrande med grund i sÄvÀl upplevelsebaserat lÀrande, problembaserade undervisningsformer som i dialogbaserat lÀrande.

Att lÀra in ute : FÀltstudier i det nya geografiÀmnet Ärskurs 7 - 9

Vi har i vÄrt arbete utfört en kvalitativ undersökning med mejlintervju som metod. Vi har undersökt vad geografilÀrare i grundskolans senare Är anser om den nya kursplanen i geografi, och hur de tÀnker sig att omsÀtta det nyinförda begreppet fÀltstudier i sin framtida undervisning. Vi har tagit avstamp i den nya kursplanen i geografi, Lgr11, tidigare forskning inom omrÄdet och relevant litteratur. VÄrt resultat visar att lÀrarna stÀller sig odelat positiva till att det nu kommer att bli ett obligatoriskt moment med fÀltstudier inom geografiÀmnet. Dock befarar de vissa ekonomiska svÄrigheter och anser Àven att mer utbildning skulle behövas för att fÀltstudierna skall bli sÄ meningsfulla som möjligt..

SkolÀmnet geografi under grundskolans senare Är - vad lÀrs ut av det som ska lÀras ut?

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om geografilÀrarna som undervisar under grundskolans senare Ärskurser Àr behöriga och tagit del av den nationella kursplanen för skolÀmnet geografi samt om geografilÀrarna följer kursplanen och hur mycket de lÄter lÀroböckerna styra undervisningen.Genom en enkÀtundersökning undersöktes vilka större moment geografilÀrarna undervisade om ute pÄ skolorna. Undersökningen drabbades av ett stort bortfall men Àr ÀndÄ vÀgledande dÄ respondenternas svar Àr lika varandra. Undersökningen visar att det lÀggs mindre vikt och tid pÄ de delar av kursplanen som behandlar att eleven skall kunna dra slutsatser om natur- och kulturlandskap genom kartjÀmförelser och att göra egna analyser av olika omrÄden och förhÄllanden med egna kartor, texter etc..

Biologiundervisning utomhus : En studie av utomhusundervisningen inom biologiÀmnet i grundskolans senare Är.

Syftet med detta arbete Àr att studera utomhusundervisning inom biologiÀmnet i grundskolans senare Är. Arbetet syftar Àven till att faststÀlla Ekobussens roll i utomhusundervisningen. FrÄgestÀllningarna lyder som följande:?Vilken instÀllning har lÀrare till utomhusundervisning inom biologi??Vad finns det för fördelar och nackdelar med utomhusundervisning??Vad fÄr elever ut av utomhusundervisning??Hur anvÀnder sig lÀrare av Ekobussen och vilken instÀllning har de till den?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes en enkÀtundersökning med lÀrare och elever samt djupintervjuer av tre lÀrare.Resultatet i undersökningen visar att bÄde lÀrare och elever anser att utomhusundervisning inom biologiÀmnet inte bedrivs i tillrÀcklig utstrÀckning. Orsaker till detta Àr bland annat osÀkerhet hos lÀrare, brist pÄ bra exkursionsplatser i nÀromrÄdet samt att det Àr schematekniskt svÄrt att fÄ tid att komma ut.Undersökningen visar att de stora fördelarna med utomhusundervisning inom biologi Àr att eleverna anser sig koppla teoretisk och praktisk kunskap samman samt att mÄnga sinnen stimuleras vilket underlÀttar inlÀrningen..

VÀrdegrundsarbete : SO-lÀrares uppfattningar om och arbete med skolans vÀrdegrund

Detta examensarbete syftar till att undersöka SO-lÀrares uppfattningar om vÀrdegrunden och hur de arbetar med vÀrdegrundsundervisningen i grundskolans senare Är.I vÄr studie har vi intervjuat fyra SO-lÀrare som Àr verksamma pÄ olika skolor. Deras vÀrdegrundsundervisning Àr upplagd pÄ olika sÀtt, vÀrdegrundsundervisning som Àr integrerad i all undervisning eller schemalagd undervisning som ett fristÄende Àmne, livskunskap. Vi har intervjuat dessa lÀrare med avsikten att fÄ en förstÄelse för deras uppfattningar om och arbete med vÀrdegrundsuppdraget utifrÄn styrdokumenten och relatera detta till tidigare forskning gÀllande vÀrdegrundsarbetet.Resultatet visar att lÀrare Àr vÀl insatta i vÀrdegrunden, men att de tolkar den pÄ olika sÀtt. Detta yttrar sig pÄ olika sÀtt i deras undervisning. Trots denna variation i sÀttet att se pÄ vÀrdegrunden kan alla hitta stöd i styrdokumenten.

Förnybar energi i lÀroböcker : en granskning av utvalda lÀroböcker inom Fysik i grundskolans senare Är samt Naturkunskap A i gymnasiet

NÀr Energimyndigheten 2008 frÄgade ungdomar om förnybar energi kunde 40 % av de tillfrÄgade inte namnge en enda förnybar energikÀlla. AnvÀndandet av förnybar energi Àr en del av den strategi som Förenta Nationerna [FN] har lagt fram för att nÄ en hÄllbar utveckling i framtiden. FN framhÀver Àven vikten och behovet av att undervisa om hÄllbar utveckling och förnybar energi.Vi ville studera vilka förnybara energikÀllor som förekom i lÀroböcker för grundskolans senare Är och gymnasiet. Detta för att fÄ en uppfattning om hur lÀrare kan anvÀnda lÀroböckerna i framtida undervisning om förnybar energi.Vi har gjort en kvantitativ innehÄllsanalys av energikapitlet i olika lÀroböcker dÀr vi har studerat hur omrÄdet förnybar energi presenterades, bland annat utifrÄn perspektivet scientific literacy.VÄra resultat visar signifikanta skillnader mellan lÀroböckerna för gymnasiet och grundskolans senare Är. Bland annat presenteras mÄnga fler energikÀllor i lÀroböckerna pÄ gymnasiet, och de presenteras Àven pÄ ett sÄdant sÀtt att de ingriper flera omrÄden av perspektivet scientific literacy.

"SÄ fort jag hamnar i skolan blir jag sÄ sömnig" : Röster om skolan frÄn elever med Asperger syndrom

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur elever med Asperger syndrom (AS), som gÄr inkluderade i klasser i grundskolans senare Är, upplever sin skolgÄng.Elva elever, bÄde flickor och pojkar, intervjuades. Eleverna vi intervjuade hade en varierande bakgrund, vissa hade gÄtt i vanlig klass med visst stöd, nÄgra hade varit placerade i sÀrskilda undervisningsgrupper. Vi valde att arbeta efter en fenomenografisk ansats eftersom vÄrt mÄl var att ta del av ungdomarnas egna upplevelser och undersöka variationerna bland dem.Elevernas uppfattningar om sin skolgÄng varierade men de hade alla en positiv instÀllning till sin nuvarande form som inkluderade elever i grundskolans ordinarie klasser, trots att de upplevde vissa svÄrigheter. De kÀnde att de hade stöd i att ha fler kamrater med AS i skolan som de kunde vÀlja att umgÄs med pÄ raster och lunch..

Maktstrukturen mellan mÀn och kvinnor i historielÀroböcker för grundskolans senare Är

Denna uppsats undersöker hur genusperspektivet synliggörs i historielÀroböcker för grundskolans senare Är. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur lÀroböckerna redogör för makstrukturerna mellan mÀn och kvinnor och undersöka möjligheterna för hur en förstÄelse av det temporala sambandet (dÄ, nu, sedan) kan utvecklas hos lÀsaren d v s en utvecklingsprocess av historiemedvetande. Undersökningen Àr uppbyggd kring teorier om historiemedvetande och genus av historikern Niklas Ammert (historiemedvetande) och genusforskaren Yvonne Hirdman (genus). Undersökningen visar att maktstrukturerna mellan könen redogörs i delar av texterna, men att det saknas en röd trÄd i textbeskrivningarna som helhet. FörstÄelsen för det temporala sambandet underlÀttas bara i enstaka delar av lÀrobokstexterna dÄ faktorer frÄn Niklas Ammerts kategorier för historiemedvetandet lÀroprocesser synliggörs.

Det fÄr inte finnas nÄgra bromsklossar: att lyckas med
implementering av daglig fysisk aktivitet i grundskolans
senare Ă„r

Timtilldelningen för idrottsÀmnet har sedan mitten pÄ 1900-talet bara minskat. Detta kan tyckas vara mÀrkligt i en tid dÄ vi rör oss allt mindre Àn nÄgonsin tidigare. Trots en ökad kunskap om rörelsens betydelse för hÀlsa och vÀlbefinnande tycks allt fler bli fysiskt inaktiva. Som en del i lösningen pÄ detta utfÀrdade regering 2003 en tillskrivning i lÀroplanen. TillÀgget innebar att alla skolor ska erbjuda samtliga elever möjlighet till daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->