Vårt syfte är att undersöka vilken syn på arbete med lärstilar pedagoger har på grundskolans tidigare år jämfört med pedagoger på grundskolans senare år och hur de praktiserar detta i sin undervisning i jämförelse med varandra. Finns det några likheter och skillnader mellan de två åldersinriktningarna? Detta med utgångspunkt i vad pedagoger som utger sig för att arbeta med lärstilar säger i våra kvalitativa intervjuer. I vår empiriska undersökning har vi använt oss av en inledande enkätundersökning för att finna lämpliga informanter som utger sig för att arbeta med lärstilar. Därefter har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Resultaten av empirin visar på både likheter och skillnader mellan grundskolans tidigare år och grundskolans senare år.

Detta examensarbete handlar om fördomar i förskolan samt grundskolans tidigare skolår. Huvudfrågan i arbetet innefattar hur barn visar sina fördomar i förskolan och grundskolans tidigare skolår..

I det här examensarbetet har jag undersökt hur elever i år nio ser på teknik och naturvetenskap. Jag har även frågat dem hur den naturvetenskapliga undervisningen bör se ut för att vara så intressant som möjligt Undersökningen är utformad som en jämförande studie där den kvalitativa forskningsintervjun använts som verktyg. En enklare enkät med liknande frågor som i intervjun har använts för att ge mer tyngd i slutsatserna. En grupp har aktivt arbetat med NTA medan den andra inte har kommit i kontakt med det arbetssättet. Resultatet är att man kan se en viss skillnad, även om det är mycket liten.

Syftet med den här studien är att undersöka hur barn kommunicerar och samspelar med sin omgivning för att få svar på sina naturvetenskapliga frågor. Bakgrunden till studien är att flera forskare menar att barn är naturligt nyfikna och intresserade av naturvetenskap, men att läraren ofta missar barns frågor. I och med de nya tillkomna målen i förskolans läroplan är ämnet högaktuellt och problemformuleringen relevant: ? Vad säger barnen och vilka frågor ställer de utifrån ett naturvetenskapligt innehåll samt på vilket sätt visar barn intresse för naturvetenskap? Litteraturdelen presenterar en kort historik, en sociokulturell utgångspunkt som ligger till grund för denna studie och analys samt flera perspektiv kring ämnet från tidigare forskningsresultat. Undersökningen är en småskalig kvalitativ fallstudie där empiriskt material har insamlats genom videoobservationer samt fältanteckningar.

Nationella och internationella rapporter visar på hur svenska elevers kunskaper inom naturvetenskap sjunker och svenska lärare får kritik för sitt sätt att undervisa. KNUT är ett nationellt forskningsprojekt och ett av projektets mål är att få lärare att arbeta fram pedagogiska planer kring energi-, klimat- och resursfrågor i skolans naturvetenskap. Arbetet syftar till att undersöka vilket innehåll lärarna i KNUT- projektet väljer till de pedagogiska planerna utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv. Forskning visar på ett antal dilemman med undervisningen i naturvetenskap. Elever och lärare har olika uppfattningar om vad problemet med undervisningen är och forskningen visar även att eleverna inte är överens med lärarna när det kommer till vilket innehåll undervisningen skall ha.

Syftet med arbetet är att ge en bild av hur några nyutexaminerade lärare inom matematik och naturvetenskap använder läroboken i sin planering och undervisning samt om deras arbetssätt förändrats med ökad erfarenhet. Studien genomfördes i form av djupintervjuer med tio lärare verksamma på gymnasiet och grundskolans senare år. Resultaten visar att många lärare vill arbeta utan att vara styrda av läroboken, men att ett sådant arbetssätt kan vara svårt att genomföra som nyutexaminerad lärare. Stress och ovana vid den nya arbetssituationen är exempel på faktorer som leder till att lärarna stödjer sig på läroboken i en högre omfattning än de tänkt sig. Med ökad erfarenhet ändras lärarnas fokus från läroboken till kursplaner och ett målrelaterat arbetssätt..

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur några förskolechefer/rektorer respektive förskollärare resonerar kring naturvetenskap i förskolan avseende innehåll, syfte och arbetsmetoder, samt att därtill jämföra vilka teman som framkommit bland dessa båda yrkesgrupper. Detta mot bakgrund av att strävansmålen avseende naturvetenskap i förskolans läroplan har förtydligats i den reviderade Läroplan för förskolan (Skolverket 2010) liksom förskolechefens och förskollärarens ansvar för den pedagogiska verksamheten. Den yrkesmässiga relevansen med studien är att den förhoppningsvis ska kunna utgöra en utgångspunkt och kunskapskälla för vidare diskussion i förskolans verksamhet kring de förtydligade målen för naturvetenskap. Undersökningen bygger på en intervjustudie om fem respondenter per yrkeskategori. Resultatet visar att uppkomna teman ur respondenternas resonemang avseende innehåll, syfte och arbetssätt vid naturvetenskaplig verksamhet i förskolan på ett teoretiskt plan redan visar hög samstämmighet med förskolans reviderade styrdokument.

Syftet med studien var att undersöka vilken roll artefakterhar i pedagogers naturvetenskapliga samtal med barngruppen.Resultaten erhölls genom att observera och utföra kvalitativa metaintervjuer med fem förskollärare.Det teoretiska perspektivet som legat till bakgrund för studien är det sociokulturella perspektivet med fokus på Vygotskijs syn på artefakter och mediering genom dessa. Intresset för denna undersökning väcktes då den 2010 reviderade läroplanen för förskolan har skapat tydligare mål kring naturvetenskap i förskolan. Vilken roll artefakterna har i pedagogernas arbete utifrån dessa mål är frågan som ställts och problematiserats.Undersökningen har visat att artefakter spelar en betydande roll i förskollärarnas pedagogiska arbete. Både som ett medel för att konkretisera naturvetenskap för barnen men även som ett hjälpmedel för pedagogerna själva så att de lättare kan beskriva och visa olika fakta och processer. Pedagogerna var oeniga om vad som skulle klassas som artefakt; vissa ansåg att vad som helst kunde användas medan vissa såg att föremålet måste laddas med mening för att kunna användas som medierande artefakt..

Utgångspunkten för detta arbete har varit observerade och dokumenterade uttryck för negativa elevattityder till naturvetenskapliga ämnen. En inledande frågeställning har rört hur utbredda sådana attityder är på grundskolan och gymnasieskolan idag. Utöver förekomster av attityder har också undersöks attitydernas påverkan på lärandeprocesser, samt i vad attityderna kan ha sin grund. Arbetet är genomfört i form av en litteraturstudie.Studien visar dels att de negativa attityderna till naturvetenskap är vanliga, dels att sambandet mellan attityd, kunskap och lärande inom det naturvetenskapliga området är komplext. Den abstraktionsnivå som krävs för att lära naturvetenskap är ansträngande och kräver motivation.

Vi bestämde oss för att genomföra denna undersökning eftersom vi sett att det undervisas för lite inom de naturorienterande ämnena i grundskolans lägre årskurser. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur och varför pedagoger prioriterar uppnåendemålen för de naturorienterande ämnena i årskurs fem som de gör. I litteraturgenomgången belyser vi varför man bör lära sig naturvetenskap, styrdokumentens utformning samt de undersökningar som gjorts i ämnet tidigare.Vi har genomfört reflexiva intervjuer med åtta pedagoger som för tillfället undervisar i årskurs fyra eller fem. Undersökningen visar att endast 52 % av uppnåendemålen för de naturorienterande ämnena i årskurs fem är viktiga för de medverkande respondenternas undervisning. Det har även framkommit vissa grupperingar i de motiveringar pedagogerna har till varför målen prioriteras som de gör.

The main reason for the study was to find out how much naturscience is used in the daily situation in the preschool/school environment with the younger kids. I have studied the teacher`s educations background, if this had any role in the teaching of naturscience. To get my answers I interviewed ten teachers with different teaching background.The result showed that science was present both in the preschool and school for the early years. Everything from teamwork to outdoor play and small experiments. To play out in the woods is most important part teaching in naturscience.My study showed that a teacher`s educations background had no part in the teaching of everyday life in the nature.Keyword: experiment, primary, school, science..

Det här arbetet behandlar den situation som idag råder, gällande problematiken kring fallande intresse för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Jag belyser hur det ser ut idag och vad forskning pekar på för olika lösningar för att öka intresset inom naturvetenskapliga ämnen i skolan. Ett exempel på en sådan lösning har genomförts på en svensk gymnasieskolas naturvetenskapliga program. Där har lärarna arbetat mer ämnesintegrerat, med tydligt fokus på programmålen för att stärka kärnkompetenserna. Det här försöket har jag studerat med stöd av en enkät för att mäta förändringar i elevernas attityder samt tagit del av lärarnas observationer.

Universeum är ett upplevelsecentrum för naturvetenskap och teknik, ett så kallat Science Centre.I vårt arbete undersöker vi hur vetenskap bäst kommuniceras till barn och ungdomar via textskyltar på ett Science Centre. Vi analyserar vilket språk som bör användas och hur skyltarnas layout ska utformas för att väcka intresse, ge information och lust att lära mer inomnaturvetenskap och teknik. Baserat på denna analys ger vi även förslag på skylttexter och skyltlayout till Universeums avdelning Explora..

Med anledning av att riksdagen år 2010 fastslog en ny läroplan för förskolan, Läroplan för förskolan 98 reviderad 2010, Lpfö 98 (rev. 2010), där målen kring naturvetenskap inom förskolan skärptes ställdes även högre krav på förskollärare. Istället för ett natur-vetenskapligt mål blev det nu tre mål som förskolan skulle sträva efter att uppnå. Denna studie syftar till att undersöka huruvida personal i förskolverksamheten upple-ver sig kunna uppnå målen i Lpfö 98 (rev, 2010). Vad de anser är viktiga argument för naturvetenskap i förskolan samt vad de tror är anledningen till att tidigare studier visat på att undervisningen inom naturvetenskap inom förskolan är bristfällig.

Detta examensarbete handlar om faktorer som kan påverka vilket utrymme naturvetenskapen får i skolans lägre åldrar. Med utrymme menar vi tiden som ägnas åt ämnet och vilken naturvetenskap som behandlas. Forskning visar att det naturvetenskapliga intresset och förståelsen främjas av tidiga positiva upplevelser av ämnet och vetenskaplig träning. Naturvetenskapen behöver utrymme och vara en naturlig del av undervisningen om eleverna ska ha möjlighet till en bred kunskapsbas. Undersökningen har utförts på tre skolor.