SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagogerna ser på sina förutsättningar att skapa matematikundervisning för alla elever i klassen. Bakgrunden till det valda ämnet är att många elever som slutar grundskolan inte når upp till betyget Godkänd i ämnet matematik (SOU, 2004). Då det är lärarna i grundskolan som skall förmedla de matematiska kunskaperna till eleverna fann vi det intressant att vända oss till lärare för att få deras syn på vilka möjligheter de anser sig ha för att förmedla en undervisning i matematik till alla elever i klassen. Med hjälp av enkätfrågor ställda till 25 verksamma pedagoger i grundskolans tidigare år som undervisar i ämnet matematik försökte vi finna svar på vår fråga. I litteraturstudien kom vi bland annat i kontakt med studier av elever som efter avslutad grundskola inte nått upp till betyget Godkänd i ämnet matematik.

Målet med denna studie är att ta reda på om och hur lärare i grundskolans tidigare åldrar ser på och arbetar med laborativ matematik i sin undervisning. Förhoppningen under arbetets gång har varit att kunna utröna varför, hur, när och inom vilka matematiska områden som lärare väljer att arbeta laborativt. Metoden som använts är delvis kvalitativ i form av intervjuer, delvis kvantitativ i form av enkäter. Alla informanter i studien är yrkesaktiva lärare. Den information som de olika undersökningsmetoderna gav sammanställdes, analyserades och ställdes i relation till relevant litteratur.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förhållandet mellan ämnesintegrering ochämnesindelning ur ett elevperspektiv. Denna undersökning bygger på en kvantitativ metodoch tar sitt empiriska avstamp i 38 tidslinjer konstruerade av två åttondeklasser. Den enaklassen har arbetat mycket under ämnesintegrerade förhållanden och den andra har arbetatmycket under ämnesindelade förhållanden. För att kunna jämföra klasserna valde vi ettkontrollbegrepp ? historiemedvetenhet.

Syftet med föreliggande uppsats är att studera en grupp SO-lärares samtal om grupparbeten och dess betydelse för elevers kunskapsutveckling. Med diskursanalys som en teoretisk och metodologisk utgångspunkt har två fokusgruppintervjuer, med totalt sju lärare, analyserats. Samtliga lärare undervisar i Samhällsorienterade ämnen i grundskolans senare åldrar. Utifrån lärarnas argumentation kring grupparbete presenteras i resultatkapitlet två huvudsakliga kategorier där grupparbete beskrivs som social fostran respektive ämnesresurs. De två kategorierna ger i sin tur upphov till olika syften med grupparbete, samt olika sätt att tala om gruppindelning och läraransvar.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur och i vilken omfattning alternativa verktyg används i skolan för att stödja elever i läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. I studien tas också upp hur pedagoger ser på alternativa verktyg och sin egen kompetens gällande de verktyg de har att tillgå på skolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sju olika pedagoger som arbetar på tre olika skolor inom samma kommun. Fyra av dessa pedagoger är grundskollärare, två är specialpedagoger och en är speciallärare. Resultatet visar att trots att pedagogerna har en positiv syn på alternativa verktyg används dessa inte dagligen då det finns hindrande faktorer.

I denna uppsats genomför jag med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys en undersökning av hur ursprungsbefolkningar och ursprungsbefolkningars religioner framställs i fyra läromedel i religionskunskap för grundskolans senare skolår. Fokus i undersökningen ligger på om det i läroböckernas framställningar förekommer spår av ett vi- och dom-perspektiv och på vilka sätt eventuella sådana spår yttrar sig. Resultaten av undersökningen visar att det finns spår av ett vi- och dom-perspektiv i alla fyra läroböckerna i någon grad. Till viss del ställs ett tillsynes homogent ?vi? i relation till ett tillsynes homogent ?dom?.

Syftet med denna undersökning är att se på vilket sätt läroböcker i samhällskunskap lyfter fram olika demokratiska aspekter och vad som krävs av oss som lärare vid användandet av läroböcker vid undervisning om och i demokrati. I denna undersökning används tre demokratiteorier vilka är val- deltagar- och samtalsdemokrati. Dessa tre modeller har fungerat som en grund när vi gjort en brukstextanalys av tre läroböcker i samhällskunskap. I vår undersökning inriktar vi oss på läroböcker för grundskolans senare år. Vi undersöker i vilken utsträckning läroböckerna tar upp olika aspekter från de olika demokratiteorierna.

Syftet med vår studie är att undersöka hur Riksdagens beslut som lyder som följande, att 30 minuter om dagen i skolan skall bestå av någon form av rörelse utöver ämnet idrott och hälsa. Detta gör vi med hjälp av lärare i ämnet idrott och hälsa. Friskis & Svettis har för ändamålet tagit fram en produkt som heter Röris, som utbildar lärare i grundskolans tidigare år och ger dem material för att fylla ut dessa 30 minuter. Regeringen och Friskis & Svettis har samma mål-sättning till de 30 minuternas innehåll, men det är till viss del samma som står i kursplanen för ämnet idrott och hälsa. Vi har gjort en studie om och kring professionen hos lärare i ämnet idrott och hälsa.

The purpose of this study is to see how some teachers in primary school creates and adapts their mathematics teaching for students with special mathematical abilities. It also aims to identify opportunities and challenges that teachers see in creating a teaching adapted to these students.In this study, qualitative interviews has been done to collect data. The interviews were conducted with five teachers who all are active in the primary school.The study results show that there is great variation in how the interviewed teachers create their mathematics teaching for students with special mathematical abilities. The use of mathematics book proved to be significant for how this adaptation took place. The result also shows that the teachers? explanations for the choice of the adaptations that they make in teaching vary.

Under de senaste två decennierna har kemiresultaten försämrats för elever i grundskolans senare år och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiämnet som ointressant, svårbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi är lågt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning är därför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i anspråk. Elever har även sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det är en fördel att även använda sig av dessa i inlärningsprocessen.

Denna studie syftar till att utröna anledningen till att en stor andel av eleverna i gymnasiets kurs matematik A har svårigheter att nå kunskapsmålen, trots att de har minst godkänt från matematik i år nio, samt att finna utgångspunkter för att underlätta övergången från grundskola till gymnasium i ämnet matematik. En enkätundersökning om elevernas syn på matematik och matematikundervisning i år nio jämfört med i gymnasieskolans matematik A har genomförts hos elever i slutet av matematik A-kursen. Resultatet av studien visar att inga betydande skillnader existerar i elevernas upplevelse om stöd/lärarhjälp, undervisningssätt eller bild av kunskapsmålen mellan år nio och gymnasiets A-kurs. Ökningen i tempo och svårighetsgrad upplevs överlag som rimlig. En majoritet av eleverna uppger svårigheter att hantera det ökade kravet på eget ansvar för sin studiesituation som en avgörande anledning till svårigheterna att nå målen.

Uppsatsens huvudfrågor handlar om hur religionsämnet och kursplanerna har förändrats genom tiderna, hur ämnet kan beskrivas utifrån olika perspektiv samt vilka förutsättningar ämnet har. För att få fram lärarnas förhållningssätt till ämnet, och dess konsekvenser, har vi utgått från följande frågeställningar: Vilket existensberättigande har religionsämnet i dagens och morgondagens skola, vilka syften ser lärare som religionskunskapens viktigaste samt hur påverkar detta lärares val av arbetsområden och informationskällor? Enkätstudien grundar sig på 11 lärare i grundskolans åk 4 och 5. Resultatet av undersökningen visar att kristendomen dominerar trots att lärarna ser förståelse för andra människors religioner och livsåskådningar som ämnets främsta syften. Resultatet visar också på ett mycket litet samband mellan vad lärarna uppger som ämnets syften, val av stoff och val av arbetsområden som de uppger att de gör.

Uppsatsen ger en beskrivning av olika lärares resonemang kring hur man organiserar matematik- undervisningen under skolår 7-9. Ingår gör också lärares resonemang om vilka moment/förmågor i matematik som olika elever bör ha med sig efter avslutad grundskola. Den tredje frågan som behandlas i uppsatsen är vilka moment/förmågor inom matematiken som undervisningens organisation ger eleverna möjlighet att lära sig. Dessa frågor besvaras med hjälp av observationer på tre olika skolor och intervjuer med sex lärare på dessa tre skolor. I uppsatsen ingår en analys av de läromedel som skolorna använder sig av inom matematikundervisningen.

Jag har i detta arbete studerat om en uppdelning utifrån kön skulle öka flickors intresse för och tilltro till sin egen kunskap gällande ämnet matematik. Utgångspunkten för mitt examensarbete togs i tidigare forskning och i styrdokument för grundskolan. Undersökningen genomfördes under sju veckor på min slutpraktik under vintern 2003. Jag använde mig av två grupper från årskurs nio. Den ena gruppen bestod av fem elever där alla var av kvinnligt kön.

The subject of this study is conflict management. The purpose of this paper is to examine how teachers deal with conflicts between pupils in primary education. The purpose is also to get more insight on what a conflict is and show different strategies to manage conflicts. To learn about how teachers deal with conflicts between pupils in primary school, I chose to do interviews. I interviewed four teachers. In the interviews we talked about: their definition of what a conflict is, what kind of conflict that are most common, and how common it is with conflicts in the school which they work at, how they handle conflicts between students, how they believe that they manage conflicts, if they have received any training or education in conflict management and if the school they work at have any special guidelines for handling conflicts. My questions are: How do the teachers think about their own involvement in students' conflict management? How do the teachers think about which types of conflicts that can be difficult to manage? The result of the study is that the teachers often let students handle conflicts themselves and they think it is good for them to do it because it is a knowledge that we humans need have.