Sökresultat:
1513 Uppsatser om Grundskolans ćr 3-6 - Sida 33 av 101
Ut och njut!: friluftsdagars lÀrande
VÄr studie syftar till att med avseende pÄ friluftsliv och elevers lÀrande beskriva friluftsdagars innehÄll ur ett lÀrarperspektiv. Vidare syftar studien till att beskriva hur friluftsdagar i kust-, inlands- och fjÀllkommuner genomförs och hur vÀl detta överensstÀmmer med den svenska officiella definitionen av friluftsliv. Vi har genomfört vÄr studie i grundskolans senare Är med hjÀlp av de kvalitativa intervjuerna. VÄr undersökningsgrupp bestod av nio pedagoger som gav sin uppfattning gÀllande friluftsdagarnas innehÄll och mÄl. VÄr undersökning har resulterat i att friluftsliv inte förknippas med friluftsdagar, trots nÀrheten till naturen hindrar ekonomin och tiden utövandet.
LÀrares upplevelser av möjligheter till Àmnessamverkan i matematik och textilslöjd inom grundskolans Är 1-6
Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad som, ur ett lÀrar- och lÀrandeperspektiv, talar för och vad som talar emot ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt i matematik och textilslöjd under grundskolans tidigare Är. För att söka svar pÄ denna frÄga har litteratur som behandlar Àmnesintegrerad undervisning, Lpo 94 och kursplaner studerats samt en fallstudie med kvalitativa intervjuer genomförts. Fem grundskollÀrare, varav tvÄ undervisar i matematik Är 4-6 och tre undervisar i textilslöjd Är 2-6, har deltagit i undersökningen. Intentionen Àr att ta reda pÄ deras uppfattningar och erfarenheter av Àmnesintegrering.Resultatet visar att informanterna, i synnerhet den lÀrare som undervisar en klass i nÀstan alla Àmnen, ser stora möjligheter att integrera flera Àmnen i undervisningen. TextilslöjdslÀrarna beskriver situationer i arbetet pÄ slöjden dÄ eleven har anvÀndning av kunskaper och fÀrdigheter i matematik, t.ex.
Respekt i skolan : Elevers och idrottslÀrares syn pÄ respekt och samarbete i grundskolans lÀgre Äldrar
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta forskningsarbete Àr att skapa en djupare förstÄelse för hur elever och lÀrare resonerar kring respekt och samarbete.ForskningsfrÄgor:Hur resonerar idrottslÀrare kring samarbete och respekt?Hur resonerar elever kring samarbete och respekt?Till detta följde en fördjupning av fenomenet respekt.MetodVid datainsamlingen anvÀndes tema-intervjuer av halvstrukturerad kraktÀr dÄ en intervjuguide anvÀndes vid samtliga samtal. DÄ erhölls svar frÄn 6 st informanter, tvÄ lÀrare och fyra elever, samtliga informanter var antingen lÀrare för- eller elever i grundskolans yngre Äldrar.ResultatResultatet visade att lÀrarnas resonemang om respekt handlade om att kunna lyssna pÄ eleverna, att man visar varandra lika vÀrde. En av lÀrarna uppfattade respekt sammanlÀnkat med beundran som nÄgot positivt och respekt sammanlÀnkat till rÀdsla som nÄgot negativt. Den andre lÀraren menade att respekt inte Àr nÄgon obehaglig kÀnsla men att respekt som beundran var missbruk av respekt.
Synen pÄ kunskap inom skönlitteraturstudiet i grundskolans lÀroplaner
Eftersom man aldrig kan förutspÄ vilka frÄgor och funderingar en bok kan vÀcka hos en elevgrupp ska man aldrig anvÀnda sig av en bok för höglÀsning som man sjÀlv tidigare inte har lÀst. Jag har i mitt utvecklingsarbete lÀst in mig pÄ barnlitteratur, gjort en sammanstÀllning av dessa verk och utvecklat en litteraturbank för de tidiga skolÄren med hjÀlp av Microsoft Visual studio 2010. Efter att jag har lÀst ett skönlitterÀrt verk har jag utformat en rad diskussionsfrÄgor som man kan föra löpande med höglÀsningen och en konkret uppgift att arbeta vidare med efter att man har lÀst boken. Sedan har verken med dess diskussionsfrÄgor och konkreta uppgift kopplats till LÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11. Slutligen har jag gjort dessa verk sökbara efter givna kriterier, sÄ att man snabbt och enkelt ska kunna hitta en lÀmplig bok att arbeta med i klassrummet..
Livets resa - En illusion eller verklighet
Syftet med arbetet var att kartlÀgga samarbetet mellan skolidrotten och föreningsidrotten lokalt i VÀxjö samt se hur samarbetet utvecklats och vilka möjligheter det ger idrottsundervisningen. UtifrÄn frÄgestÀllningen valdes intervjuer som metod för empiriinsamling och de intervjuade uppgick till Ätta idrottslÀrare som undervisar mot grundskolans senare Är och gymnasiet. Det visade sig att det funnits ett samarbete under de Är studien omfattar. Det visade sig Àven i vilken omfattning det skett, pÄ vilket sÀtt och hur samarbetet utvecklats genom Ären. Samarbetet uppfattas pÄ de flesta hÄll som nÄgonting positivt som bÄde lÀrare och elever kan dra nytta av.
Likabehandling i grundskolans lÀromedel: En kvantitativ studie av lÀroböcker i engelska för Är 9
Syftet med denna uppsats Àr att studera hur utvalda lÀroböcker i engelska för grundskolan uppfyller lÀroplanens krav pÄ jÀmstÀlldhet och likabehandling samt hur förekomsten Àr av respektive kön, av mÀnniskor med olika utlÀndsk bakgrund, sexuell lÀggning, religion eller med funktionshinder. För att undersöka detta utfördes en kvantitativ granskning av fyra lÀroböcker i engelska för Är 9, dÀr sÄvÀl bild som text granskades. Resultatet visar att den vÀrdegrund som skolan ska förmedla enligt gÀllande styrdokument inte kommer att förmedlas enbart genom lÀromedlen. Religion, sexuell lÀggning eller funktionshinder omnÀmns knappast överhuvudtaget och det finns en tydligt manlig dominans i illustrationer och bilder..
Melankolins anatomi - Tankar om en film - dess Àmne och metod
BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs muntlig sprÄkfÀrdighet, lÀsaren fÄr en bild av styrdokumenten samt kursplanen i svenska vad gÀller den muntliga sprÄkfÀrdigheten. I dagens samhÀlle stÀlls det högre krav pÄ att kommunicera, dÀrför belyser vi vikten av att kunna tala för sig.SYFTE:Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i grundskolans svenskundervisning ser pÄ den muntliga sprÄkfÀrdigheten, hur de arbetar med talet i klassrummet samt i vilken utstrÀckning talet ingÄr vid betyg och bedömning.METOD:Intervjuer genomfördes med sju behöriga pedagoger i svenska, Är 4-9, pÄ tre olika skolor.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna anser att det Àr viktigt att arbeta med den muntliga sprÄkfÀrdigheten, men faktorer som nÀmns som svÄrigheter Àr gruppstorlek, tidsbrist samt vaga mÄl i kursplanen i svenska gÀllande talet..
Sociala nÀtverkets betydelse för elever med svÄrigheter i matematik
Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av det sociala nÀtverket och dess betydelse för elever med svÄrigheter att klara matematikÀmnet pÄ grundskolan. I det sociala nÀtverket
inbegrips konsekvenser av förÀldrarnas utbildningsnivÄ och effekter av konflikter mellan normsystem runt eleven.
Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och har intervjuat tvÄ manliga matematiklÀrare pÄ grundskolans högstadium. De har lÀmnat uppgifter om kön, etnisk bakgrund och förÀldrarnas utbildningsnivÄ samt socialgrupps- tillhörighet för nio stycken elever som i skolÄr Ätta inte uppnÄdde betyget godkÀnd i matematik.
Resultaten visar sammanfattningsvis att den sociala bakgrunden spelar en stor roll för elevernas arbetsro och kunskapsutveckling. Sociala problem i hemmet har orsakat eller förvÀrrat elevernas förmÄga att tillgodogöra sig matematikundervisningen..
Ăr tiden rĂ€tt? : En undersökning om utlovade undervisningstimmar jĂ€mfört med faktiska schemalagda timmar inom skolĂ€mnet teknik.
Syftet med denna undersökning var att belysa grundskolors tidsplanering vad gÀllde teknikundervisning. Dvs. att stÀlla skolornas schemalagda tid mot den tid i teknik undervisning som timplanen utlovade eleverna.Metoden som anvÀnts var en kvantitativ insamlingsmetod i form av enkÀter till elever och lÀrare i grundskolans senare Är och observationer av deras tillhörande schemaplanering/tidsplanering för teknik. Resultatet visade att bÄde elev och lÀrare uppfattar tiden som otillrÀcklig med den nationella timplanen som utgÄngspunkt. Slutsatserna dragna frÄn denna undersökning Àr att teknik som skolÀmne ÄsidosÀtts om man frÄgar elev och lÀrare.
Musik med mening : FMT som stöd i barns utveckling vid skolstart
Barn föds med olika förutsÀttningar för inlÀrning. Med MUISK och/eller FMT kan man redan före skolstart se vilka barn som kan komma att behöva extra stöd vid lÀs- och skrivinlÀrning och i ett tidigt stadium erbjuda FMT. Med hjÀlp av Lasse Hjelms utvecklade terapimodell och observationsschema skapas ny förutsÀttning för att tidigt ringa in vilka insatser som kan vara till gagn för barnet. FMT Àr en bland andra insatser, i den mÄn skolan kan erbjuda detta. I det hÀr arbetet beskriver jag en del av den praktik jag gjort i grundskolans Är ett till tre.
LĂ€rares och elevers uppfattningar om fenomenet friluftsliv
Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrare och elevers uppfattningar om friluftsliv inom Àmnet idrott och hÀlsa i grundskolans senare Är. Studien har sin utgÄngspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, dÀr semistrukturerade intervjuer har genomförts. Av resultatet framgÄr det att lÀrare och elevers uppfattningar skilde sig Ät nÀr det kom till hur de definierar friluftsliv. Skillnaden mellan lÀrare och elever var i hur man sÄg pÄ friluftsaktiviteter. LÀrarna ansÄg att aktiviteter som vandring, paddling och övernattning Àr nÄgot som de kopplade till friluftsliv.
En studie kring uppnÄendemÄlen för de naturorienterande Àmnena i Äk 5
Vi bestÀmde oss för att genomföra denna undersökning eftersom vi sett att det undervisas för lite inom de naturorienterande Àmnena i grundskolans lÀgre Ärskurser. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur och varför pedagoger prioriterar uppnÄendemÄlen för de naturorienterande Àmnena i Ärskurs fem som de gör. I litteraturgenomgÄngen belyser vi varför man bör lÀra sig naturvetenskap, styrdokumentens utformning samt de undersökningar som gjorts i Àmnet tidigare.Vi har genomfört reflexiva intervjuer med Ätta pedagoger som för tillfÀllet undervisar i Ärskurs fyra eller fem. Undersökningen visar att endast 52 % av uppnÄendemÄlen för de naturorienterande Àmnena i Ärskurs fem Àr viktiga för de medverkande respondenternas undervisning. Det har Àven framkommit vissa grupperingar i de motiveringar pedagogerna har till varför mÄlen prioriteras som de gör.
Samtidskonst i skolan
Min projektredogörelse beskriver arbetet med att framstÀlla en handbok/handledning om samtidskonst som Àr lÀmpad för lÀrare i grundskolans senare Är. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur och om samtidskonst anvÀnds i undervisningen. Intervjuer som genomfördes med lÀrare frÄn sju olika skolor i MalmöomrÄdet visade att samtidskonst sÀllan tas i bruk i klassrummet. De flesta av lÀrarna menade att de hade ett intresse av samtidskonst men att kunskap om Àmnet Àr nödvÀndig om den ska kunna anvÀndas som ett pedagogiskt redskap. För att ÄtgÀrda detta har jag skapat en handbok/handledning utifrÄn lÀrarnas egna önskemÄl dÀr handledning och grundlÀggande kunskap om samtidskonsten ges.
FrÄn fÀrdighetstrÀning till vokalt uttryck : Om sÄngen i grundskolans lÀroplaner
The subject singing in elementary school changed its name to music in 1955 and with the name change followed a change in the content of the topic. In my study, I examine the perspective of how song as a subjekt has changed in the basic school curriculum texts. As a complement to text analysis, I used interviews in which two music teachers with long service in primary school were interviewed. My survey shows that there has been a clear change of the contents of concept song from being a pure skill where the aim was the vocal line benefits in different contexts and is today a vocal expression that can be embodied in many different ways. Curriculum texts have not been crucial to the changing content of the concept song.
Skolans vÀrdegrund : En studie om elevernas uppfattningar av grundskolans vÀrdegrundsarbete
The purpose of this thesis is to investigate how students relates to and perceives the schoolswork with the value base. To answer my purpose has been two studies conducted. The first study aimed at finding out students' perceptions regarding the content and concretization of the value base and on their perceptions of participation and retention of this work. This study was conducted using a questionnaire survey.The second study has aimed to highlight the approach embodied by the schools' plans and treatment plans. This sudy has been conducted trough a review of policy documents available on the websites of education departments, municipalities and schools.