Sökresultat:
18360 Uppsatser om Grundskoland tidigare ćr - Sida 18 av 1224
Fungerar förÀldraförsÀkringen som jÀmstÀlldhetspolitiskt styrmedel? : En empirisk studie över förÀldraledighetens pÄverkan pÄ individers löner
I uppsatsen undersöks hur individers löner pÄverkas av förÀldraledighet. Genom att skatta enlöneekvation pÄ tvÀrsnittsdata för 2003 samt paneldata för Ären 1998-2003 kan det konstaterasatt det finns en signifikant skillnad mellan löneeffekterna hos kvinnor och mÀn vidförÀldraledighet. Resultatet visar pÄ en lÀgre löneeffekt Àn tidigare studier men verifierartidigare studiers mönster att mÀns löner pÄverkas mer Àn kvinnors. Studien tyder pÄ att dagensflexibla förÀldraförsÀkring bidrar till att befÀsta kvinnor och mÀns olika agerande ochbemötande pÄ arbetsmarknaden. Ur detta perspektiv kan dagens förÀldraförsÀkringssystem sessom ett dÄligt fungerande styrmedel för en mer jÀmstÀlld arbetsmarknad..
Erfarenhetens betydelse i internationaliseringen
VÀrlden har ?krympt? i takt med globaliseringen och lÀnders handel har integrerats alltmer.Trots detta finns det idag fortfarande stora skillnader mellan exempelvis Sverige och Frankrike. Den hÀr studien kommer att undersöka hur tidigare erfarenheter pÄverkar företags internationaliseringsprocess. Uppsatsen skrivs pÄ uppdrag av ett franskt företag som bedriver sin verksamhet i konsultbranschen dÀr de hjÀlper andra företag att bli mer kostnadseffektiva.Som modell till undersökningen anvÀnds teorier om företags internationalisering samt om lÀrande i organisationer. Metoden som anvÀnds Àr att i en fallstudie granska detta konsultföretag, genom att samla in data via intervjuer, telefonintervjuer samt sekundÀr data.
Dyskalkyli och tekniska verktyg: En kvalitativ intervjustudie
Dagens tekniska verktyg kan fungera som ett smidigt och sjÀlvklart verktyg för eleverna i deras skolarbete. Denna studie ska leda till ökad kunskap för pedagoger angÄende hur tekniska verktyg anvÀnds för dyskalkyliska elever i grundskolans tidigare Är. Denna studie ska Àven belysa pedagogernas Äsikter tekniska verktyg. I denna studie anvÀndes den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Intervjupersonerna var tre pedagoger som Àr verksamma inom skolans tidigare Är.
SkadestÄnd vid varumÀrkesintrÄng
Uppsatsen redogör för skadestÄndsbestÀmmelserna i 38 § varumÀrkeslagen som trÀdde ikraft Är 1994, men belyser Àven de tidigare bestÀmmelserna och förslaget om nya bestÀmmelser. Dessutom framlÀggs alternativa bestÀmmelser. Slutsatsen Àr att bÄde de nuvarande och de föreslagna bestÀmmelserna om skadestÄnd förstÀrker skyddet för rÀttighetshavares förmögenhetsintresse vid varumÀrkesintrÄng, jÀmfört med de tidigare bestÀmmelserna. JÀmfört med de nuvarande bestÀmmelserna om skadestÄnd, förstÀrker de föreslagna bestÀmmelserna skyddet för rÀttighetshavares förmögenhetsintresse i högre grad, till följd av de kriterier som medtas i lagrummet. Dock tycker författaren att eventuella bestÀmmelser om skadestÄnd vid varumÀrkesintrÄng bör vara en kombination av ersÀttning för uppkommen omedelbar ren förmögenhetsskada och ÄterstÀllande av obehörig vinst..
Dyskalkyli : Kunskaper och attityder hos nÄgra lÀrare inom grundskolans tidigare Är.
Studiens syfte Àr att undersöka hur nÄgra lÀrares kunskaper och attityder ser ut gÀllande dyskalkyli. För att uppnÄ syftet anvÀnder studien en enkÀt som lÀmnats ut till lÀrare pÄ tvÄ skolor i Mellansverige. En översikt över tidigare studenters examensarbeten har gjorts för att bredda bilden över hur lÀrares kunskaper och attityder ser ut. Resultatet av denna studie Àr att dyskalkyli Àr ett svÄrdefinierat begrepp dÄ det finns olika definitioner och forskare Àr oense. Detta mÀrks pÄ lÀrarnas svar dÄ Àven de Àr osÀkra pÄ begreppet och kunskapen Àr lÄg.
Skred i Köpings kommun : Tidigare skred, riskomrÄden och förebyggande ÄtgÀrder
Skred Àr en sluttningsprocess som orsakar stora materiella skador och som dödar mÄnga mÀnniskor, runt om i vÀrlden. Med de svenska markförhÄllanden förekommer skred frÀmst i lera, lÄgvÀxt vegetation och i sluttningar som överstiger 5.71 graders lutning. Syftet med denna studie Àr att ge en övergripande bild över skredproblematiken i Köpings kommun. Metoder som har anvÀnts Àr litteraturstudier, rumslig analys med geografiska informationssystem (GIS) och intervju med Köpings kommuns gatu- och parkchef.I Köpings kommun har det tidigare förekommit smÄ skred som gett upphov till mindre omfattande konsekvenser. Det Àr sannolikt att skred kommer att intrÀffa vid slÀnter mot vattendrag i Köping och Kolsva.
"Det ska fungera socialt och sprÄkligt" : NÄgra lÀrares syn om modersmÄlsundervisning och andrasprÄksinlÀrning.
Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i dagens skola möter lÀrare mÄnga elever frÄn olika lÀnder. Elever Sverige fÄr gÄ i en internationell klass för att kunna lÀra in ikapp sina jÀmnÄriga kamrater som har svenska som sitt lÀrare medverkar. Fem av dessa lÀrare Àr Sva syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och visar bland annat att modersmÄlsundervisning Àr gynnsam för elevers andrasprÄksutvecklin finns andra faktorer som pÄverkar andrasprÄkselevers inlÀrning och dessa Àr den sociokulturella bakgrunden (förÀldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..
Elevers uppfattningar om teater/drama i skolan : en fallstudie i ett dramaprojekt i de tidigare Ären i skolan.
Detta examensarbete Àr en studie som handlar om hur elever i tidigare Är uppfattar att ha teater/drama i undervisningen. Syftet med studien var att undersöka elevers erfarenheter av att ha ett undervisningsmoment med teater/drama. FrÄgestÀllningarna som författaren utgick ifrÄn var vad barn i de tidigare Ären tyckte om att vara med och spela teater/dramatisera i undervisningen, vad eleverna och lÀraren menade att eleverna lÀrde sig av att det och om det fanns nÄgra skillnader mellan elevers uppfattningar av sitt lÀrande och lÀrarens avsikter. Studien var en fallstudie dÀr eleverna gruppvis fick en frÄga i ett givet Àmne och sedan skulle spela upp lösningen. Det viktiga var hÀr att eleverna skulle fÄ prova pÄ teater, och sedan intervjuades nÄgra bÄde före och efter teaterframtrÀdandet.
Spelestetik och barn : Barns grafiska preferenser i datorspel
Detta arbete undersöker om det fanns nÄgra grafiska preferenser hos barn i Äldrarna 10-12 Är samt om tidigare teorier inom den kognitiva utvecklingsteorin Àven gÄr att applicera pÄ spelgrafik. Som bakgrund till undersökningen gÄr arbetet igenom forskning kring lÀrospel, immersion samt kognitiva utvecklingsteorier.Som material till undersökningen skapades en 3D-miljö med en sÄ fotorealistisk grafik som möjligt, utöver detta samlades miljöbilder frÄn elva andra spel med varierad grad av realism in. Undersökningen utfördes med hjÀlp av strukturerade intervjuer i vilka respondenterna fick svara pÄ vilka miljöbilder de gillade bÀst och vilka de gillade minst.Resultatet visade att kognitiva utvecklingsteorier inte gÄr att applicera pÄ spelgrafik dÄ den avgörande faktorn om en miljö gillades eller inte var respondentens tidigare erfarenheter med spel, inte graden av realism. De grafiska preferenserna pÄverkades ocksÄ av respondentens tidigare erfarenheter med spel. Slutsatsen skulle kunna bevisas bÀttre om en och samma miljö med varierad realism anvÀnts. .
Fostran i skolan : en empirisk studie om vad lÀrare kan innefatta i begreppet fostran
I föreliggande uppsats genomförs en studie vars syfte Àr att fÄ en inblick i hur lÀrare i grundskolans tidigare Är resonerar och talar kring begreppet fostran.Tidigare forskning visar pÄ att de begrepp som finns beskrivna i lÀroplanerna kan uppfattas som diffusa och tvetydiga. Det Àr dÀrför viktigt att undersöka hur lÀrarna sjÀlva upplever sin situation. Som blivande lÀrare ser vi det som intressant att fördjupa oss i hur det kan uppfattas och se ut för lÀrare ute pÄ fÀltet.Datainsamlingen har utförts med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer som vi analyserat utefter ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt. Studien Àr av diskursanalytisk karaktÀr dÄ syftet Àr att undersöka hur lÀrare talar om begreppet fostran och hur det kan uppfattas.Resultaten visar pÄ en mÄngfald dÀr Äsikterna gÄr isÀr, det rÄder en relativt stor osÀkerhet kring vad fostran stÄr för och frÀmst hur lÀrarens roll ser ut i det hela dÄ begreppet uppfattas som mycket komplext. VÄrt resultat ÄskÄdliggör att det Àr lÀrarens personliga tolkningar av begreppet fostran som styr.Vidare följer en diskussion dÀr nÄgra av de omrÄden som diskuteras och tas upp Àr skolans och förÀldrarnas ansvar, tolkningar av lÀroplanen, vÀrdegrunden samt det yrkesetiska sprÄket.
Elever vÀljer begrepp: förklaringar av materia, fotosyntes
och förbrÀnning
VÄrt syfte med studien var att undersöka vilka naturvetenskapliga begrepp elever i Är 9 vÀljer att anvÀnda för att förklara begreppen materia, fotosyntes och förbrÀnning. En litteraturstudie förklarar vad kunskap Àr, hur barn lÀr sig, hur begreppsbildning sker och vad tidigare forskning sÀger om Àmnet. Datainsamling skedde med hjÀlp av halvstrukturerade öppna intervjuer med elever i Är 9. Efter analys av materialet redovisas resultatet i form av tabeller och kategorier. VÄrt resultat överensstÀmmer i stora drag med tidigare forskning som gjorts inom omrÄdet.
Identitet i syntetiska röster : Individualitet kontra mÀnsklighet i framstÀllningen av röstgrÀnssnitt
Det blir allt vanligare med teknik sÄsom mobiltelefoner som pratar med mÀnniskor och vardagen blir allt mer lik en verklighet som tidigare endast existerat i fiktion. Tekniken talar med hjÀlp av sÄ kallade röstgrÀnssnitt, system som lÄter datorer tolka och/eller förmedla information genom tal. Uppsatsen ifrÄgasÀtter strÀvan efter att göra dessa grÀnssnitts röster mÀnskliga och undersöker hur tekniken kan ges en egen individualitet. Undersökningen grundas i tidigare forskning som behandlar hur mÀnniskor bemöter röstgrÀnssnitt. Genom en filmanalys med utgÄngspunkt i identitet och relationer undersöks hur relationen mÀnniska-maskin gestaltas i fiktion.
FörÀndring av betygssystemet : Elevers och lÀrares syn pÄ nÄgra nya förslag
I riksdagsvalet 2006 fick Sverige en ny regering med borgerligt styre. Förslag som utlovades i valrörelsen, sÀrskilt frÄn folkpartiet, som rör grundskolans senare Är var bland annat att man vill införa betyg tidigare, anvÀnda sig av ett ordningsomdöme och att den ogiltiga frÄnvaron ska synas i betyget.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad lÀrare och elever tycker om dessa förslag. Metoden som jag anvÀnt mig av har varit en enkÀtundersökning som genomförts i tre sjÀtteklasser och tre sjundeklasser samt att intervjua fyra lÀrare som tjÀnstgjort olika lÀnge pÄ grundskolans senare Är. Resultatet visar att antalet elever Àr jÀmnt fördelade om de vill ha betyg tidigare eller inte medan tvÄ av tre elever vill att ett ordningsomdöme ska införas och att skolk ska synas i betyget. NÄgon större skillnad mellan Ärskurserna och mellan pojkar och flickor kunde ej uppmÀtas.
FörÀndring av betygssystemet : Elevers och lÀrares syn pÄ nÄgra nya förslag
I riksdagsvalet 2006 fick Sverige en ny regering med borgerligt styre. Förslag som utlovades i valrörelsen, sÀrskilt frÄn folkpartiet, som rör grundskolans senare Är var bland annat att man vill införa betyg tidigare, anvÀnda sig av ett ordningsomdöme och att den ogiltiga frÄnvaron ska synas i betyget.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad lÀrare och elever tycker om dessa förslag. Metoden som jag anvÀnt mig av har varit en enkÀtundersökning som genomförts i tre sjÀtteklasser och tre sjundeklasser samt att intervjua fyra lÀrare som tjÀnstgjort olika lÀnge pÄ grundskolans senare Är. Resultatet visar att antalet elever Àr jÀmnt fördelade om de vill ha betyg tidigare eller inte medan tvÄ av tre elever vill att ett ordningsomdöme ska införas och att skolk ska synas i betyget. NÄgon större skillnad mellan Ärskurserna och mellan pojkar och flickor kunde ej uppmÀtas.
Mot en stadig tillvaro : En utvÀrdering av den kontaktpersonbaserade insatsen Perrongen i Uppsala kommun
Den hÀr uppsatsen Àr en utvÀrdering av insatsen Perrongen i Uppsala kommun. Perrongen Àr en kontaktpersonbaserad insats med integrerat nÀtverksarbete. I uppsatsen har Antonovskys (1991) KASAM anvÀnts som teoretisk bas. Datainsamlandet har skett genom att Ätta respondenter, som tidigare haft Perrongen som insats, har svarat pÄ varsin enkÀt samt deltagit i varsin intervju. Resultaten pekar pÄ att respondenterna i huvudsak uppfattat insatsen Perrongen som positiv, vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.