Vi ville med detta arbete fördjupa oss i vad begreppet musiskt innebär för oss som blivande lärare i Grundskolan. Vi har studerat aktuell litteratur i ämnet samt gjort ett antal intervjuer med personer som är verksamma i Grundskolan. I begreppet musiskt ryms all skapande verksamhet såsom musik, dans, bild, drama och rörelse. Människan ses som en helhet i en helhet och bör därför inte leva i en uppdelad tillvaro. I skolan innebär detta att allt lärande ska ingå i ett meningsfullt sammanhang och att det ska vara lustfyllt.

I dagens samhälle används miniräknaren i många vardagssituationer. I Grundskolan sker räkning huvudsakligen med algoritmer. Utgångspunkten i detta examensarbete har varit att försöka att se om miniräknaren används med eftertanke i de olika stadierna i skolan och se vilka möjligheter det finns med att använda den som ett hjälpmedel. På vilka sätt kan miniräknaren användas för att hjälpa eleverna att förstå matematiken bättre? Eller är det kanske rent utav en fara att använda den innan eleverna har fått en grundläggande förståelse för aritmetik? Vi kommer att inleda med en beskrivning av tidigare forskning om elevers lärande i matematik och titta på vad denna forskning visat angående användningen av miniräknaren.

Syftet med undersökningen har varit att studera hur ett antal elever på IV-programmet med matematiksvårigheter har upplevt sin matematikundervisning i Grundskolan. En kvalitativ metod i form av intervjuer användes. Studien har haft en retrospektiv karaktär där eleven i efterhand har sett tillbaka på vad som hänt i Grundskolan och matematikundervisning. Eleverna som intervjuades var tio stycken, 16-19 år gamla. I analysen av resultatet framkom att elevernas matematikupplevelser ofta överskuggades av andra minnen.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på hur transitionen mellan Grundskolan och gymnasiet organiseras och utformas för elever i behov av särskilt stöd. Vi har valt att intervjua två rektorer på gymnasieskolor samt en rektor på en grundskola med årskurs 9 elever. Metoden är en kvalitativ forskningsintervju vars huvudsyfte är att fånga fenomenet transition ur skolledares perspektiv. Anledningen till fokus på skolledare är att det ytterst är skolledarna som är ansvariga för organisering och utformning av transitionsprocessen för elever i behov av särskilt stöd. Resultatet av vår studie visar att det till stor del är enskilda skolornas normer och traditioner som påverkar transitionernas kvalité för elever i behov av särskilt stöd. Organisering och utformning utgår dels från vilka resurser och kompetenser skolorna har och dels från vilket specialpedagogiskt perspektiv som dominerar verksamheten..

I denna uppsats kommer vi att med utgångspunkt i ett mångkulturellt samhälle lägga vikten på hur elever och barn utan det svenska språket integreras och inkluderas i förskolan och Grundskolan. För att tydliggöra arbetet kommer vi att fokusera på det sociokulturella perspektivet. Vi kommer att undersöka hur lärare och skolledare använder sig av, och deras syn på integreringen och inkluderingen av nyanlända elever i förskolan och Grundskolan. Med hjälp av kvalitativa intervjuer vill vi belysa och undersöka hur skolledare och lärare förhåller sig till integreringen och inkluderingen av elever med ett annat modersmål. Sammanfattnings-vis pekar resultatet på att det finns många vägar till en bra integration och inkludering av barn och elever i förskola och skola.

Syftet med detta arbete var att ta reda på om intresset för naturvetenskap hos eleverna i år6 ? 9 påverkas av tidigare lärares intresse och engagemang i dessa ämnen.Tio stycken lärare som jobbar i de tidiga åren i Grundskolan intervjuades om deras intresse för naturvetenskap och hur de bedrev sin NO-undervisning. Tidigare elever till dessa lärare fick i en enkät svara på frågor om deras intresse för NO och när de hade NO för första gången.De flesta lärare som jobbar med elever i år ett till fem undervisar i biologi, resten av ämnena är det olika med och beror på deras egna kunskaper och intressen. Eleverna tycker bäst om kemi och teknik medan biologi hamnar längst ner på listan.Resultaten visar att lärarnas engagemang och intresse för NO i de tidiga åren i Grundskolan inte har särskilt stor betydelse då det gäller elevernas intresse för naturvetenskap i de senare åren i Grundskolan..

Undersökningar visar att barn i Grundskolan mår allt sämre. Många svenska skolbarn lider av oro, ångest och nedstämdhet. Denna studies syfte var att undersöka om gruppbehandling i skolmiljön kan ge resultat i form av minskad förekomst av oro, ångest och nedstämdhet hos barn. För behandlingen valdes Tillämpad Avslappning och Medveten Närvaro som båda har använts i gruppbehandling för olika svårigheter. Manualer för barnbehandling skapades för de båda metoderna.

Vår erfarenhet är att skolan i Sverige har en tendens att sortera ut elever när problem uppstår, snarare än att titta på hur undervisningen organiseras och hur resurser fördelas. Skolan behöver ta ett helhetsgrepp på organisation, resurs och miljö så det kan bli en skola för alla. Syftet med vårt arbete är att öka kunskapen om och söka möjligheter för inkludering i Grundskolan av elever med utvecklingsstörning, genom att undersöka hur pedagogers syn på detta är i deras arbete och hur de arbetar med elever som läser efter grundsärskolans mål i Grundskolan. När det förs diskussioner kring En skola för alla ute på våra skolor kan man se en tendens att både lärare och rektorer är obekanta med många av de statliga styrdokumenten som reglerar rätten till undervisningen.Vår teoretiska grund vilar på Dewey, Goffman, Hattie, Skrtic och Vygotskij. Med stöd av deras teorier har vi undersökt hur elever, utvecklas genom undervisning i sociala sammanhang. Vår undersökning innehåller en kvalitativ metod i form av en webbenkät. Respondenterna är pedagoger som arbetar med elever som läser efter grundsärskolans mål och är inkluderade eller delvis integrerade i Grundskolan.

Syftet med denna undersökning var att diskutera hur pedagoger i skolans verksamhet hanterar konflikter. Undersökningen var av kvalitativ form och utgick från frågorna: Hur hanterar pedagoger konflikter i Grundskolan? Vilka olika konflikthanteringsmetoder använder sig pedagoger av i Grundskolan? Vad tycker eleverna om pedagogernas hantering av konflikter? Hur arbetar pedagoger i Grundskolan förebyggande mot konflikter? Konflikthanteringsstrategier från bland annat Arne Maltén, Roger Ellmin och Johan Ekeland användes under arbetet för att kunna tolka och analysera den insamlade empirin. Empirin införskaffades genom strukturerade intervjuer med fyra pedagoger, icke deltagande observationer och enkätunderökningar med cirka 40 elever från två grundskoleklasser. I resultatet kan man urskilja att det underlättar om pedagoger har en uppfattning om olika konflikthanteringsstrategier, i slutändan framgår det dock att erfarenhet är ett av det viktigaste redskapen för att hantera konflikter på ett givande sätt.

Anledning till undersökningen var det dåliga resultatet i ämnet fysik som presenteras i Den Nationella Utvärderingen av Grundskolan Nu 03 (Skolverket, 2004). Dessutom ger målstyrnings läroplaner stor frihet till lärarna att planera undervisningen och att välja arbetsmetoder och stoff vilket förutsätter vid lärobokskunskap hos lärarna. Arbetet handlar om hur viktig fysikboken är för grundskollärare och elever, hur läraren använder läroböcker samt lärarens uppfattning om en bra fysikbok. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med no lärare på min partnerskola. Undersökningen har visat att läroboken är viktig, ger stöd och underlättar arbetet för både läraren och eleven och att det behövs ett samarbete mellan skolorna och läroboksförlag för att kunna komma fram till en bra lärobok som tillgodoser lärarens och elevens behov. Dessutom har undersökningen visat att dagens lärare inte har fått tillräckligt med kunskap genom sin utbildning vad gäller att bedöma och använda läroböcker.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad religiösa personer anser att elever i den svenska Grundskolan och gymnasiet borde lära sig av just deras religion. Undersökningen är inspirerad av Bo Dahlins åsikter om att erfarenheter av andra religioner och kulturer ger eleverna underlag utifrån vilket de kan utveckla egna tankar och reflektioner, men även av Kjell Härenstams tankar om att det kan vara viktigt för elevernas utveckling och fostran att lära sig något av olika traditioner. Sex personer som är anhängare av olika religioner har intervjuats, intervjuerna har sedan använts som källor och som underlag till undersökningen. Intervjuerna visade att de religiösa personerna anser att elever i den svenska Grundskolan och gymnasiet borde lära sig av informanternas tankesätt angående bland annat gemenskap, framtid, det inre livet, personlig medvetenhet, inre och yttre svårigheter med mera..

Syftet med denna studie är att få djupare kunskaper om hur musikläraren i den kommunala grunskolan ser på och hanterar ämnet musik i relation till barn med koncentrationssvårigheter. Då forskning inom området musik i kombination med barn med koncentrationssvårigheter är väldigt begränsad presenteras istället en del litteratur om koncentrationssvårigheter i sig samt musikens betydelse för människan. Dock presenteras en hel del forskning om musikens påverkan på människans utveckling vilket är relevant i sammanhanget. I arbetet utgår jag från pragmatismen och det sociokulturella perspektivet då pragmatismen har haft stort inflytande på svensk skola samt att det sociokulturella perspektivet är ett väldigt brett perspektiv som utgår ifrån att allt som påverkar människan är sociala konstruktioner, skapade av oss själva.Studien bygger på strukturerade intervjuer med fyra olika lärare i Grundskolan. Resultaten visar att musikundervisningen i Grundskolan är viktigt för alla elever, och kanske viktigast för de elever som lider av koncentrationssvårigheter.

Uppsatsen behandlar de nya grepp inom pedadogik som kommit att bli vanligare i och med omläggningen av skolsystemet 1994.  Etableringen av friskolor har gjort att utbildningsväsendet breddats, åtminstone till ytan, men samhällets krav på möjligheter att välja och flexibilitet på arbetsmarknaden har fått tveksamma effekter i Grundskolan, där elever halkar efter kunskapsmässigt. Uppsatsens syfte är att med utgångspunkt i en undersökt friskola studera hur dessa nya arbetssätt med stort eget ansvar och dito valfrihet har för effekt på ungdomar i de högre årskurserna, genom observationer, studier av forskning och svar från ungdomarna själva..

Syftet för min studie är att se hur den estetiska verksamheten används inom förskola, förskoleklass och Grundskolans tidigare år samt vilket synsätt pedagogerna har på estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre återkopplingsintervjuer och observationer med åtta lärare, två - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet används i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass än i Grundskolan. I Grundskolan ansåg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och använde sig därför inte av den så mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie är att användandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i väldigt liten grad i Grundskolan.

Vårt syfte med examensarbetet har varit att ta reda på hur Grundskolan utnyttjar möjligheten att utöka tiden för ämnet Idrott & hälsa, samt om Grundskolan strävar efter att ha fysisk aktivitet varje dag. Vi hade också som syfte att ta reda på hur det ser ut med friluftsdagar på Grundskolan. Våra frågeställningar är: ? Hur utnyttjar Grundskolan timplanens möjligheter för Idrott & hälsa? ? Genomför Grundskolan rekommendationen om strävan efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet, och i så fall i vilken utsträckning? ? Om skolledarna har idrottslärarutbildning, utökas då idrottstimmarna på skolan? ? I vilken utsträckning har Grundskolan friluftsdagar och vilka aktiviteter är vanligast dessa dagar? Genom litteraturstudier fick vi en bakgrund till skolämnet Idrott & hälsa och fick på så vis väsentliga förkunskaper inför vår empiriska del i studien. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning.