En undersökning om flickors och pojkars eventuella olika värderingar och strategier vid teknisk problemlösning och konstruktion. Tar sig flickor och pojkar an uppgiften på samma sätt? Lägger de lika stor vikt vid estetisk utformning respektive funktion? Undersökningen är gjord i åk 5..

Syfte: Syftet med studien är att utifrån tre olika yrkeskategorier, som enligt forskning och styrdokumenten har olika ansvar, undersöka hur rektorer, specialpedagog/speciallärare och mentorer resonerar kring inkludering av elever med diagnos AST i Grundskolan. Teori: Studien utgår från den sociokulturella lärandeteorins grund med ett sociokulturellt perspektiv där grundtanken enligt Strandberg (2006) och Säljö (2000) är att det ge-nom kommunikation skapas sociala resurser som sedan förs vidare genom kommunikation. Det specialpedagogiska perspektivet som studien utgår ifrån är det Emanuelsson, Persson och Rosenqvist (2001) och Rosenqvist (2007) benämner som det relationella perspektivet, vilket karaktäriseras av samspel mellan individ och omgivning med fokus på inkludering.Metod: Studien har en fenomenologisk ansats där respondenternas egna uppfattningar om fenomenen är viktig. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ forskningsintervju. Totalt genomfördes nio intervjuer, samtliga spelades in.

Syftet med studien var att undersöka lärares uppfattningar i samband med användningen av IWB i undervisningen. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer  med sammanlagd nio lärare i Grundskolan. För att ta reda på lärarnas uppfattningar ställdes följande frågor: Hur uppfattade lärare att IWB påverkar på elevens lärande? Hur IWB påverkade på lärares behandling av undervisningsinnehåll? I vilka sammanhang upplever du fördelarna och/eller nackdelarna med användningen av IWB? Resultat visade att användningen av IWB skapade nya sätt att kommunicera med föräldrar både muntligt och med hjälp av den digitala IT-tekniken. Användandet av IWB i kombination med e-post och Internet ökade kontaktytorna mot elever och föräldrar.

Den nya läroplanen för Grundskolan 2011 uppmanar alla lärare i den svenska skolan att stärka ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna. Enligt regeringens Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet ska entreprenörskap löpa som en röd tråd genom hela skolan. Medan en del forskning är gjord på gymnasienivå och utifrån ett elevperspektiv så finns det dock i dagsläget relativt få undersökningar angående Grundskolan och lärarnas perspektiv. Förutsättningarna för införandet av entreprenöriellt lärande är oklara. En viktig förutsättning är dock att lärarna är bekanta med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lärande.

Bakgrund Under den verksamhetsförlagda tiden på lärarutbildningen har jag vid flertalet tillfällen sett lektioner inom ramen för livskunskap eller EQ (emotionell intelligens). Genom övningar, rollspel och diskussioner tränar man eleverna att utveckla sina sociala och emotionella förmågor. Syftet är, att med hjälp av dessa lektioner, påverka eleverna, inte bara till bättre medmänniskor, utan också förebygga mobbing och skapa ett bättre klassrums- och arbetsklimat. Men hur ser diskursen ut gällande skolans värdegrundsuppdrag och hur talar och tänker lärare om deras socioemotionella arbete med elever i Grundskolan? Syfte Syftet är att finna diskursen om skolans värdegrundsuppdrag samt ur ett lärarperspektiv, studeras lärares arbetssätt och tankar kring läroplanens värdegrundsuppdrag i Grundskolan, med fokus på socioemotionellt arbete med elever. Metod Genom en enkätundersökning, vänd till grundskollärare, undersöktes arbetssätt och attityder kring ovan nämnda syfte.

SammanfattningSyftet med uppsatsen var att utifrån en utredning av vad begreppen deliberation och demokrati kan betyda i ett skolperspektiv undersöka vilka öppningar, efterfråganden och eventuella hinder för användningen av deliberation i undervisningen som kunde finnas i Grundskolans styrdokument. Frågorna som låg till grund för att besvara syftet rörde vad deliberation och demokrati kan betyda i en utbildningssituation, vad begreppen har med varandra att göra och om man kan spåra innehållet i begreppen i Grundskolans styrdokument. Det material som undersökts var litteratur som berör de begrepp uppsatsen uppehåller sig kring, samt skollagen, läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och svenskämnets kursplan för Grundskolan. Texterna tolkades utifrån det sociokulturella perspektivet med fokusering på begreppen deliberation och demokrati, och det fördjupade innehåll begreppen får då man ser dem i ett skolperspektiv.Deliberation och demokrati har en gemensam historia som sträcker sig tillbaka till antiken. Man kan se deliberationen som ett demokratiskt redskap.

Denna undersökning är ämnad att utforska högstadiekillars syn på de bakomliggande orsakerna till det faktum att deras grundskolebetyg är sämre än tjejernas, och att denna skillnad ökar. Analys av intervjuer med de 31 medverkande killarna gav ett antal möjliga förklaringar, bland annat; bristande planeringsförmåga, en odefinierad optimism om framtiden samt en instrumentell-strategisk inställning till betyg..

Studier av läromedel är av grundläggande betydelse för blivande lärare. Läromedelsgranskning är ett område som inte ges mycket uppmärksamhet i lärarutbildningen. Det är en viktig yrkesfunktion att kunna analysera , bedöma och värdera läromedel, därav mitt val av område för examensarbetet. Examensarbetet består av en undersökning av hur franska revolutionen framställs i läromedel i historia för Grundskolans senare år. Avsnitten om franska revolutionen i sju böcker jämförs.

Bakgrund:I Läroplan för Grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 lyfts begreppet historiemedvetande fram ännu tydligare än vad det gjordes i Lpo 94. I Lgr 11 står det fastslaget att eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om historiska sammanhang och sitt historiemedvetande, eftersom ett historiskt perspektiv ger individen ett redskap att förstå och förändra samtiden. Forskning visar att elever uppvisar ett bristande historiemedvetande, vilket kan bero på många olika orsaker. Till exempel kan det bero på historieundervisningens upplägg eller elevernas förmåga att hantera stora tal. Mot bakgrund av detta vill vi med vår studie undersöka elevers historiemedvetande för att se hur resultatet från vår studie förhåller sig till tidigare forskning inom ämnet.Syfte:Syftet är att undersöka elevers historiemedvetande.Metod:Den metod som har använts i vår studie är fokusgruppsintervjuer med intervjuguide och checklista.Resultat:Genom vår undersökning och analys av insamlad data konstaterade vi att eleverna uppvisade ett relativt bra historiemedvetande jämfört med resultat från tidigare forskning.

Denna uppsats undersöker huruvida det finns ett samband mellan dialekt och stavning. I studien ingår en skola i Småland, Stockholm respektive Ångermanland. Eleverna som medverkar går i åk 1-2 och har deltagit i ett stavningstest på enskilda ord samt fritt skrivit om ett självvalt ämne. Resultatet har jämförts med de dialektala särdrag som sägs vara karaktäristiska för dialekten och visar att de elever som tillämpar fonetisk stavning i viss mån påverkas av sin dialekt..

Sverige är på väg mot ett skolsystem som ger en ökad uppdelning av elever. Det skapas fler och fler valmöjligheter och alternativ för dagens elever. Nivågruppering innebär att eleverna delas upp i lättare och svårare grupper inom ett och samma ämne. I Grundskolan har dessa grupper tidigare kallats allmän och särskild kurs. Framförallt är det i engelska och matematik som nivågruppering förekommer.

Jag beskriver i detta arbete en klassrumsstudie där fyra seende och en synskadad elev samverkar kring ett taktilt bildarbete. Undersökningen har fokus på den sociala interaktionen mellan ungdomarna. Den metod som använts har främst varit etnografinspirerad, där jag dokumenterat med hjälp av filmkamera tre olika lektionstillfällen, när eleverna gjorde en taktil bild av en känd konstbild. Bearbetningen har skett via en induktiv analys där målet har varit att utgå från mitt filmade material för att hitta vilka former av interaktioner som uppstått under just det ögonblick kameran har fångat handlingarna mellan eleverna.Syftet har varit att få en insikt i hur kunskaper om hur synskadade ska få ökade tillgångar till bilden och bildämnet på Grundskolan. Den frågeställning som varit aktuell har fokuserat på hur elever med synskada kan integreras i klassrumsundervisning i ämnet Bild och vilken form av interaktion som uppstått mellan eleverna.Eftersom även den pedagogiska rollen inbegripits beskrivs också skolverkets riktlinjer för att hjälpa elever med synskada eller andra funktionella handikapp att nå målen i kurs -och läroplaner.

 SAMMANFATTNING                                                               Dagens gymnasieskolor erbjuder allt fler specialutformade program och möjlighet att integrera fritidsintressen med studier. Problem uppstår då alla ungdomar inte har samma förutsättningar att snabbt förflytta sig i rummet. Denna ojämna fördelning av rörlighet skapar skilda villkor för elever i valet av gymnasieutbildning. "skollagen föreskriver att utbildning inom varje skolform skall vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas(1kap.2 och 9 §§)... En likvärdig utbildning innebär att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika"(Lpf94 kap 1, skolverket 2006). Tidsgeografin studerar tidskrävande processer i det fysiska rummet.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur några textillärare i Grundskolan år 3-9 arbetar med hållbar utveckling i textilslöjden. I studien har jag använt mig av både litteraturstudier och en enkätundersökning. Litteraturstudiet ger svar på vad begreppet hållbar utveckling innebär. Studiens slutsats är att hållbar utveckling är en naturligt integrerad del av slöjdämnet. I slöjdämnet agerar eleven både som designer, producent och konsument och detta ger en tydlig integration med hållbar utveckling och alla de aspekter som detta innefattar.

Olika sätt att lära - en utmaning i det pedagogiska uppdraget, av Birgitta Sundström och Caroline Wahlström, är en kvalitativ och beskrivande undersökning av sju lärares åsikter om sin yrkesroll då de tillämpar teorier om lärstilar i sitt arbete. Undersökningens fokus är riktat mot lärarperspektivet då vi saknar detta i de tidigare examensarbeten vi tagit del av. Insamling av datamaterial till vår undersökning har bestått av litteraturstudier samt genomförande av intervjuer med sju lärare som aktivt arbetar med lärstilar som ett redskap i sin undervisning. Av dessa är fem lärare verksamma inom Grundskolan, från år tre till år nio, och två är lärare inom gymnasieskolan och KomVux. Vi har också dokumenterat klassrumsmiljöer samt konkret material som används i undervisningen med lärstilar. Syftet med vår undersökning var att söka efter mönster och variationer i de intervjuade lärarnas åsikter om tillämpning av teorier om lärstilar som ett pedagogiskt redskap.