Detta arbetes syfte Ă€r att undersöka hur betygskriterier och Ă€mnesmĂ„l i historia utformas pĂ„ lokal nivĂ„ i högstadieskolan. För att kunna göra undersökningen har jag valt att intervjua tvĂ„ lĂ€rare och analysera texter pĂ„ lokala kriterier frĂ„n tvĂ„ skolor. De tvĂ„ skolorna representerar en kommunal skola, Norrlyckeskolan i ÖdĂ„kra samt en fristĂ„ende skola, Kunskapsskolan i Landskrona. I mitt arbete redovisar jag respektive skolas arbetssĂ€tt och pedagogik. Jag har i min analys gjort en jĂ€mförelse mellan dessa tvĂ„ skolor för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt se om kriterierna skiljer sig Ă„t mellan skolorna.

Bakgrund och problematisering: Med utgÄngspunkt i röster som menar att den kommunala revisonen inte Àr att ses som tillrÀckligt oberoende och professionell, finns det ett intresse i att undersöka hur förtroendevalda revisorer pÄ kommunnivÄ ser pÄ uppbyggnaden av den kommunala revisionens funktion och process.Syfte: Med bakgrund i den aktuella debatten kring kommunal revision och problematiseringen av oberoende revision, syftar denna studie till att undersöka hur de förtroendevalda revisorerna uppfattar den kommunala revisionens oberoende. Vidare ocksÄ analysera hur den kommunala revisionen skulle pÄverkas av en konstruktion dÀr revisionsenheten flyttades lÀngre ifrÄn kÀrnverksamheten.Teori: I den teoretiska ansatsen presenteras bÄde det legala perspektivet och den sociologiska forskningen. Det legala perspektivet fokuserar vid revisionens funktion, medan den sociologiska traditionen avser att förklara revisionsprocessen i.e. samspelet mellan revisionen och omgivningen. Teorin avser att förklara hur revisionen kan försÀkra sig om en tillrÀckligt oberoende revision.Metod: Studiens tillvÀgagÄngssÀtt bygger pÄ en kvalitativ metod, genom 11 stycken semistrukturerade intervjuer.

Studiens syfte Àr att fÄ en inblick i GÀvles kommunala skolors trygghets- och likabehandlingsplaner, nÄgra rektorers definition av trygghet och likabehandling, samt lÀrarnas/pedagogernas frÀmjande insatser för elevers psykiska hÀlsa i grundskolans tidigare Är. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med tre rektorer pÄ GÀvles kommunala skolor för att fÄ en ökad inblick i respektive trygghets- och likabehandlingsplan. Dessutom gjordes en enkÀtundersökning bland lÀrare/pedagoger i grundskolans tidigare Är pÄ de berörda skolorna. Det visade sig att rektorernas syn pÄ trygghet skiljde sig Ät, medan de hade en gemensam syn pÄ likabehandling. LÀrarna/pedagogerna gav en oenig bild av det frÀmjande arbetet för barnens psykiska hÀlsa.

Bakgrund och problem:Avknoppning av kommunala verksamheter blir allt mer vanligt i och med att det i vissa fall kan vara mer effektivt att kommunen hyr tjÀnsten av kommunan-stÀllda som har tagit över driften av en kommunal verksamhet. Det har uppstÄtt en viss pro-blematik i samband med vÀrderingarna, vilket ledde till att avknoppningarna som genomför-des under Är 2007/2008, mÄnga fall var felaktiga eftersom de inte inkluderade alla vÀrden i företaget. En del hÀvdar att det finns skillnader mellan offentliga verksamheter och privata verksamheter och att det dÀrmed inte gÄr att tillÀmpa traditionella vÀrderingsprinciper efter-som de inte tar hÀnsyn till ett flertal aspekter och effekter som inte syns i vÀrderingen men som pÄverkar vÀrdet pÄ det kommunala bolaget. Andra hÀvdar att det inte finns nÄgra skillna-der mellan verksamheter frÄn de olika sektorerna utan att vÀrderingsprinciperna ska gÄ att tillÀmpa och ska leda fram till en korrekt vÀrdering.Syfte:Syftet med denna studie Àr att studera hur vÀrderingen av kommunala verksamheter i samband med avknoppningar har genomförts under perioden Är 2007-2012 i Stockholmsregi-onen. Det kommer att identifieras vilka vÀrderingsmodeller som har anvÀnts och vilka effekter som valen har lett fram till.

KulturvÄrdscentrum was a project that had great significance for local folklore societies in BohuslÀn.BohuslÀns museum was i charge of the project that lasted from 1987 until about 2001 when most ofthe original staff have retired. The staff was mainly recruited from a large shipyard, Uddevallavarvet,at it's closure due to recession. Financing was largely made by the government to help outthose unemployed who otherwise should have a hard time finding a new job. At start there was about25 employees who where trained for one year by staff from Swedish museums, conservation studios,and teachers the university. The education was aimed at serving local folklore societies, and dealingwith their special problems.

Idag har vi en skola för alla dÀr varje elev ska fÄ möjlighet att utvecklas efter sina förutsÀttningar och behov. Den hÀr studien handlar om hur högpresterande elever i matematik upplevde grundskolan. Syftet med studien Àr att belysa vilket stöd högpresterande elever fÄtt och velat ha under sina Är pÄ grundskolan och samtidigt undersöka hur de definierar sin förmÄga i matematik.Tretton semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrÄn en kvalitativ metod med elever pÄ gymnasiet. Resultatet visar att de högpresterande eleverna har svÄrt att definiera sina kunskaper och förmÄgor. Studiens fokus ligger vid vilket stöd de intervjuade eleverna upplevt och vilket stöd de önskat.

I dagens lÀroplan för grundskolan (Lgr 11) finns syftesbeskrivningar för de naturOrienterande (NO) Àmnena som sÀger att eleverna ska utveckla kunskaper och redskap för att formulera och granska information och andras argument samt ta stÀllning i frÄgor som rör Àmnen med naturvetenskapligt innehÄll. Detta Àr formuleringar som speglar det man i dag anser att NO-undervisningen ska ge de elever som gÄr ut grundskolan. I det hÀr arbetet har elever i slutet av högstadiet fÄtt argumentera kring anvÀndandet av genmodifierade grödor (Genetically Modified Organism, GMO). Detta Àr ett exempel pÄ sÄ kallade SamhÀllsfrÄgor med Naturvetenskapligt InnehÄll (SNI) och den hÀr typen av samhÀllsfrÄgor har lyfts fram som ett sÀtt att arbeta med de formuleringar som nu finns i lÀroplanen. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka högstadieelevers anvÀndning av argument i en naturvetenskapligt grundad diskussion och hur anvÀndningen av SNI i undervisningen kan hjÀlpa elever att utveckla sin argumentationsteknik och sitt intresse för naturvetenskap.

Uppsatsen behandlar lÀroplansförÀndring i grundskolan kontra samhÀllsförÀndring i Sverige mellan Ären 1969 och 1994, dÄ tre lÀroplaner ges ut. Syftet Àr bland annat att undersöka hur olika aspekter ur samhÀllsförÀndringen kommer till uttryck i lÀroplanerna och om det finns förÀndringar i samhÀllet som man skulle förvÀntat sig speglas i lÀroplanerna, men som inte kommer till uttryck. PÄ ett tematiskt vis beskrivs de olika aspekterna och dÀrefter lÀroplanernas innehÄll. Metoden som anvÀnds Àr hypotetiskt - deduktiv, dÀr undersökningen utgÄr frÄn en hypotes. För att begrÀnsa arbetet har jag koncentrerat mig framförallt pÄ det pedagogiska, sociala och globala perspektivet.

Undersökningens syfte har varit att ta del av likheter och skillnader i gymnasieelevers uppfattningar om MatematikvÀgen, utifrÄn frÄgestÀllningen ?Vilka upplevelser har eleverna av MatematikvÀgen??. Metoden för undersökningen har varit intervju.MatematikvÀgen Àr ett grepp att möta elever med ett stort matematikintresse inför och pÄ gymnasiet. Detta görs genom att eleverna fÄr möjlighet att lÀsa ungefÀr halva gymnasiets Matematik A redan under sista terminen pÄ grundskolan. Eleverna ligger pÄ sÄ sÀtt en termin före de som lÀser matematiken pÄ normal fart vilket innebÀr att de det sista Äret pÄ gymnasiet kan vÀlja att lÀsa linjÀr algebra pÄ högskolan.

Sustainable development in geographic in compulsory school.

Vi har i vÄrt arbete undersökt ett ideellt projekt, New City i Malmö - ett utvecklingspartnerskap som arbetar för att underlÀtta för ungdomars etablering pÄ arbetsmarknaden. Grunden till dess tillkomst ligger i en statlig utredning, som belyser en kategori unga utanför med svÄrigheter att fÄ sina behov tillgodosedda i myndighetskontakter och genom ordinarie arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder. Förslag ges i utredningen till en försöksverksamhet med s.k. navigatorcentra, som New City, som söker upp ungdomarna och ger dem stöd utifrÄn ett helhetsperspektiv pÄ deras situationer. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka metoder som anvÀnds inom projektet, jÀmfört med i kommunala arbetsmarknadsÄtgÀrder för ungdomar.

Denna studie inriktar sig mot lÀsförstÄelseundervisning och vikten av att förstÄ lÀst text. Studiens syfte Àr att undersöka lÀrarnas uppfattning om hur undervisning i lÀsförstÄelse bedrivs i grundskolan respektive grundsÀrskolan. Genom att anvÀnda den deskriptiva aspekten pÄ intervjuer försöker vi pÄvisa bÄde fakta och mening utifrÄn respondenternas svar. Vi har anvÀnt oss av @ografi som undersökningsmetod. Detta innebÀr att insamling av rÄdata sker genom intervjuer via mail. Svenska elevers lÀsförstÄelse har försÀmrats det senast decenniet vilket framkommer i den internationella undersökningen PISA 2009.

Denna studies huvudsakliga syfte Àr att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledarnas yrkesutövning och kompensatoriska arbete pÄverkas av den kommunala styrningen i tre olika kommuner. FrÄgor som belyses Àr hur kommunernas policydokument lyfter fram vÀgledningens betydelse för kompensatorisk vÀgledning och hur vÀgledarna uppfattar styrningens pÄverkan. Metod som anvÀnts Àr tredelad, datainsamling frÄn kommunernas styrningsdokument, enkÀter till vÀgledare pÄ gymnasier och grundskolor och intervjuer med tvÄ vÀgledare i respektive kommun. Resultatet visar att skillnader förekommer mellan kommuner, att studie- och yrkesvÀgledningen inte behandlas specifikt i kommunala policydokument och att styrningen ger en stark pÄverkan av vÀgledarnas möjligheter att arbeta kompensatoriskt. I tvÄ av studiens tre kommuner har steg tagits för organisatoriska Àndringar och visade pÄ ökad fokus pÄ vÀgledningen.

Syftet med studien var att undersöka trÀningspersonals förstÀllningar om vad de ansÄg pÄverkade fysisk aktivitet för personer med rörelsehinder som fysisk funktionsnedsÀttning. Kvalitativ studie i form av tvÄ fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Varje fokusgrupp bestod av trÀningspersonal frÄn sex privata och sex kommunala anlÀggningar i norra Sverige. Totalt intervjuades 12 personer med erfarenhet varierande mellan 2 och 33 Är: sex personer frÄn privata anlÀggningar och sex personer frÄn kommunala anlÀggningar. Resultat: Sex kategorier framtrÀdde: Attityder, Fysiska och psykosociala aspekter, Individanpassning, Inspiration/Motivation, Information/Marknadsföring, Effekter av fysisk aktivitet ? Lika för alla.

Ungdomspolitik och ungdomars möjligheter till inflytande i samhÀllet har varierat under det gÄngna seklet. PÄ 1990-talet drabbades ungdomar av en hög arbetslöshet. Det har medfört att arbetslösa ungdomar allt senare trÀder in i det svenska demokratiska samhÀllet. Tillsammans med att grundutbildningen blivit allt lÀngre ger det en förlÀngd ungdomstid. Nyckeln till inflytande i samhÀllet gÄr via arbetet.