Detta arbete grundar sig pÄ sex djupintervjuer med vÀgledare pÄ olika grundskolor i Malmö, samt kortare intervjuer med rektorer pÄ nÄgra av dessa skolor. VÀgledarnas arbetsuppgifter har stÄtt i centrum för arbetet. Den bild som byggdes upp av de intervjuer jag gjort visar att vÀgledarens arbetsuppgifter pÄverkas mycket av ledningens Äsikter och agerande, men Àven att varje vÀgledare sjÀlv till viss del pÄverkar sin situation. För enkelhetens skull har jag valt att genomgÄende i mitt arbete kalla studie- och yrkesvÀgledare för ?vÀgledare? och benÀmner dem för ?hon? dÄ de flesta i denna studie Àr kvinnor. I arbetets inledande kapitel presenterar jag bakgrunden dÀr jag berÀttar om gÀllande styrdokument för grundskolan, tidigare forskning om vÀgledning pÄ grundskolan samt exempel pÄ vad vÀgledning bör stÄ för. HÀr tar jag Àven upp syfte, frÄgestÀllning och hypotes. I kapitel tvÄ tar jag upp de teoretiska utgÄngspunkter som jag anser vara relevanta för arbetet, dessa anvÀnder jag mig av i analysdelen dÀr jag relaterar mitt arbete till hur dagens skolor som resultatenheter pÄverkar arbetsmiljön med hjÀlp av Anita Jansons bok Att vara chef för en resultatenhet. Jag har Àven tittat pÄ maktperspektivet med hjÀlp av RÀdslans makt skriven av Christian Ylander och möjligheterna till förÀndring med hjÀlp av Kjell Skogen & Mari-Anne Sörlie, Introduktion till innovationsarbete.

Kommunala bolag Àr idag en vanlig form för kommunal verksamhet av nÄgot slag. Syfte med denna studie Àr att visa pÄ om balanserat styrkort Àr en relevant modell för ekonomistyrning i kommunala bolag som ansvarar för nÀringsliv och turism. Genom att ta fram ett exempelstyrkort kan det sÀga om modellen Àr applicerbar eller behöver anpassas. Exempelstyrkortet ska Àven tala om vad fördelarna Àr för ett kommunalt bolag, jÀmfört med en modell dÀr endast ett antal nyckeltal mÀts. Denna studie har ett hermeneutiskt synsÀtt, dÀr ny kunskap krÀver tolkning.

Vi har gjort en enkÀtstudie för att undersöka hur lÀrare i grundskolans senare Är arbetar med betyg och pedagogisk bedömning. Vi vÀnde oss till lÀrare i grundskolans senare Är. De huvudsakliga frÄgorna i enkÀten handlade om vad lÀrarna bedömer hos eleven och hur de gÄr tillvÀga för att göra sina bedömningar. Vi fann att vissa lÀrare arbetade med pedagogisk bedömning och andra inte. En av anledningen ansÄg vi vara att lÀrarna inte fÄtt tillrÀckligt med information vid införandet av Lpo 94 och det nya betygssystemet för att kunna bedöma eleverna utifrÄn ett pedagogiskt förhÄllningssÀtt.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur mÀnniskor upplevt den undervisning de fÄtt i historia genom grundskolan. Mitt mÄl Àr att fÄ en inblick i hur undervisningen sett ut genom 1900 talet och vilka metodiker som anvÀnts. Dessutom vill jag diskutera hur man skall Äterinföra intresset för historia i grundskolan och pÄ vilka sÀtt man kan undervisa för att skapa nyfikenhet och vilja att lÀra sig mer. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med ett antal intervjuer och studerat lÀroplanen samt historiska lÀroböcker frÄn delar av 1900 talet. Jag har fÄtt vÀldigt skiftande svar pÄ mina frÄgestÀllningar men av det huvudsakliga resultatet kan man se att elevers tankar, minnen och kÀnslor kring Àmnet historia mer beror pÄ hur lÀraren varit och vilka undervisningsmetoder denne anvÀnt Àn pÄ vad som lÀrts ut..

 Sammanfattning: Den hÀr studien syftar till att ta reda pÄ om förÀldrars utomhus vanor pÄverkar valet av att sÀtta sina barn pÄ en I Ur och Skur förskola respektive pÄ en kommunal/allmÀn förskola. Tidigare forskning visar att det Àr bland annat nÀrheten till hemmet som Àr avgörande. För de som sökte sig till andra förskolor/skolor var det ocksÄ pedagogiken och inriktningen som spelade en avgörande roll. Den hÀr uppsatsen bygger pÄ en kvantitativ undersökning dÀr fyra förskolors förÀldrar har deltagit, tvÄ kommunala och tvÄ I Ur och Skur. Sammanlagt har 180 förÀldrar tillfrÄgats och 44 deltagit.

Sedan den första skolsköterskan anstÀlldes 1919 i Stockholm har skolsköterskorna bedrivit ett hÀlsofrÀmjande arbete pÄ olika sÀtt. PÄ senare Är har hÀlsobesöket med elevhÀlsosamtalet hamnat i fokus och detta arbete syftar till att beskriva skolsköterskornas uppfattning om elevhÀlsosamtalet i grundskolan och pÄ gymnasieskolan. En fokusgruppsintervju med fem skolsköterskor frÄn Göteborg genomfördes och materialet bearbetades fenomenografiskt i en pilotstudie. Resultatet presenterades som tre huvudkategorier: ?Att anvÀnda en strategi?, ?Att skapa en relation? och ?Att utvÀrdera?.

Denna studie inriktar sig pÄ lÀromedelsanvÀndandet inom samhÀllskunskapsÀmnet i den svenska grundskolan. SÀrskilt granskar den anvÀndandet av Internet som lÀromedel, motiveringar kring detta och konsekvenser nÀr det gÀller den pedagogiska vardagen pÄ skolorna. För att fÄ en bild av de statliga, formuleringsarenan, rekommendationerna kring Internet som lÀromedel analyseras den nya lÀroplanen Lgr11 i relation till tidigare gÀllande lÀroplaner. För att se hur dessa rekommendationer tillÀmpas i skolan, realiseringsarenan, analyseras intervjuer med sex olika verksamma samhÀllskunskapslÀrare i grundskolan. Studien visar att de statliga direktiven ger lÀrare flexibilitet i urvalet av lÀromedel.

Den hÀr uppsatsen tar upp hur man kan förstÄ mÄngfald i kommunala skolkök. Köken jag valde ut finns i en kommun i Sverige. Metoden som jag anvÀnde var semistrukturerad intervju och som analysverktyg anvÀndes hermeneutik. Teorin jag anvÀnda var socialt lÀrande av Albert Banduras (Crain, 2005) och Àven situerat lÀrande av Lave och Wenger (1994). I bearbetningen av den insamlade intervjudatan transkriberade jag intervjuerna för att sedan tematisera de olika bitarna av data jag fann.

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa begreppet och företeelsen lÀsprojekt och att undersöka varför lÀrare vÀljer att arbeta med och i lÀsprojekt. Första delen bestÄr av textstudier dÀr begreppet och företeelsen sÀtts in i ett historiskt och samhÀlleligt sammanhang och dÀr definitioner görs. Andra delen bestÄr av resultat frÄn fÀltundersökningar och intervjuer och beskriver hur tre sinsemellan mycket olika lÀsprojekt i grundskolan ser ut och vad de inblandade lÀrarna tycker om sina lÀsprojekt. I diskussionen konstateras att lÀsprojekt har rötter bÄde i den reformpedagogiska traditionen och i ett engagemang för lÀsning frÄn samhÀllets sida, men att lÀsprojekten inte har nÄgon fast och given form. Slutsatsen som dras Àr att lÀrarna vÀljer att arbeta med och i lÀsprojekt, eftersom de likt en sol lyser upp skolvardagen för bÄde lÀrare och elever och dÀrför upplevs som mycket stimulerande..

Vi har undersökt vad det Àr för skillnad mellan kommunal förskoleverksamhet och montessoriförskoleverksamhet i deras arbete nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrning. Vi har undersökt hur förskolelÀrarna förhÄller sig till den nya reviderade lÀroplanen 2010 nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrning. Det vi har kommit fram till Àr att det finns en del skillnader mellan förskolorna och hur pedagogerna arbetar med sprÄket och den reviderade lÀroplanen. UtifrÄn vÄra enkÀtfrÄgor kom vi fram till lite olika svar pÄ vÄra frÄgor pÄ grund av att alla pedagoger inte svarat sÄ utförligt som vi hade önskat för att fÄ en sÄ rÀttvis jÀmförelse som möjligt mellan de olika förskoleverksamheterna. Vi kan i alla fall se att alla pÄ bÄde kommunal- och montessoriförskoleverksamhet har arbetat mycket med implementeringen av den nya lÀroplanen genom att göra en analys utifrÄn de olika diskussionsforum som de haft pÄ respektive förskolor. Vi ser dock att de kommunala förskolorna har synliggjort den reviderade Lpfö 98 pÄ ett mer synligt sÀtt bÄde för sig sjÀlva, barnen och för förÀldrarna i verksamheten utifrÄn de svaren vi fÄtt pÄ enkÀtfrÄgorna. Det har framkommit hur viktigt det Àr att arbeta med sprÄklig medvetenhet redan i tidig Älder för att barnen ska fÄ en bra start i skolan.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur man i skolan nyttjar elevers kunskaper och livserfarenheter frÄn religionernas vÀrld. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare som undervisar i religionsÀmnet pÄ antingen grundskolans senare Är eller pÄ gymnasiet. Tre av de intervjuade lÀrarna var verksamma pÄ grundskolans senare Är och en lÀrare pÄ gymnasiet. De lÀroplaner jag anvÀnt mig av Àr LÀroplan för grundskolan 2011 och LÀroplan för gymnasiet 2011. Resultatet av dessa intervjuer visade att lÀrarna ser pÄ mÄngkulturen i skolan som nÄgonting berikande och elevernas kunskaper om religioner som ett vÀlkommet inslag i undervisningen.

I styrdokumenten för grundskolan och gymnasieskolan stÄr skrivet att elever i be-hov av stöd ska fÄ den hjÀlp de behöver. Under senare Är har diagnostisering av elever i behov av stöd och elever som har svÄrigheter att klara av skolmiljöns vÀrderingar och villkor ökat. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilken form av stöd en diagnos leder till, vilket stöd eleven fÄr om behovet finns men utan dia-gnos och vilka hinder och möjligheter en diagnos medför. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om diagnostisering. MÄlgruppen för vÄra intervjuer Àr specialpedagoger och rektorer i tre kommuner i södra Sverige.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur elever med dyslexi i grundskolans senare Är och deras IT-anvÀndning pÄverkas av att den svenska grundskolan arbetar med att inkludera dem i det vanliga klassrummet.I denna undersökning har jag valt att anvÀnda mig av en litteraturstudie dÀr jag studerat vad andra forskare har skrivit samt rapporter som publicerats pÄ Skolverkets hemsida. Tidigare och nyare skollagar har Àven de studerats.I resultatet har det kommit fram att elever med dyslexi kÀnner sig stressade att bli klara fort med sina arbetsuppgifter om de mÄste dela pÄ en dator. Det har Àven visat sig att det gÄr i genomsnitt sex elever per dator, vilket leder till att elever med dyslexi kan hamna i stressade situationer. Negativa attityder frÄn klasslÀraren kan pÄverka dem negativt pÄ ett sÀtt som gör att IT-anvÀndningen uteblir för elever med dyslexi om de inkluderas i klassrummet. Men en del av lÀrarna anser att datorn hjÀlper dem att anpassa sin undervisning efter elever i behov av sÀrskilt stöd..

Syftet med denna uppsats var att ur ett genusperspektiv undersöka hur kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vÄrd- och omsorgssektorn upplever sin yrkesroll. Detta för att ledarskap oftast definieras enligt den manliga normen. Det Àr viktigt att belysa en grupp som Àr i majoritet inom ledarskap i kommunal vÄrd- och omsorgssektor och hur denna förhÄller sig till könsmaktsordningen. Studiens empiri Àr inhÀmtad frÄn fyra kvalitativa parintervjuer med kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vÄrd- och omsorgssektorn. Intervjupersonerna har varierande yrkeserfarenhet.

Det bostadsomrÄde som man Àr född och uppvÀxt i pÄverkar den mÀnniska som man Àr idag. Inte minst Àr detta viktigt nÀr man Àr ungdom och ens identitet skapas av de platser man dagligen befinner sig pÄ och de mÀnniskor man möter. I detta examensarbete har jag valt att undersöka hur ungdomar upplever sin uppvÀxt pÄ MörnegÄrd, hur de upplever utbudet av mötesplatser i omrÄdet samt vilken syn de har pÄ de kommunala insatser som görs i omrÄdet. Jag har valt att genomföra tvÄ fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 10 ungdomar frÄn MörnegÄrd, samt anvÀnt mig av tidigare forskning som behandlar mina frÄgestÀllningar, för att analysera materialet och fÄ fram resultat. De resultat som jag har funnit Àr att de intervjuade ungdomarna ofta framstÀller en positiv och romantiserande bild av sitt omrÄde, i motreaktion till vad som skrivs om omrÄdet i media. Ungdomarnas mötesplatser Àr frÀmst MörnegÄrdstorget och MörnegÄrds fritidsgÄrd men Àven trappuppgÄngar, platser som ungdomarna har tilldelat mening.