Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska kommunala belysningsplaner kan behandla trygghet och estetik samt granska i vilken utsträckning kommunala belysningsprogram finns i Sverige. Arbetet skall visa hur olika kommuner arbetar med belysningsplanering och hur de i sin tur väljer att ta upp trygghetsaspekter och estetik. Den teoretiska ramen för arbetet återfinns i forskningsöversikten vilken beskriver nyttan med ljus och ljusets betydelse för trygghet, estetik och rumslighet etcetera. Efter forsknings-och kunskapsöversikten följer en genomgång av förekomsten av belysningsprogram i 21 utvalda regioner för att få en överblick i hur vanligt förekommande det är att kommuner upprättar planer för belysning. Senare följer en fallstudie av belysningsprogram från Alingsås kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun och därefter en analys och diskussion av dessa.

Denna uppsats behandlar ämnet OPS och de kringliggande områden som har varit av intresse för att studera valda delar, av upphandlingen och konstruktionen av samarbetet mellan kommunen och privata aktörer, kring Uppsala Arena. De ämnesområden som aktualiseras i huvudsak är; den kommunala kompetensen, statstöd och formerna för olika typer av upphandling inom EU. Resultatet visar att Arenaprojektet i Uppsala är att betrakta som en byggkoncession. Dessutom har konstaterats att kommunen kan ha agerat utanför den kommunala kompetensen och att stödet mycket väl kan utgöra ett otillbörligt statstöd. Faktumet att Uppsala kommun inte ansökte om godkännande från EU kommissionen för sitt stöd till Arenaprojektet kan ses som en lärdom för andra kommuner som planerar att genomföra liknande projekt, då detta agerande med största sannolikhet avskräcker privata aktörer, med den ökade risk det medför..

Detta examensarbete undersöker fyra lärares erfarenheter av elevers svårigheter i matematik. Arbetet är inriktat på grundskolans tidigare år, för att ge en bakgrund till de lärare som arbetar på den senare delen av grundskolan. Två lärare från förskoleklass och två från tredjeklass har intervjuats för att ta reda på vilka svårigheter eleverna möter i sin utbildning. Elevers svårigheter i matematik kan delas in i skilda kategorier. De kategorier jag har valt att utgå ifrån är Dalvang & Lundes (2006) fyra förklaringssätt; det medicinska/neurologiska, det psykologiska, det sociala samt det didaktiska sättet.

Andersson, Anna (2008) Vad kan grundskolan lära av särskolan? Att arbeta med matematik med elever i gråzonen. (What can compulsory school learn from the special school for pupils with learning difficulties? Teaching mathematics to children in the gray zone). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet är att undersöka och beskriva hur man på två olika särskolor arbetar med elever i gråzonen och deras matematiska utveckling för att kunna ha nytta av det för eleverna i gråzonen i grundskolans tidiga skolår (F-6). Genom studiebesök och intervjuer med specialpedagoger i särskola har jag tagit reda på hur de arbetar med elever i gråzonen och deras matematiska utveckling.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva, analysera och få fördjupad förståelse för dans som företeelse i den svenska grundskolan. Jag har valt att koncentrera mig på dansundervisningens förankring i styrdokumenten samt jämfört de två stora danstraditionerna i Sverige. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer samt satt mig in i forskning och annan relevant litteratur som rör dansundervisning. Mitt huvudresultat är i korthet att förankringen i styrdokumenten är bristfällig och att dansens status är relativt låg i skolan. Även att de två lärosätena som utbildar lärare respektive pedagoger i dans kan med ett ökat samarbete ge sina elever djupare kunskap och bredare utbildning i dans som konstform.

Under senare tid har förändringar mot ökat elevinflytande genomförts i skolan. Undersökningen syftar till att se hur eget ansvar och inflytande över lärandet fungerar utifrån en pedagogisk modell, TEA. Modellen är införd på en grundskola och studien avser elever i år 9.I teoriavsnittet beskrivs olika sätt att se på lärande och olika möjligheter att utforma lärandesituationer. Undersökningen, som genomförs med hjälp av triangulering (observationer, dagböcker och intervjuer), belyser hur eleverna anser att TEA fungerar.I undersökningen framkommer att det finns stora kontraster mellan teori, skolans mål för TEA och den verklighet som eleverna representerar.Avslutningsvis diskuteras tänkbara anledningar till skillnaderna som framkommer och hur man utifrån resultatet kan utveckla elevernas inflytande och ansvar över lärandesituationen..

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka upplevelser, erfarenheter och minnen informanterna, som är i 19 till 22-årsåldern, har med sig från musikundervisningen i grundskolan. Intresse ligger även i om uppleverlserna, erfarenheterna och minnena skiljer sig hos de informanter som valt att studera musik vidare på folkhögskolenivå och de informanter som har valt att arbeta eller studera med något som inte har med musik att göra. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med fyra personer, två som valt att studera musik vidare på folkhögskolenivå och två som inte gjort det. Informanterna har alla gått i kommunal grudnskola samt att de i tioårsåldern utövade musik i någon form på fritiden. Resultatet visar att musikundervisningen under låg- och mellanstadietiden hos samtliga informanter upplevdes som rolig och inspirerande.

Sedan 1998 tillämpar den svenska grundskolan ett nytt betygsystem som ska vara mål- och resultatrelaterat. Elever med samma kunskaper ska få samma betyg i hela landet. Mål och betygskriterier är fastställda. Lärare, elever och alla andra kan alltså känna till vad som krävs för de olika betygsstegen: G, VG och MVG.Men Skolverket konstaterar i en rapport att likvärdiga betyg inte ges. Genom att jämföra skolors resultat på nationella prov i engelska, matematik och svenska med de betyg som ges i årskurs 9 några få månader senare står detta klart.Min uppsats granskar de icke likvärdiga betygen.

Studiens syfte var att synliggöra vilka uppfattningar några inom grundskolan verksamma lärare och skolledare tillmäter fysisk aktivitet för elevers lärande.Studien tar sin grund från fenomenografin och utgörs av data insamlade från sju intervjupersoner valda utefter kriterieurval. Dessa intervjuer är samtalsintervjuer med en kvalitativ ansats.Resultatet visar att intervjupersonernas uppfattningar spretar lika mycket som forskningsfältet inom området vi undersökt. Den framträdande ståndpunkten ter sig vara att fysisk aktivitet åtminstone inte är skadligt för lärande och/eller elevernas skolprestationer, och att fysisk aktivitet kan ha positiva effekter på exempelvis minne och självförtroende, men med mer oklara kopplingar till lärande och ämnesrelaterade prestationer..

 Syftet med vår studie har varit att belysa hur föräldrar till barn med funktionsnedsättning som mottagits i särskolan resonerar kring val av skolform. Vi ville undersöka hur val av skolform kan gå till och vad som kan avgöra ett skolformsval. Vi ville också få insikt i om föräldrarna upplevde att de har/hade ett val och om valet fått några konsekvenser. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med föräldrar till barn med funktionsnedsättning som är mottagna i grundsärskolan. Vi har intervjuat föräldrar till tre barn. Genom intervjuerna fick vi ta del av gripande levnadsberättelser där föräldrarna kämpat för att deras barn ska få det stöd i skolan som de enligt lag har rätt till.

Syftet med undersökningen är att se hur sent anlända elever har upplevt och påverkats av ett deltagande i förberedelsegrupp. Vi har genom våra informanters berättelser lyft fram variationer av deras upplevelser och erfarenheter av att börja skolan i ett nytt land, hur detta har påverkat deras identitet, möjligheter att lyckas i livet och hur de ser på sin roll i dagens samhälle. Vi har använt oss av kvalitativ metod med fenomenografisk inriktning. Vi har gjort djupintervjuer med elever som varit in-skrivna i förberedelsegrupp och avslutat grundskolan. I intervjuerna har vi utgått från berättelseforskning för att nå informanternas livsberättelser.

Syftet med studien är att se varför så många elever blir underkända i Matematik A på gymnasiet. Vidare är syftet att ta reda på elevers och lärares syn på vad detta problem kan bero på.Studien gjordes genom en enkätundersökning med elever och lärare och bearbetades statistisk som presenterades i tabeller och diagram.Resultatet i studien visar att ca 20 % av eleverna får IG i Matematik A på gymnasiet. Enligt eleverna beror det på flera orsaker som t ex bristande arbetsro och dåliga lärare medan lärarna tycker att eleverna saknar förkunskaper och får för bra betyg från grundskolan.En viktig slutsats är att det inte finns en entydig förklaring till varför eleverna misslyckas. För att komma tillrätta med problemet föreslås ett ökat samarbete mellan grundskolan och gymnasiet..

I vårt examensarbete har vi undersökt hur det kommunala uppföljningsansvaret organiseras i Växjö kommun. Vi har också undersökt på vilket sätt ungdomarna motiveras till sysselsättning av de personer som kommer i kontakt med dem samt om ungdomarna får vägledning. I och med den nya lagen i skollagen fick kommunerna i Sverige från den 1 juli 2005 ansvar över att veta vad samtliga ungdomar mellan 16-20 år är sysselsatta med. Genom att ta del av rapporter, ut-redningar och annan för vårt arbete relevant litteratur har vi tillsammans med vårt resultat kommit fram till att Växjö kommun både har och genomför en upp-följning av ungdomar som står utanför gymnasieskolan. En person arbetar sedan hösten 2005 heltid som samordnare för det kommunala uppföljningsansvaret.

Marknadsföring är en viktig del av företagssektorn och har på de senare åren blivit allt viktigare för icke kommersiella1 och ideella organisationer. Det är viktigt att icke kommersiella och ideella organisationer har en strategi med sin marknadsföring.Syftet med studien är att få idéer och visa hur de ansvariga för den kommunala utemiljön kan marknadsföra sin förvaltning gentemot invånarna och politikerna, samt öka förståelsen om vilka effekter det finns med god marknadsföring.Eftersom ämnet om hur icke kommersiella och ideella organisationer bör marknadsföra sin verksamhet, finns i så liten skala har jag fått studera litteratur och vetenskapliga artiklar, rapporter och elektroniska källor inom om-rådet för företagsmarknadsföring. Det är den form av marknadsföring som ligger närmst det ämne jag valt att studera. Det har även varit aktuellt att göra intervjuer, dels med konsulter som arbetar med att marknadsföra offentliga utemiljöer, dels med ansvariga för marknadsföring av utemiljön i tre kommuner. Detta för att jämföra hur det fungerar i verkligheten och vad som kommer fram i teorin.

Syftet med denna undersökning var att studera föreställningar om skolutveckling och utvärdering hos lärare och rektorer vid två kommunala musikskolor. Studien syftade även till att undersöka föreställningar om utvärderingens roll i skolutvecklingsarbetet. Datainsamlingen har skett via intervjuer och resultatet visar en komplex bild av de föreställningar som framträtt. Skolutveckling och utvärdering har ingen entydig innebörd för de intervjuade, men alla informanter är av den uppfattningen att skolutvecklingen är väldigt viktig för musikskolan. Vi har även kunnat se att föreställningarna om utvärderingens roll i skolutvecklingen är beroende av negativa eller positiva erfarenheter av utvärdering.