Studien har som grund det sociokulturella perspektivet. Individer inom autismspekt-rumet finns i samhÀllet och sÄledes Àven i skolan. Vi har trÀffat pÄ dessa elever bÄde i den vanliga grundskolan och i sÀrskolan. Syftet med studien Àr att beskriva tvÄ olika nÀtverk kring sÄdana elever, en i grundskolan och en i sÀrskolan och det samarbete som sker mellan de berörda parterna och skolans roll i detta. HuvudfrÄgor och problem-formulering Àr: Vilka Àr de olika delarna som ingÄr i ett nÀtverk för en elev inom autismspektrumet? Vilka Àr de viktigaste insatserna för eleven? Studien Àr en kvalitativ undersökning som baseras pÄ metoderna intervju och observation.

Malmö högskola LĂ€rarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning 90p Rosenquist, Nina (2008). ÖvergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasiet för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. (The transition from nine-year complusory school to comprehensive upper secondery school for pupils in special needs.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Abstract Syftet med denna kvalitativa studie Ă€r att ge en bild av övergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasiet för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Jag har valt att intervju specialpedagoger pĂ„ tvĂ„ grundskolan samt rektorn och lĂ€rare pĂ„ gymnasieskola. Resultatet av studien visar pĂ„ att det Ă€r den enskilda skolans normer och traditioner som pĂ„verkar övergĂ„ngen för elever i behov av sĂ€rskilt stöd.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur den nya skollagen upplevs kunna fungera i praktiken i grundskolan. Syftet var vidare att belysa förutsÀttningar som behövs för att grundskolan ska kunna ge barn med autism och autismliknande tillstÄnd den skolgÄng och undervisning som de behöver och har rÀtt till utifrÄn sin funktionsnedsÀttning. För att undersöka syftet har jag genomfört intervjuer, med personer vilka verkar pÄ olika nivÄer inom en kommun i södra Sverige.FrÄn hösten 2011 gÀller andra premisser för barn med autism och autismliknande tillstÄnd och anledningen till det Àr att en ny skollag börjar gÀlla den 1 juli 2011. I nuvarande skollag har dessa barn rÀtten att bli mottagna i sÀrskolan, oavsett om de har en utvecklingsstörning eller inte, men till hösten fÄr enbart de med en utvecklingsstörning bli mottagna. Det innebÀr att dessa barn framöver kommer att tillhöra grundskolan och lÀsa efter grundskolans kursplaner, men det finns en möjlighet för barnen att vara inkluderade i sÀrskolan.                                   Jag har i undersökningen kommit fram till att det behövs kunskaper och förstÄelse kring funktionsnedsÀttningen, för att personal i grundskolan ska kunna ge dessa barn den skolgÄng och den undervisning som de har behov av och rÀtt till.

Denna studie inriktar sig mot lÀsförstÄelseundervisning och vikten av att förstÄ lÀst text. Studiens syfte Àr att undersöka lÀrarnas uppfattning om hur undervisning i lÀsförstÄelse bedrivs i grundskolan respektive grundsÀrskolan. Genom att anvÀnda den deskriptiva aspekten pÄ intervjuer försöker vi pÄvisa bÄde fakta och mening utifrÄn respondenternas svar. Vi har anvÀnt oss av @ografi som undersökningsmetod. Detta innebÀr att insamling av rÄdata sker genom intervjuer via mail. Svenska elevers lÀsförstÄelse har försÀmrats det senast decenniet vilket framkommer i den internationella undersökningen PISA 2009.

Skolverket pekar pÄ fyra orsaker till de allt sÀmre skolresultaten; decentralisering, individualisering, differentiering samt bostadssegregering. För att nÄ bÀttre resultat i skolan implementerade regeringen kunskapskrav i grundskolan. Eleverna pÄ högstadiet fick genom Lgr 11(LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) krav pÄ sig att kunna Àmnet. I den nya lÀrarutbildningen har studenterna mÄl de ska uppnÄ. DÄ lÀrarstudenterna ska utbilda framtidens medborgare, krÀvs det att studenterna har kunskaper som relaterar de kunskapskrav som Àr uppsatta i Lgr11. I styrdokumenten för högskolan och grundskolan anvisas lÀrarna att undervisa utifrÄn vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Skollagen sÀger att gymnasieskolans grundlÀggande yrkesutbildningar ska utgöra en bas för en framtida nationell, regional och lokal kompetensförsörjning. Skolinspektionens kvalitetsgranskning frÄn Är 2011 av gymnasieskolor i Sverige har tydliggjort kvalitetsbrister i samverkan mellan skola och arbetsliv. I förhÄllande till denna problematik har vi studerat Ystad kommuns förvaltningar Social Omsorg, SamhÀllsbyggnad och Kultur- och utbildning samt den kommunala gymnasieskolan med syftet att studera arbetssÀtt och organisation kring praktikverksamhet. FrÄgestÀllningarna rör hur arbetssÀtt och organisation ser ut i de respektive förvaltningarna samt den kommunala gymnasieskolan. Ystad kommun som helhet samt den kommunala gymnasieskolan Àr byrÄkratiska organisationer vars uppgift enligt den rationalistiska organisationsteorin Àr att uppfylla de för organisationerna i förvÀg satta mÄlen.

En rad förÀndringar i de kommunala verksamheterna kan hÀnföras till tankarna kring behovet av ett nytt tÀnkande och ÄtgÀrder för modernisering av offentlig verksamhet, en förÀndringsvÄg som ofta beskrivs med samlingsbegreppet New Public Management (NPM). Offentlig styrning har blivit allt mer lik den privata och med NPM har offentliga verksamheter tagit mer sikte pÄ marknadskrafterna. En konsekvens av detta tÀnkande Àr att medborgarnas synpunkter pÄ verksamheten tilldelas en allt större vikt.KlagomÄlshantering har för mÄnga privata företag under en lÀngre tid varit ett naturligt sÀtt att hantera kundernas synpunkter pÄ verksamheten. I företag som Àr inne i en satsning pÄ total kvalitet (TQM) betraktas klagomÄlshantering ofta som ett del- eller följdmoment till dessa anstrÀngningar. TQM, ett koncept med grunderna i den japanska tillverkningsindustrin, har som centrala ledord att kunden ska stÄ i centrum, arbeta med processer och basera beslut pÄ fakta.Idag anvÀnds TQM som ett uttryck för organisationens syn pÄ kvalitet Àven av mÄnga offentliga organisationer.Hur klagomÄlshantering ska betraktas i den kommunala verksamheten Àr dock inte sjÀlvklart.

Hösten 2005 inleddes ett större förÀndringsarbete pÄ de kommunala skolorna i Trelleborgs kommun. Visionerna med projektet, som döpts till ?Spjutspetsskolan?, innebÀr ett nytt sÀtt att arbeta i skolan för bÄde lÀrare, elever och förÀldrar. MÄlet med projektet ?Spjutspetsskolan? Àr att minska det antal elever som gÄr ut grundskolan med otillrÀckliga betyg.

VÄrt valda ÀmnesomrÄde Àr ?barn som drabbas av sorg?. Med denna studie ville vi fÄ en förstÄelse för och beskriva i vilken utstrÀckning förskollÀrare upplever sig ha kompetens att möta barn som drabbas av sorg. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ om vi kunde se en skillnad mellan förskollÀrare i kommunala förskolor och fristÄende förskolor nÀr det gÀller denna kompetens.För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor valde vi att studera litteratur och forskning inom Àmnet. Vi genomförde telefonintervjuer för att göra ett första respondenturval och dÀrefter gjorde vi Ätta personliga intervjuer med förskollÀrare, fem i kommunala förskolor och tre i fristÄende förskolor med kristen profil.Intervjuerna med förskollÀrarna visade att de flesta ansÄg sig ha fÄtt nÄgon form av kompetensutveckling, men ville ha vidare utbildning i Àmnet.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka om pedagoger i grundskolan har möjliggjort för elever att intensivtrÀna arbetsminnet samt hur pedagogers erfarenheter och tankar kring arbetsminne ser ut. Undersökningen har genomförts i tvÄ steg.  Inledningsvis gjordes en enkÀtundersökning för att kartlÀgga förekomsten av trÀning och sedan gjordes en intervjuundersökning för att fördjupa resultaten. Undersökningen genomfördes i en medelstor svensk kommun. Det visade sig att arbetsminnet trÀnas i grundskolan idag. Specialpedagoger och speciallÀrare Àr de som tar initiativ till trÀning. De program som förekommer Àr Minneslek och RoboMemo.

Ingrid Göranzon: Inflytande och delaktighet i musikskolan. En enkÀtstudie av de kommunalt finansierade musikskolorna i Uppsala. - Musikvetenskap, Uppsala 2012. C-uppsats för 60p.Den kommunala musikskolan har en unik funktion i det svenska samhÀllet, och mÄnga svenska barn och ungdomar berörs av den. Sedan 1970-talet har det i stort sett funnits en i varje svensk kommun.

Vi har i det hÀr arbetet inriktat oss pÄ att ur ett elevperspektiv undersöka tendenserna till barns och ungas utveckling i kommunikation och samarbete i de praktisk-estetiska Àmnena. Vi har valt att undersöka detta ur ett sociokulturellt perspektiv av den orsaken att vi anser att det Àr en teori som redan finns inom det praktisk-estetiska fÀltet. VÄr undersökning har grundat sig i följande frÄgestÀllningar: Vad betyder begreppen kommunikation och samarbete enligt eleverna? Hur kommunicerar och samarbetar eleverna i dessa Àmnen? Kan dessa Àmnen bidra till elevernas utveckling i samarbete och kommunikation och i sÄ fall hur? Dessa frÄgestÀllningar har vi undersökt med hjÀlp av enkÀter, intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor inom Malmö kommun. I undersökningen kom vi fram till att de praktisk-estetiska Àmnena har en betydande roll för elevernas utveckling i kommunikation och samarbete. Med stöd av det sociokulturella perspektivet bekrÀftar vi de praktisk-estetiska Àmnenas plats i grundskolan.

Uppsatsens innehÄll Àr grundat pÄ rapporten som Skolverket redovisade efter sin undersökning i Kalix kommun. Rapporten pekade pÄ ett antal brister som behövde ÄtgÀrdas och som Skolverket ansÄg kan vara bidragande orsaker till att 34% av kommunens elever inte gÄtt ut grundskolan med fullstÀndiga betyg. Skolverkets rapport var i stort baserad pÄ de vuxnas syn pÄ skolan, dÀrför speglar denna rapport ungdomarnas uppfattning. Vi gjorde en surveyundersökning i Är 1 pÄ gymnasiet dÀr eleverna fick svara pÄ en enkÀt. De brister som Àr tydligast enligt elevernas svar Àr: klassrumsmiljön, respekten mellan individerna, ordning och reda samt relationerna i skolan.

Denna uppsats har till syfte att studera idrottslÀrares tankar och Äsikter om hur det Àr att undervisa i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ grundskolans tidigare Är samt grundskolans senare Är. FrÄgestÀllningarna i arbetet utgÄr frÄn tre frÄgor:1. Hur skiljer sig yrket idrottslÀrare pÄ grundskolans tidigare Är och grundskolans senare Är i undervisningen?2. Vad innebÀr det att som idrottslÀrare undervisa pÄ grundskolans tidigare Är?3.

A pilot-study was used to investigate, types of assistance, assessed needs, outcomes and effects of special-needs assistance given to a subsample of compulsory school pupils in an effort to develop an evaluation strategy for identifying educational impacts of specific special-needs inputs.  Preliminary results indicate a tendency for postive outcomes for most pupils in the pilot group (n = 11) but also that many pupils have residual difficulties.  Pupils with residual difficulties mostly required special education asssitance with Maths, English or Swedish.  More pupils also needed support with behavioral difficulties.  More research and an expanding knowledge base is required in order to effectively evaluate outcomes of teacher support.  Schools need help in devising different methods of assistance and particularly for pupils with behavioral difficulties..