Andersson, Irja. & Jönsson, Bengt. (2006) GrundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan - Möjligheter och hinder. (Inclusion of students with learning disabilities in the compulsory school ? possibilities and obstacles). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter respektive hinder som finns nÀr det gÀller grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan samt belysa vikten av ett bra samarbete mellan de bÄda skolformerna som grund för en lyckad integrering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de hÀr frÄgestÀllningarna samt visar lÀsaren pÄ vikten av de bÄda skolformerna ska nÀrma sig varandra. Med hjÀlp av intervjuer ville vi undersöka vilka möjligheter och hinder som styr grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan. Intervjuerna genomfördes i tvÄ skilda kommuner pÄ fyra olika skolor för att upptÀcka eventuella likheter och skillnader.

Bakgrund: Kommunala skolplaner Àr ett mÄldokument som ska dra upp riktlinjerna för hur utbildningsvÀsendet i den aktuella kommunen ska bedriva skolarbetet. En genomgÄng av skolplaner med textanalytiska förtecken kan avslöja nÄgra av de diskursrelaterade förestÀllningar som ligger till grund för de utbildnings- och elevideal som jag menar framtrÀder i skolplanerna.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av diskursrelaterade förestÀllningar och ideal gÀllande skolans roll i elevens utveckling sÄsom de framtrÀder i tre kommunala skolplaner.Metod: En kritisk diskursanalys, som ger de textanalytiska verktygen för att skapa en grund för att resonera kring kompetens- och performansmodeller, diskursens förhÄllande till sanning med mera.Huvudresultat: Den pedagogiska diskurs som framtrÀder i skolplanerna Àr en dÀr kompetensmodellens ideal hÄlls högt. Visionen Àr en skola dÀr man förutom ?traditionellt? lÀrande, d.v.s. lÀrande av stoff, utvecklar sina personliga egenskaper: sin kompetens.

Detta Àr en beskrivande uppsats vars syfte Àr att undersöka och vÀrdera hur kommuner presenterar sin landsbygd. Vid observation av hur kommuner pÄ sina hemsidor beskriver sina landsbygdsomrÄden synliggörs vilka vÀrden som tillskrivs landsbygden. Dessa vÀrden och vilket utrymme landsbygden tar ger oss indikationer om det offentligas relation till landsbygden. Observationerna har kompletterats med enkÀtundersökning och intervjuer dÀr tjÀnstemÀn med ansvar för landsbygdsfrÄgor har fÄtt uttrycka sina Äsikter om landsbygdens plats pÄ de kommunala hemsidorna. Resultatet av studien visar pÄ en diskrepans mellan tjÀnstemÀnnens visioner om hur landsbygden bör presenteras och hur den i dagslÀget Àr presenterad pÄ hemsidorna.

Syftet med denna studie har varit att fÄ insikt i hur arbetet med skönlitteratur kan lÀggas upp för att nÄ ett dialogiskt klassrum, under de senare skolÄren. VÄr intention har Àven varit att undersöka vilka arbetsmetoder som Àr vanligt förekommande hos de lÀrare som ingÄtt i undersökningen. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med sex pedagoger, varav hÀlften verksamma pÄ grundskolan och hÀlften inom gymnasieskolan. Resultatet visar att arbetet med skönlitteratur Àr utbrett och att arbetsmetoderna till viss del kan beskrivas som dialogiska. LÀrarnas intention Àr att bedriva en undervisning, vilken syftar till dialog och samspel men det anvÀnds Àven metoder som frÀmjar envÀgskommunikation.

Syftet med studien Àr att undersöka hur samtalsledare och medarbetare upplever utvecklingssamtal i grupp jÀmfört med individuella utvecklingssamtal. Den har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer i nÄgra olika kommunala verksamheter och visar att deltagarna upplever skillnader mellan de olika samtalsmetoderna och att olika frÄgor behandlas i respektive samtal. De Àr positiva till utvecklingssamtal i grupp men anser samtidigt att de individuella utvecklingssamtalen inte helt kan ersÀttas av utvecklingssamtal i grupp. Individuella utvecklingssamtal, mellan chefen och den anstÀllde, ska vara personliga och handla om individen medan grupputvecklingssamtal handlar om verksamheten, arbetsmiljön, mÄlen och arbetsrelaterade frÄgor. Att kÀnna trygghet i gruppen framhÄlls som viktig för att kunna genomföra utvecklingssamtal i grupp..

Denna studie behandlar ekologisk hÄllbar utveckling inom den kommunala planeringsprocessen. Den ekologiska dimensionen av hÄllbar utveckling Àr ett omtalat begrepp inom landskapsarkitekturen och har pÄ senare tid fÄtt ta en allt större roll i diskussioner pÄ olika planeringsnivÄer och blivit ett övergripande mÄl inom samhÀllsutvecklingen. Med en i dagslÀget succesivt försÀmrad miljö och resursbas kan samhÀllsutvecklingen inte fortsÀtta i samma takt och riktning. DÀrför kan ekologisk hÄllbarhet ses som en grundförutsÀttning för kommande generationers fortsatta samhÀllsutveckling. Studien baserar sig pÄ en kritisk granskning av Lunds kommun och dess policydokument för en ekologisk hÄllbar utveckling. Syftet var att undersöka hur vÀl visioner för en ekologisk hÄllbar utveckling efterföljs pÄ kommunal planeringsnivÄ och konkretiseras i praktiken. Genom en kritisk granskning hade studien som vision att undersöka om det fanns ett eventuellt glapp mellan teori och praktik.

Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilken funktion Ärsredovisningen fyller i den kommunala organisationen. Utav de tvÄ syftena bakom redovisningen som angetts, bÄde i teorin och lagen, drar vi slutsatsen att ett av syftena inte uppfylls i praktiken, d.v.s. att dokumentet inte anvÀnds som ett verktyg för att fatta beslut. Faktorer som har pÄverkan pÄ detta Àr flera men grundar sig i huvudsak pÄ den sÀrprÀgel som den kommunala verksamheten innebÀr. För att kunna fÄ en bÀttre kommunal Ärsredovisning anser vi att man i grunden bör utgÄ ifrÄn vilka som anvÀnder den och hur den anvÀnds.

Syftet med examensarbetet Àr att utifrÄn ett elevperspektiv belysa hur ett individanpassat specialpedagogiskt stöd i matematik pÄ grundskolan kan utformas för speciallÀrarens yrkesprofession genom att studera elevers uppfattning om lÀrande, specialpedagogiskt stöd samt elevers förvÀntningar pÄ speciallÀrarens kompetens och arbetssÀtt i Àmnet matematik pÄ grundskolan. Den sociokulturella utvecklingsteorin har fungerat som teoretisk förankring. Studien utgörs av en kvantitativ enkÀtundersökning utförd bland samtliga elever i Ärskurs nio i en kommun för att belysa problemomrÄdet samt en kvalitativ intervjustudie. I de kvalitativa intervjuerna deltog endast elever med erfarenhet av specialpedagogiskt stöd i matematik under sin grundskoletid. Resultaten av min undersökning pekar pÄ att elever generellt har uppfattningen att lÀrande sker i interaktion med andra, i enlighet med den sociokulturella utvecklingsteorin, och anser att specialpedagogiskt stöd kan ske pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ, med tonvikt pÄ gruppnivÄn i form av sÀrskilda undervisningsgrupper. Elevuppfattningarna av hur specialpedagogiskt stöd skall organiseras överensstÀmmer med bilden hur specialpedagogiskt stöd i huvudsak organiseras i svensk grundskola enligt tidigare forskning trots styrdokuments intentioner om inkluderat stöd för elever i behov av sÀrskilt stöd. En majoritet av eleverna, 86 %, anser att det finns ett behov av speciallÀrare i grundskolan, 23 % uppger att de sjÀlva berörts av specialpedagogiskt stöd i matematik i grundskolan.

I Sverige Ă€r det vĂ€ldigt vanligt att kommuner Ă€ger och driver företag. Detta samtidigt som allt fler företagsskandaler uppmĂ€rksammats, vilket ledigt till ett ökat fokus pĂ„ bolagsstyrning. Det finns vissa skillnader mellan de privata och kommunala bolagen som innebĂ€r att de kommunala företagen mĂ„ste framhĂ€va samhĂ€llsnytta och lĂ„ngsiktig ansvarstagande, och ha reducerad fokusering kring maximerad vinst. Detta Ă€r nĂ„got som mĂ„ste framgĂ„ i de kommunala Ă€gardirektiven. Ägardirektiven Ă€r ett styrdokument dĂ€r Ă€garna, det vill sĂ€ga kommunerna beskriver de krav som de kommunala företagen bör uppnĂ„.

Syftet med denna uppsats Àr att studera nÄgra lÀrares motiveringar till anvÀndandet av lÀxor, vad det kan finnas för för- och nackdelar med att ge lÀxor. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex lÀrare som arbetar i grundskolan.Uppsatsens huvudfrÄgor Àr hur lÀrare definierar och motiverar lÀxor i grundskolan samt om lÀxor Àr en nödvÀndighet för att elever ska kunna nÄ mÄlen i kursplanen.LÀxor har som pedagogiskt medel funnits lÀnge och ges ofta av traditionella skÀl. Forskning kring lÀxor visar dels att sambandet mellan lÀxlÀsning och inlÀrning Àr lÄgt, dels att lÀxan öppnar för reflektion och repetition dÄ tiden i skolan inte rÀcker till.Resultatet av studien visar att de intervjuade lÀrarna ger lÀxor, antalet och utformningen skiljer sig. De argument för lÀxan som kommer fram Àr bland annat att den ger tillfÀlle till reflektion i lugn och ro och att den öppnar för kommunikation mellan hem och skola. De lÀrare som arbetar med barnen i de tidigare Äldrarna menar att lÀxan mer eller mindre Àr nödvÀndig för lÀsinlÀrningen.

Specialpedagogens roll har sedan tidigare inte varit tydligt uttalad. I tidigare genomf?rda studier har resultaten p?visat att det f?rekommer skilda f?rv?ntningar p? specialpedagogens arbetsuppgifter hos b?de l?rare och rektorer. Syftet med studien ?r att sammanst?lla befintlig forskning kring l?rares och rektorers f?rv?ntningar p? specialpedagogens arbetsuppgifter inom grundskolan.

SÀrskola eller integrering i grundskola Àr en frÄga som förÀldrar till sÀrskoleelever kan stÀllas inför. NÀr en elev blir antagen till sÀrskolan och erbjuds en skolgÄng dÀr sÄ har förÀldrarna rÀtt att neka det, till förmÄn för en skolgÄng som integrerad elev i grundskolan. Genom tidigare studier har det visat sig att skola och vÄrdnadshavare kan ha olika uppfattning om vilken skolform som lÀmpar sig bÀst för en sÀrskoleelev. För pedagoger inom grundskolan kan det dÀrför vara betydelsefullt att fÄ en förstÄelse för sÀrskoleelever, deras vÄrdnadshavare och valet av skolform med förÀldrainflytandet och vilka konsekvenser det kan innebÀra, eftersom mötet med sÀrskoleelever och deras vÄrdnadshavare nÀr som helst kan bli en del i en pedagogs vardag. Syftet med undersökningen Àr dÀrför att fÄ ta del av nÄgra pedagogers tankar, attityder och erfarenheter av sÀrskoleelever, deras vÄrdnadshavare och valet av skolform med förÀldrainflytande, för att fÄ en förstÄelse utifrÄn dessa pedagogers perspektiv.

Denna uppsats handlar om utveckling av kommunala e-tjÀnster inom begreppet e-Government. Syftet Àr att belysa orsaker till att tvÄ likvÀrdiga offentliga organisationer befinner sig pÄ olika nivÄer i förÀndringsprocessen. Den teoretiska bakgrunden till undersökningen Àr frÀmst förÀndringsfaktorer ur Deloittes förÀndringsprocess. HÀnsyn tas ocksÄ till kriterier ur 24-timmarstrappan. Uppsatsen leder till slutsatser som visar att enskilda offentliga organisationers ledning har en nyckelroll i förÀndringen mot e-Government, att det finns fördelar om förÀndringen inledningsvis sker smÄskaligt.

Syftet med denna undersökning Àr att beskriva svensklÀrares arbete med det nationella provet i svenska B samt att undersöka skillnader och likheter mellan kommunala och fristÄende gymnasieskolor vad gÀller likvÀrdighetsarbetet med detta prov. Metoden Àr kvalitativ och bestÄr av intervjuer med sju stycken gymnasielÀrare i svenska. SvensklÀrarna representerades av fem kvinnor och tvÄ mÀn. Tidigare forskning om de nationella proven, som till största del gjorts pÄ uppdrag av Skolverket, ligger till grund för föreliggande undersökning. Denna undersökning har visat att det finns brister i likvÀrdighetsarbetet med det nationella provet i svenska B.

Denna uppsats granskar fem kommunala 1:1-satsningar, det vill sÀga projekt att ge en egen dator till varje elev. Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra beslutfattarnas visioner med elevernas upplevelser av det faktiska anvÀndandet. UtifrÄn detta Àr mÄlet att identifiera hur stor vikt bilden av det medialiserade samhÀllet hade vid beslutet av dessa satsningar och eventuellt fortsÀtter ha i det nuvarande anvÀndandet av tekniken. FrÄgestÀllningen fokuserar pÄ hur stor roll bilden av det medialiserade samhÀllet spelade i beslutsprocessen. Dessutom har ett par underfrÄgor formulerats för att tydliggöra arbetet.Uppsatsens teoretiska ramverk grundar sig frÀmst i medialiseringsteorin och media literacy.