Undersökningen bygger pÄ en enkÀt och tvÄ gruppintervjuer som genomförts bland elever pÄ estet-/naturestet- samt teknikprogrammet pÄ en fristÄende och en kommunal gymnasieskola. De bÄda undersökningarnas resultat gÀllande den information eleverna hade inför gymnasievalet visar att informationstillgÄngen Àr skev tillfördel för den kommunala skolan och att detta kan ha flera möjliga förklaringar. Vidare visar resultatet att eleverna överlag Àr nöjda med informationen. Dock Àr antalet missnöjda sÄ pass stort att bÄda skolorna bör lÄta den genomgÄ en del förbÀttringar. FrÀmst gÀller det att informationen stÀmmer överrens med den verklighet eleverna möter nÀr de börjar som elever pÄ skolan. EnkÀtundersökningen visar att det Àr fler som besöker den kommunala skolan Àn den fristÄende, och att den fristÄende skolans elever besöker bÄda skolformerna i högre utstrÀckning Àn vad den kommunala skolans elever gör.

I och med den nya lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo 94, breddades idrottsÀmnet och Àmnet bytte namn frÄn idrott till idrott och hÀlsa. DÄ hÀlsa Àr ett komplext och svÄrdefinierat begrepp var syftet med studien att undersöka tolkningsutrymmet vad gÀller hÀlsa i kursplanen för idrott och hÀlsa. Studien inkluderade tvÄ olika undersökningar varav den ena avsÄg en textanalys av samtliga lÀroplaner för grundskolan med inkluderande kursplaner för idrottsÀmnet. Detta för att belysa hur hÀlsosynen och tolkningsutrymmet har utvecklats över tid. Textanalysen kompletterades sedan med intervjuer av fyra behöriga idrottslÀrare för grundskolan i en kommun för att fÄ inblick i hur yrkesverksamma tolkar hÀlsa utifrÄn kursplanen.

Bakgrund: PÄ grund av diverse politiska ÄtgÀrder har den offentliga sektorn börjat utsÀttas för ökad konkurrens. Genom Friskolereformen som drevs igenom 1992 har möjligheterna att starta upp friskolor blivit allt större och dÀrmed ocksÄ mer populÀrt. Mellan 1992 och 2002 ökade antalet friskolor i Sverige med över 500 %. Ur pedagogisk utgÄngspunkt har mycket forskning bedrivits om skolor medan det Àr knapphÀndigt med studier av fenomenet frÄn ekonomisk vinkel. Det som förÀldrar angett som frÀmsta anledning till skolbyte Àr skolans status och rykte, undervisningens kvalitet och skolans atmosfÀr, miljö och storlek.

SAMMANFATTNINGHedersrelaterade frÄgor har fÄtt allt mer utrymme i media och staten ökar sina insatser kring problematiken kontinuerligt. Jag har valt att utvÀrdera projektet ?samordning av kommunala verksamheter i kampen mot hedersrelaterat vÄld?. Förtryck i hederns namn existerar pÄ grund av mÄnga olika faktorer. De jag har valt att belysa Àr kvinnans underordning i patriarkala samhÀllen, heder som nÄgot kulturbundet samt heder som maktmedel över den kvinnliga sexualiteten.

Forskning visar att övergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasieskolan Ă€r en viktig brytpunkt i mĂ„nga ungdomars liv, dock Ă€r denna inte helt oproblematisk. Grundskoleelever upplever valet som viktigt men ocksĂ„ svĂ„rt. En konsekvens av detta kan bli att eleverna senare vĂ€ljer att genomföra ett programbyte. Även om omvalen i sig inte bör och ska betraktas som ett misslyckande tenderar Ă€ndĂ„ kĂ€nslan av ett misslyckande finnas kvar hos dessa ungdomar. Uppsatsen syftar till att ge en förstĂ„else för unga mĂ€nniskors studie- och yrkesval. Genom att ta del av elevers reflektioner kring bĂ„de gymnasieval och programbyten, belyses vad som pĂ„verkat och varit av betydelse för dem i deras valsituationer.

Uppsatsen handlar om mobbning inom Àmnet idrott och hÀlsa inom grundskolan. Kvalitativa intervjuer har gjorts med verksamma idrottslÀrare och uppsatsen belyser Àven idrottslÀrarens ÄtgÀrder med mobbning, samt hur de upplever mobbning i sitt Àmne. För att Àven ta del hur förhÄllandet elever, lÀrare och förhÄllandet elever-elever fungerar har Àven observationer gjorts. Resultatet visar att mobbning förekommer och att förebyggande och ÄtgÀrdande arbete sker..

FrÄgorna som jag stÀller i min uppsats utgÄr frÄn om ungdomars tidiga bekantskap med sagor haft betydelse för deras skönlitterÀra lÀsning i senare delen av grundskolan och hur man ska stimulera dem frÄn skolans sida att lÀsa mer. Problemet Àr det klassiska att det Àr svÄrt att fÄ elever i senare delen av grundskolan att lÀsa skönlitteratur, vilket ocksÄ mÄnga lÀrare inom skolvÀrlden uppmÀrksammat. Syftet med min studie Àr att undersöka om barndomens lÀsning varit av nÄgon större vikt för lÀsningen och hur man i skolan kan gÄ vidare. Judith A. Langers teori som Wegendal Wallin (1997) anvÀnt om olika lÀsfaser har legat till grund för min ana-lys.

Intern kontroll Àr ett begrepp som i dagslÀget har olika definitioner beroende pÄ situation, dessutom anvÀnds begreppet i en mÀngd olika sammanhang. Intern kontroll existerar Àven inom kommunala verksamheter och denna interna kontroll Àr reglerad av lagar. VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur kommunala styrelser, nÀmnder och förvaltningar uppfattar den interna kontrollen inom den egna verksamheten. Ekonomisk rapportering Àr en del av den interna kontrollen och lyfts fram i detta sammanhang. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi genomfört en fallstudie av Kiruna kommun.

Syftet med detta arbete har varit att utifrÄn olika professioners uppfattning belysa och fÄ förstÄelse för och kunskap om vilka faktorer som pÄverkar barn, som befinner sig i grÀnszoner mellan olika skolformer, och deras möjligheter till rÀtt stöd och skolform, samt uppfattning om vilka konsekvenser det kan innebÀra. I studien anvÀnds en kvalitativ metod bestÄende av intervjuer med fem personer i olika professioner vilka haft insikt i arbetet med grundskoleelever. Empirin analyserades utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv mot social­konstruktionistisk teori och tidigare forskning. Resultatet visade att faktorer som brist pÄ tid för undervisning samt brist pÄ resurser i form av kompetens har bidragit till en ökad kategoriseringsprocess inom grundskolan. I den processen har diagnosen fÄtt en viktig roll som faktor i fördelningen av skolans resurser.

Studien har granskat vilka faktorer som pÄverkar svenska kommunala fastighetsbolags beslut att anvÀnda rÀnteswappar. Tidigare forskning inom omrÄdet Àr utförd pÄ utlÀndska marknader och har visat evidens för att storlek, skuldsÀttningsgrad, finansiell stress, komparativa fördelar, tillvÀxtmöjligheter samt skatt Àr nÄgra betydande faktorer för beslutet. Denna studie kompletterar tidigare forskning med tvÄ ytterligare faktorer, finansiell kunnighet inom bolagsledningen samt sektorspecifika faktorer dÀr exempelvis det politiska styret i kommunen ingÄr som variabel.För att besvara detta kunskapshÄl tillÀmpades en kvantitativ metod dÀr en enkÀtundersökning genomfördes för att samla in data och kartlÀgga anvÀndandet av rÀnteswappar bland kommunala fastighetsbolag. Statistiska modeller utformades för att utvÀrdera om det finns samband mellan de kartlagda bolagens karakteristiska och deras anvÀndning av rÀnteswappar.Resultatet i studien visar evidens pÄ att storlek, skuldsÀttningsgrad, tillvÀxtmöjligheter samt bolagsledningens kunskap och instÀllning har en signifikant pÄverkan i beslutet att anvÀnda instrumentet. GÀllande i vilken utstrÀckning bolagen anvÀnder rÀnteswappar visar resultaten att finansiell kunnighet och sektorspecifika faktorerna har en signifikant pÄverkan, likvÀl som bolagens lönsamhetskrav.

Syftet med denna studie Àr att undersöka införandet av begreppet vÀrdegrund i den ursprungliga Lpo 94 samt dess förÀndrade betydelse i de senare lÀroplanerna för grundskolan: den reviderade Lpo 94 samt Lgr 11.Studien undersökte tre forskningsfrÄgor: Finns det en entydig vÀrdegrund i de studerade lÀroplanerna och texter? Hur förÀndras begreppet vÀrdegrunds innebörd frÄn Lgr 80 fram till Lgr 11? Varför förÀndras innebörden av begreppet vÀrdegrund i de studerade texterna? En variant en begrepphistorisk metod som gav möjlighet att se kontexten och begreppets förÀndrade innebörd över tid för att uppfylla syftet. Vad som kunde konstateras Àr att begreppet som infördes i debatten under tidigt 1990-tal hade föregÄngare i tidigare lÀroplaner och var dÀrmed inte unikt. Vad som dÀremot var mer unikt var begreppets diffusa natur, liksom den diffusa formuleringen kring vÀrdena som skall ingÄ. Försök att konkretisera begreppet vÀrdegrund och vÀrdena som ingÄr dÀr har ökat allt eftersom Ären gÄr och fick sin kulmen runt sekelskiftet i Utbildnings-departementets VÀrdegrundsprojekt.

Kommunen har varit skyldig sedan utbildningsreformen 1992 att bidra till finansieringen av friskolorna. Sedan dess har antalet friskolor ökat markant i Sverige. Kommunen sitter pÄ tvÄ stolar nÀr det gÀller styrningen av gymnasieskolan. Dels utövare nÀr det gÀller den egna kommunala skolan, dels som finansiÀr nÀr det gÀller den fristÄende gymnasieskolan. Dagens elevpeng ger eleverna en valfrihet att vÀlja vilken skola som de anser maximerar deras egen nytta.

Syftet med examensarbetet Àr att redovisa nÄgra av de alternativ som Linköpings kommun erbjuder elever som inte klarar av att uppnÄ mÄlen i grundskolan pÄ grund av att de har mÄngkulturell bakgrund.I litteraturstudien tas relevant litteratur upp och den ligger Àven till grund för den empiriska undersökningen. Den empiriska delen redovisar de studier som gjorts vid en av högstadieskolorna i Linköpings kommun. Studien Àr gjord i form av en enkÀtundersökning pÄ Tornhagsskolan, intervjuer och besök dels pÄ kommunen samt pÄ nÄgra av de olika projekten kommunen erbjuder.

De senaste Ärtionden har stora förÀndringar skett inom den kommunala verksamheten. Decentraliseringen under 1980-talet medförde att kommunala verksamheter började lÄna styrverktyg frÄn nÀringslivet. Under 1990-talet lades delar av den kommunala produktionen ut hos privata sektorn, vilket var en av orsakerna till att flerdimensionell styrning hamnade i fokus. Anledningen till att mÄnga kommuner frÄngÄr den traditionella ekonomi- styrningen beror pÄ att den endast koncentrerar sig pÄ finansiella mÄl och mÄtt, vilket inte passar den nyare typen av kommunala organisationer. DÀremot rÄder det delade meningar om hur flerdimensionell styrning pÄverkar den kommunala verksamheten.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken kunskap lÀrare med elever i Ärskurs 6-9 har om elevers stress och vad de gör och kan tÀnka sig göra för att underlÀtta för stressade elever, och vad jag i min kommande profession som svensklÀrare kan ta med mig ut av deras erfarenheter. Metoden jag anvÀnt för att ta reda pÄ svaren till frÄgestÀllningarna Àr kvalitativa intervjuer. Resultatet visar pÄ att lÀrare Àr relativt kunniga om vad stress Àr, dock skulle de behöva mer kunskap för att se symptomen pÄ stress hos sina elever. LÀrarna har en hel del konkreta metoder för att förebygga och underlÀtta för stressade elever, och mÄnga av dem finner stöd i litteraturen. Jag har fÄtt en del nya idéer om hur man just i svenskÀmnet kan förebygga stress. Slutligen Àr det viktigt att identifiera stress pÄ ett tidigt stadium sÄ att man pÄ sÄ sÀtt kan sÀtta in stressförebyggande ÄtgÀrder och eliminera stressfaktorerna sÄ vi inte utsÀtter eleverna för mer stress Àn nödvÀndigt..