Sökresultat:
3261 Uppsatser om Grundskolan Co-operation - Sida 46 av 218
Hur politiker uttalar sig i riksdagsdebatter om elever som går ur grundskolan utan att nå målen i matematik.
Undersökningens syftet har varit att studera hur politiker uttalar i den politiska debatt om elever som går ur grundskolan utan att nå målen i matematik. Om det är så att allt fler eleverna går ur grundskolan utan att nå målen i matematik: Vad beror det i så fall på? Vad har politikerna i så fall för åtgärder emot detta? Hur står sig svenska elevers kunskaper i jämförelse med elever i andra länder?Studien är utformad som en kvalitativt inriktad textanalys med hermeneutiska inslag. Det empiriska materialet utgörs av riksdagens protokoll från sex debatter som innehåller 147 sidor debatter och interpellationer mellan åren 2000 till 2008.Diagrammen i detta arbete visar elever som inte uppnått målen dvs. erhållit betyget IG i matematik mellan åren 2003 till 2007.
Energianalys av Svensk Växtkrafts biogasanläggning i Västerås
Svensk Växtkraft is the owner of the biogas plant in Västerås. The company is planning to increase
their treatment capacity at their biogas plant. In connection to this work it is also possible to make
some energy saving changes to the biogas plant. The objective of this study was therefore to make
an electricity and heat survey of the biogas plant, a detailed study of the heat consumption in the
sanitation step and also a comparison of energy consumption with the present sanitation method
and an alternative strategy where the waste is treated in 55 °C during 10 hours (the current method
is heating to 70 °C during 1 hour).
The energy survey was conducted in close collaboration with staff at the biogas plant. The current
during normal operation was measured, power was calculated and multiplied by the time of usage to
obtain the energy consumed.
Elevers motivation i grundskolan och gymnasiet: ur ett
storylineinspirerat perspektiv
Syftet med denna studie är att undersöka om elever i grundskolan och gymnasieskolan blir motiverade genom att arbeta på ett storylineinspirerat sätt. Med motivation menar vi i denna studie lusten att lära. I storyline utgår man från elevernas förförståelse, vilket stämmer väl överens med läroplanernas (lpo 94, lpf 94) tanke om att elevens lärande och utveckling skall ha sin utgångspunkt i dennes bakgrund och tidigare erfarenheter. Enligt läroplanerna skall skolan också verka för att främja elevernas motivation. Vi har genomfört vår undersökning under vår sista praktik i två olika skolor: dels på högstadiet i ämnet engelska i Överkalix kommun och dels på gymnasiet i ämnet svenska i Luleå kommun.
Musik i grundskolan och förskoleklass som ett pedagogiskt verktyg
Denna studie undersöker Amigos tres (2010), en lärobok i spanska som främmande språk för den svenska grundskolan. Syftet är att få kunskap om hur genus skildras och i vilken utsträckning könsroller skiljer sig från normer och stereotyper, funktioner och lägen mellan könen. Fokus har även varit på vilka sammanhang manliga och kvinnliga karaktärer finns, i vilken utsträckning och på vilket sätt beskrivningarna skiljer sig från den stereotypa bilden av manligt och kvinnligt. En kvalitativ textanalys har gjorts. Den teoretiska utgångspunkten har varit från Yvonne Hirdmans (2012) teori om manligt och kvinnligt, och Maria Nikolajevas (1998) forskning om egenskaperna som ofta tillskrivs flickor och pojkar.
Specialpedagogisk forskning - En innehållsanalys av forskningen vid enheten för specialpedagogik i relation till utbildningsplanen för specialpedagoger respektive speciallärare under 2000/talet.
Syfte: Syftet med studien är att ta reda på vilka skolformer som uppmärksammas i den forskningen som genomförs på Enheten för Specialpedagogik på Göteborgs Universitet samt hur densamma förhåller sig till de delmål GU har för utbildningen av specialpedagoger samt speciallärare.Teori:Specialpedagogik är ett otydligt kunskapsområde. Gränserna mellan pedagogik och specialpedagogik är suddiga. Den specialpedagogiska forskningen i Sverige har historiskt sätt varit fokuserat på individen men under senare år har även miljön fått större plats. Grundskolan är utan tvekan den mest uppmärksammade skolformen inom den specialpedagogiska forskningen. Ingen annan skolform kan jämföras med det utrymmet grundskolan har fått.
Endovaskulär aortaaneurysm reparation (EVAR) jämfört med öppen kirurgi av aorta : En litteraturstudie
Bakgrund: Bukaortaaneurysm (AAA) har under de senaste tjugo åren blivit allt vanligare både när det gäller förekomst och diagnostisk upptäckt. Oftast är sjukdomen symtomfri och upptäcks ofta först när det rupturerar. AAA behandlas med antingen endovaskulär aortaaneurysm reparation (EVAR), öppen kirurgi av aorta (ÖA), farmakologiskt eller inte alls.Syfte: Syftet var att se hur mortaliteten och komplikationerna ser ut efter EVAR jämfört med ÖA och vilka olika kort- respektive långsiktiga för- och nackdelar som finns med de olika metoderna.Metod: Sökning av artiklar gjordes i databasen PubMed. Totalt valdes 10 artiklar ut som var baserade på 6 olika studier.Resultat: Majoriteten av dödsfallen som skedde inom 30 dagar hos ÖA-patienterna var aneurysmrelaterade och fler än inom EVAR. Efter 2-3 år syntes inte längre någon signifikant skillnad mellan de två patientgrupperna.
Framgångsrik matematikundervisning. En studie om matematikundervisningens organisation på högstadiet för elever som läser efter särskolans kursplan i grundskolan
Syfte:Elever som läser efter särskolans kursplan i grundskolan är en grupp elever som jag upplever ofta kommer i kläm i grundskolan. Syftet med studien är att studera hur skolan organiserar lärandemiljöerna i matematik på högstadiet för de elever som läser efter särskolans kursplan i grundskolan (individintegrerade). Undersökningen ville visa på hur matematiklärarna arbetar för att nå en god måluppfyllelse för de elever som läser efter särskolan kursplan, när/om de har två kursplaner igång samtidigt. Frågeställningar som skulle besvaras var om det fanns några framgångsrika modeller och vad det är som gör dessa modeller framgångsrika. Teori och metod:Skolan är en komplex arena där många människor möts och det finns lagar och förordningar hur skolan ska drivas och vilka mål som ska uppnås.
Samarbete över gränser
Samarbete över gränser.
Alldeles för byråkratisk? : En studie av Djurskyddsmyndighetens organisation
The purpose of this essay is to describe the organization of the Swedish Animal WelfareAgency during the time it was in operation. The Swedish Animal Welfare Agency was established in 2005 by the government who saw it as necessary in order to strengthen the protection of cruelty to animals in Sweden. However, the agency was shut down already in2007 and its responsibilities as an agency was moved back to the government and the department of agriculture. During its time in operation, the Swedish Animal Welfare Agency, received much criticism, among other things because of its interpretations of the law which were seen as too focused on details and thus ?bureaucratic?.
Helikopterns betydelse för de amerikanska styrkorna under Vietnamkriget
Inriktningen på uppsatsen kommer att vara vilken nyttja och vilket behov svensk militär kan ha med helikoptern som verktyg i en militär operation.Ämnet belyses genom en analys av ett historiskt skeende där helikoptern för första gången fick påvisa sina styrkor och svagheter som verktyg i ett konfliktområde.Uppsatsen behandlar den delen av Vietnamkriget, då fokus från många nationer och inte minst närvaro av amerikansk militär var som störst (1965-75). Fokus på uppsatsen kommer att vara vilken effekt helikoptern bidrog med under operationerna i Vietnam kopplat mot krigets grundläggande förmågor. [1]Ämnet är intressant i förhållande till de planerade förändringarna i Försvarsmakten idag, då den luftburna förmågan kan komma att försvinna. Därför är det viktigt att belysa vad helikopterunderstöd kan göra för skillnad i en militär operation.Anledning till att uppsatsen kommer behandla Vietnamkriget är att striderna i Vietnam var de första striderna i betydande omfattning där en armékår nyttjade helikoptrar. Vietnamkriget är även väldokumenterat och ger ett bra underlag för denna typ av arbete.
Miljöhandlingar i hem- och konsumentkunskap i år 9 i grundskolan.
Bakgrund till studien är Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan 2003 (NU 03). Ett av perspektiven i kursplanen för ämnet hem- och konsumentkunskap är resurshushållning. Mot bakgrund av detta har mitt intresse riktats mot hur elever anlägger resurshushållningsperspektiv i sina handlingar i ämnet hem- och konsumentkunskap. Syftet med studien, som var en del av NU 03 i hem- och konsumentkunskap, var att undersöka och observera om elevers handlande i år 9 i ämnet hem- och konsumentkunskap, i en given uppgift vid ett specifikt tillfälle, kan ses som miljöhandlingar.Metoden för studien var observationer och intervjuer av elever.Observationerna gjordes vid 5 olika tillfällen i grupper om 11-16 elever.Intervjuerna gjordes med totalt 13 elever. Eleverna planerade, tillagade och utvärderade en måltid.
Hållbar utveckling - vad får grundskoleeleven lära?
Studiens syfte är att undersöka om, och i så fall hur dagens elever i grundskolan undervisas om hållbar utveckling enligt riktlinjerna i Baltic 21E.Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer av skolledning samt undervisande lärare i NO- och SO-ämnen vid två högstadieskolor i två kommuner i nordöstra Skåne.Baltic 21E:s övergripande mål gäller alla utbildningsnivåer, men anger speciellt för grundskolan att eleverna skall ha ?kompetens, värderingar och färdigheter för att kunna vara aktiva, demokratiska och ansvarsfulla medborgare och för att kunna fatta egna beslut?, samt kunna delta i beslut inom olika nivåer i samhället för att skapa ett hållbart samhälle. Eleverna ska också ha färdigheter, kompetens och relevant yrkesutbildning för sitt framtida arbetsliv.Resultatet visar att eleverna når likvärdiga kunskapsmål trots att de två skolorna bedriver undervisningen olika. Läromedlen är samma eller i vart fall likartade och innehåller de punkter Baltic 21E pekar på.De använda läromedlen uppfyller de normer Baltic 21E anger, varför alla grundskolor har möjligheten att bereda sina elever en tillfredsställande undervisning om hållbar utveckling, men ämnena bör samordnas bättre. Begreppet hållbar utveckling bör markeras med en ?flagga?, så att den ämnesövergripande kopplingen blir tydligare, och lättare att förstå för eleverna..
Teknikämnet i den svenska grundskolan 2014
Teknikämnet är idag ett skolämne som kan ses som oklart odefinierat då det inte finns någon entydig beskrivning avseende ämnets innehåll. Detta framgår även i ett internationellt perspektiv. Oklarheter gör det svårt för elever och lärare att överblicka teknikämnet avseende mål och undervisning. Detta kan även utläsas från en pågående granskningsinspektion av Skolinspektionen. Samtidigt är teknik helt klart ett framtidsämne med stor betydelse för samhälle, skola och elever.
Arbetet har som utgångspunkt haft följande frågeställning:
Hur ser teknikämnets ställning ut i den svenska grundskolan utifrån lärarkompetens och utvecklingsmöjligheter 2014?
Arbetets metodik bygger på kvalitativa datainsamlingar från olika dokument.
Sjuksköterskestudenters uppfattningar om yrket samt önskemål om specialistutbildning - en uppföljning
Introduktion: Depression, ångest, stress och ätstörningsproblematik har visat sig ha en hög prevalens hos personer som lider av obesitas. Syfte: Att undersöka om och i så fall hur ångest och depression mätt i HADS förändras i en grupp som genomgått överviktskirurgi. Av intresse var också att undersöka om viktnedgång samt om preoperativa symtom på stress, hetsätning och känslomässigt ätande predicerar utfallet av symtom på ångest och depression postoperativt. Metod: 30 patienter som genomgått överviktskirurgi på Akademiska sjukhuset i Uppsala under våren 2011 inkluderades i studien. Dessa patienter hade innan genomgången operation och vid en uppföljning sex månader postoperativt besvarat olika screeningformulär avseende psykiskt välmående, ätstörningar och stress.
Fysikläromedel : En undersökning av fysikläromedel för grundskolans senare år
Jag har fått den uppfattningen att läromedel används ofta. För att använda detta medel på ett bra sätt, borde de därför vara välgjorda utifrån många faktorer. Jag vill se hur innehållet i de läromedel som idag används på skolor runt omkring motsvarar de mål som kursplanen för fysik i grundskolan har. Frågeställningarna är följande:- På vilket sätt behandlar läromedlen i fysik mål som finns i kursplanen för fysik i grundskolan?- Hur uppfattar fysiklärare de läromedel de använder sig av?- Hur använder fysiklärare läromedlen i sin undervisning?Genom en textanalys har jag jämfört läromedlens innehåll med de mål som finns i grundskolans kursplan för fysik under rubriken Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret, beträffande natur och människa.