Sökresultat:
1135 Uppsatser om Grundskola och gymnasium - Sida 2 av 76
Miljöledningssystem vid Wilhelm Haglunds Gymnasium : Tillvägagångssätt för införande och certifiering
This report describes necessary steps for an implementation of an environmental managementsystem at a secondary school and what would hopefully lead to an environmentalcertification, using ISO14001 ? or as a possibility ? one of the so called environmentalawards. To the largest part, the descriptions and activities are general and can be used at anysecondary school at all, but the current status analysis ? with the started environmentalinvestigation ? and the environmental policy are directly coupled to Wilhelm HaglundsGymnasium. The document should work as a process support for implementation of anenvironmental management system at a secondary school..
Uppföljning av betyg från grundskola till gymnasium : En studie över en kommun i östra Småland
Denna rapport följer upp elevers betyg från grundskolan till gymnasiet i en kommun i östra Småland. Det främsta syftet är att få en helhetsbild över skillnader och likheter mellan betyg i de tre högstadieskolorna i kommunen. Studien utgår från elever, som med några få undantag, är födda 1988-1990, d.v.s. de elever som avslutade grundskolan år 2004-2006. Resultatet från studien visar på att det finns signifikanta skillnader mellan grundskolornas betyg, men att skillnaderna i stort sett suddas ut då eleverna kommer upp i gymnasiet..
En stuide om utvecklingssamtal i grundskolan
Stuiden fokuserar på utvecklingssamteln i grundskolan. Syftet är att undersöka elevers och lärares upplevelser och uppfattningar om utvecklingssamtalen i förhållande till de statliga styrdokumentens ambitionsnivåer vid en grundskola i en mellanstor skånsk kommun..
Alternativa verktyg, tillgänglighet och måluppfyllelse för elever i läs- och skrivsvårigheter : En fallstudie i årskurs 8 och 9
This study investigates how assistive technology tools are used in the classroom by students in reading and writing disabilities in the school years immediately prior to moving to gymnasium. Through observations and interviews with two students and two teachers this study also considers if the use of these tools can lead to increased accessibility and goal fulfilment, and whether these elements are prerequisites for success. The result shows that the students use laptops in the classroom, primarily for writing longer texts, and that in order to be successful, an early start, equipment, time and positive attitudes towards the tools are important. The students use the tools in the classroom, but they have very different feelings about how included they are in the class. The participants see a clear link between the use of assistive technology tools and increased goal fulfilment. .
Lärarstudentens syn på sin utbildning med fokus på undervisningsformerna
SyfteSyfte med vårt examensarbete har varit att undersöka hur lärarstudenterna vid Idrottshögskolan i Stockholm (IH) ser på sin utbildning avseende undervisningsformer i relation till ingående ämnes/kursområden och den kommande yrkesrollen. Ytterligare ett syfte har varit att undersöka om de lärare som medverkat i lärarprogrammet har egen skolerfarenhet som verksamma lärare i grundskola/gymnasium.MetodTill grund för vårt examensarbete genomförde vi en litteraturstudie. Genom litteraturstudien arbetade vi fram frågor som slutligen blev till fyra intervjuer av IH: s studierektorer. Med stöd av intervjuerna utformades en enkät till Lärarprogrammets avgångsstudenter (Julen 2005), L4A, L4B och L3K som fick möjlighet att svara på enkäten. Frågorna var lika till alla tre studiegrupper (78st studenter).
Att bygga hus med matematik : Är det möjligt att integrera matematik med byggteori?
Denna uppsats handlar om integrationen mellan matematik och byggteori på byggprogrammet på Rönninge gymnasium. Den tar upp tidigare forskning och aktuella utredningar som fastslår att yrkesräkning och infärgning av matematik i praktiska gymnasieprogram gör att eleverna lär sig mycket bättre. Undersökningen är endast gjord på Rönninge gymnasium och är därför specifik för den skolan, andra gymnasieskolor som har byggprogrammet kan ha andra upplägg. Fullständig integration mellan matematik och byggteori finns inte idag på Rönninge gymnasium, men visst samarbete förekommer i några byggkurser. Det jag vill visa på är att integration mellan kärnämnet matematik och karaktärsämnet byggteori är fullt möjligt, men att det som saknas är kurslitteratur som knyter samman de båda. I dagsläget är det upp till varje enskild gymnasieskola och varje enskild lärare att se till att infärgning av matematik i byggteorin genomförs.
En grundsärskola möter en grundskola : En fallstudie om hur personal från två olika skolformer ser på en samverkan som kan gynna elever med läs- och skrivsvårigheter
Detta examensarbete undersöker olika kontaktytor som kan utvecklas till samverkan mellan en grundsärskola och en grundskola. Denna samverkan fokuserar på elever med läs- och skrivsvårigheter i skolår 1-5. Examensarbetet framhåller också likheter och olikheter mellan metoder och arbetssätt i skolformerna gällande läs- och skrivinlärning. Undersökningen bygger på personalens och ledningens åsikter.Av resultatet kan man utläsa att all personal vill samverka och att ledningen är positivt inställd. Alla har dock inte samma syn på vad samverkan är och personalen är oroliga för att tid och resurser inte räcker till.
Litteratur - varför då då? : En studie av skönlitteraturens plats, syfte och innehåll i ämnesplanerna för svenska och svenska som andraspråk 1
This study deals with the new curriculum GY11 in Swedish and Swedish as a second language, the first course at ?Swedish Gymnasium?. The subject is the status and aims of teaching literature and its contents. Eva Hultin?s thesis (2006) Samtalsgenrer i gymnasieskolans litteraturundervisning.
Könsatypiska studieval : En intervjustudie med tjejer på Byggprogrammet
Abstract This essay is about girls that have chosen a gender atypical education on a gymnasia level. Since we are living in a society that is still today gender segregated in both working life as well as educational area, we find it interesting that it still exist an paradox which leads us to the question ?why? those girls and boys, woman and man choose so differently. We are not aiming towards study how many girls that have chosen a gender atypical education but rather how these girls that are on the construction program in one of Stockholm?s gymnasium have deliberated and what it is that has influenced them.
Läromedel för nybörjare i spanska-en jämförelse mellan grundskola och vuxenutbildning
I denna uppsats görs en jämförelse mellan läromedel i spanska för nybörjare. Betoningen ligger på grammatik och länderkunskap..
Varför IV? : ett fritt gymnasieval eller en följd av grundskolans brister?
Den utbildningspolitiska intentionen i Sverige har länge präglats av en stark ambition att "överbrygga" klyftan mellan de teoretiska och praktiska gymnasieutbildningarna. Flertalet utredningar och gymnasiereformer har tidigare inte lyckats åstadkomma mer än organisatoriska förändringar. 1991 års gymnasiereform genomfördes med Lpf-94 och sett ur ett utbildningspolitisktperspektiv, är genomförandet rent teoretiskt den reform som kommit närmast den utbildningspolitiska intentionen. Men frågan kvarstår vad har reformen inneburit sett ur ett individperspektiv i ett utbildningssystem med en grundskola och ett gymnasium för alla. En skola för alla betyder i praktiken en skola som skall tillgodose samtliga elevers olika behov.
Förhållningssätt till kommunikation och samspel - En studie om pedagoger inom grundskola och grundsärskola
Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhållningssätt till kommunikation och samspel inom grundskola och grundsärskola. Vi ville ta reda på vilka tankar och medvetenhet som fanns kring kommunikation och samspel samt vilka arbetssätt man tillämpade för att utveckla eleverna inom detta område. Härutöver ville vi även undersöka vilka svårigheter och möjligheter som kunde uppstå i arbetet.
Med utgångspunkt i tidigare forskning kring kommunikation och samspel bygger vi undersökningen på empiriska halvstrukturerade intervjuer av åtta pedagoger inom grundskola och grundsärskola.
Resultaten av undersökningen visar att pedagogernas medvetenhet kring kommunikation och samspel är stor.
Lärares arbetstillfredsställelse och belåtenhet med den manliga respektive kvinnliga chefen
Syftet med denna studie var att med en enkät undersöka belåtenhet med chefen ocharbetsrelaterad tillfredsställelse i förhållande till kvinnlig/manlig chef samt medarbetarnas könoch verksamhetstyp. Totalt deltog 147 respondenter vilket gav en svarsfrekvens på 74 %.Resultaten visade signifikanta skillnader i hur manligt och kvinnligt ledarskap uppfattades, imeningen att de kvinnliga cheferna hade genomgående mer nöjda medarbetare. Resultatet visadeäven att av de tre verksamhetstyperna (förskola, Grundskola och gymnasium) som ingick istudien var förskolan den verksamhet som var mest belåten med chefen, oberoende av kön. Denverksamhet som hade lägst arbetstillfredsställelse i alla kategorier var grundskolan. Den endasignifikanta skillnaden som visades när det gäller kvinnliga och manliga medarbetare, var idelmåttet förmåner.
Från grundskola till gymnasium på ett år : Yrkessvenska för invandrade akademiker
Många invandrare i Sverige har en akademisk utbildning från sitt hemland. För att tillvarata invandrarakademikers kompetenser har yrkessvenska för invandrare så kallade Sfx- utbildningar startats. Syftet med studien är att belysa hur akademiker med invandrarbakgrund upplever betydelsen av Sfx- utbildningarna för sina möjligheter till etablering på den svenska arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har använts och sex intervjuer har genomförts. Deltagarna har visat sitt missnöje med svenskundervisningen inom den reguljära Sfi- skolan.
Edutainmentprogram i förskolan och grundskolan
Detta arbete handlar om edutainmentprogram (d.v.s. datorprogram som syftar till någonform av läroprocess (Alexandersson, Linderoth & Lindö, 2001)) i förskola och igrundskola. Arbetets syfte är att studera hur pedagoger i förskola och grundskolabeskriver användandet av edutainmentprogram i sin verksamhet och hur de resonerar kring detta. Utifrån vårt syfte har vi ställt följande frågor.? Hur beskriver pedagogerna i förskola och grundskola sin inställning tilledutainmentsprogramens betydelse för lärande?? Hur resonerar pedagogerna i förskola och grundskola kring integreringen avedutainmentprogram i den dagliga verksamheten?För att få svar på våra frågor genomförde vi en kvalitativ undersökning där vi intervjuade åtta pedagoger i förskolan och grundskolan.