Syftet med studien är att få en bild, genom en enkät, hur gymnasieelever upplever sin skolsituation när det gäller läxor, stress, betyg och svårighetsgrad i kärnämnena.I forskningsöversikten framkommer det att begreppet läxa kan tolkas på många olika sätt. Det samma gäller begreppet stress . Forskning kring läxor i Sverige har inte varit omfattande. Vissa forskare frånskjuter sig till och med sina resultat om läxor om resultaten inte visar ett önskat mönster. Detta gör att fenomenet både har otydliga fördelar och nackdelar då någon konsensus inte finns.

Denna studie handlar om språk och statusskillnader mellan språken. Syftet var att ta reda på om flerspråkiga grundskoleelever upplever att deras olika språk har olika status. Undersökningen är deskriptiv till sin karaktär. Sex stycken respondenter från åk 9 blev intervjuade. Intervjun består av två delar en skriftlig del och en muntlig del.

Syftet med uppsatsen var att synliggöra pedagogers erfarenheter samt sätt att se på lek som inlärningsmetod. Frågorna som tas upp rör pedagogernas sätt att se på lek, sitt eget sätt att införliva lek i undervisningen samt vilka möjligheter och vilka problem som finns med metoden. I undersökningen har det genomfört intervjuer med pedagoger samt observationer i dessa pedagogers klassrum. Uppsatsen ses med fördel genom ett sociokulturellt samt ett utvecklingspedagogiskt perspektiv. Undersökningen visar på att pedagogerna överlag är positivt inställda till lek som inlärningsmetod men att de inte är nöjda med sitt eget sätt att införliva denna typ av metod.

Den fysiska miljön är viktig när vi vill skapa en skola som är lämplig att möta alla elever. Denna undersökning försöker ta reda på vilka krafter som styr utformandet av en ny skola. Genom intervjuer kartläggs projekteringen av fyra nybyggda skolor. Genom fältstudier granskas också slutresultatet, det vill säga den färdiga skolan. En arkitekt intervjuas och en pågående projektering av en skolombyggnad studeras.

The aim of this study is to examine and map out the different ways that theconception of information literacy (IL) is used in the governing documents ofthe Swedish elementary school. IL is a controversial concept around which thereis no proper consensus. Despite that fact, the word is used in a vast number ofcontexts. In the school world as well as in the library sphere the different waysof using the concept often appear to overlap although rarely in ways that seemconducive to one another. My work therefore, is aimed at finding out how theconcept is used within these two discourses and if or in what ways the usagescoincide and are compatible.

Syftet med undersökningen är att i förväg kartlägga behöriga lärares uppfattningar om vad en mer differentierad betygsskala innebär. Frågeställningarna är: Vilka olika sätt att uppfatta en ny betygsskala kan urskiljas i lärares utsagor? Vad anser lärare att en mer differentierad betygsskala kommer att få för konsekvenser för deras uppgift att bedöma och betygssätta elever? Undersökningen är av kvalitativ natur med fenomenografiska inslag och har genomförts i form av intervjuer med nio stycken behöriga lärare i gymnasieskolan. Gymnasieskolorna är belägna i tre olika kommuner. Intervjumaterialet har analyserats utifrån tidigare forskning.

Syftet med denna studie är att undersöka kunskaper om jordens energiflöde i årskurs 9 och på gymnasiet efter genomgången kurs naturkunskap A. Vi vill även undersöka om kursplanernas mål och kriterier som täcker detta område uppfylls, samt hur eleverna tillämpar ett naturvetenskapligt språk. I undersökningen jämfördes svaren mellan elever i åk 9, elever som går samhällsvetenskapligt program och naturvetenskapligt program på gymnasiet. Totalt deltog 144 elever i en enkätundersökning där de fick besvara frågor av öppen karaktär om energikedjor. En möjlig slutsats gällande denna studie är att en större andel elever på gymnasiet jämfört med åk 9 har i sina svar angivit fler steg i energikedjorna. Gymnasieeleverna har tydligare beskrivit energikedjorna med flera naturvetenskapliga begrepp och termer.

Det är vanligt att elever har vardagsföreställningar om naturvetenskapliga processer. Dessa föreställningar skiljer sig oftast från de naturvetenskapliga teorierna. Vardagsföreställningar betraktas som ett hinder för elevers lärande och därför bör vardagstänkandet beaktas. I denna studie har jag utforskat högstadieelevers tankar och föreställningar kring syror. Jag har undersökt om dessa elevföreställningar ändras efter genomförd undervisningssekvens om syror och i så fall på vilka sätt de ändras.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka arbetssätt klasslärarna och modersmålslärarna använder i två olika förskoleklasser i en grundskola för att stimulera barnens språkutveckling. Alla barn på vår skola har utländsk bakgrund, vilket betyder att de har svenska som andraspråk.Viktigt för oss är också att ta reda på om det finns något samarbete mellan förskollärarna och modersmålslärarna och hur detta fungerar.För att få en klar bild på det har vi utgått från fallstudiemetoden. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer och observationer.Våra informanter är två klasslärare och två modersmålslärare.Vår undersökning visar att lärarna använder olika arbetssätt för att stimulera barnens språkutveckling. Arbetsmiljön spelar en stor roll för barnens trygghet och därmed också deras inlärning.Nästan alla lärare var överens om att det behövs mer modersmålsundervisning. Genom att stärka barnens modersmål underlättas deras inlärning av det svenska språket.Vårt resultat visar att i den ena klassen finns ett bra samarbete mellan klassläraren och modersmålsläraren men att i den andra klassen saknas detta..

I denna studie har jag undersökt hur keramiken kan vara en del av bildämnets undervisning. Syftet är att undersöka hur lärare i dagens skolor använder sig av lera som material i undervisningen i ämnet bild, samt att få en djupare förståelse kring hur man kan nyttja de keramiska teknikerna för grundskolans senare årskurser och i den frivilliga skolformen. Genom att använda kvalitativa enkäter, egna experiment och litteratur visar jag hur ett antal lärare och lärarstuderande ser på användandet av keramik i bildämnet. Jag presenterar också fyra olika tekniker, tumning, kavling, ringling och drejning. Utifrån detta skapas en lärarhandledning och ett läromedel som tar upp de olika teknikerna och sätt att handskas med keramiken i undervisningen.

Negativöverspridning från arbetsliv till privatliv och från privatliv till arbetslivuppkommer när beteenden, humör, stress eller känslor från den ena sfären på ettnegativt sätt påverkar den andra sfären. Denna uppsats har en kvalitativ ansatsoch undersökte lärares upplevelse av negativ överspridning mellan arbetsliv ochprivatliv och tvärtom. Respondenterna var 16 lärare inom grundskola ochgymnasieskola som förde dagbok kring negativ överspridning. De typer av negativöverspridning som nämndes oftast var 1) hög arbetsbelastning, 2) tankar ellerkänslor som stör, 3) trötthet, 4) problem med andra människor samt 5) problemmed maskiner. Resultatet visade att respondenterna rapporterade mer negativöverspridning mellan arbetsliv och privatliv än tvärtom.

In July 2011, new regulations regarding school libraries came into effect through a new education act for Swedish schools. The wording of the Act has been the basis of much discussion in which the concepts of "school library" and "access" makes it difficult to build consensus among different parties, why this can cause difficulties in ultimately construct equal access to school library. The purpose of this survey is to examine the interpretations and practices that exist around the school library and its functions among primary school principals. The principals have been selected on the basis that they themselves (the schools) already indicated that they do not have access to their own school library within the school premises. As a theoretical starting point, I used the school library researcher David Loertscher?s taxonomy for school leaders.

Syftet med denna studie är att undersöka möjligheten att betygsätta elevers fantasi i ämnet svenska i B-kursen på gymnasiet. Materialet består av kvalitativa intervjuer med en lärare och fyra elever samt textanalys av dessa elevers provsvar. Intervjuerna har utgått från ett prov läraren formulerat och rättat, vilket eleverna skrivit svar på. Styrdokumenten för gymnasiet samt annan relevant litteratur har granskats och sedan kombinerats med resultaten från intervjuerna. Mitt resultat visar att formuleringarna i styrdokumenten samt den praktiska möjligheten i undervisningen inte ger något tydligt svar på om fantasi bedöms eller ska bedömas.

Under lärarutbildningen på Malmö högskola har larmrapporter kommit i massmedia om elevers bristande kunskaper och deras negativa attityd till matematiken. Det laborativa arbetssättets betydelse har ofta betonats för att förse eleverna med en visuell bild. I studien ingår 27 elever där syftet är att undersöka genom en explorativ metod hur elever ser på laborationer i matematik. Eleverna läser första året på naturvetenskapliga programmet på en gymnasieskola i nordvästra Skåne. Studien visar att endast fem elever har laborerat och de flesta tror att laborationer är ett bra alternativt arbetssätt till den ?vanliga? matematiken.

Syftet med undersökningen var att undersöka vad dagens ungdomar har för värderingar och förväntningar till det kommande arbetslivet. Teorier tar upp ungdomsarbetsmarknaden som försvårar för ungdomarna att få arbete. Värderingarna bland ungdomarna har påverkats av deras uppväxt och ett individualiserat tankesätt har utvecklats. Arbetet ska innebära mer än bara en försörjning, det ska vara en del av identiteten. Det viktigaste på en arbetsplats är bra arbetskamrater och roliga arbetsuppgifter.