Denna studie syftar till att se hur den alternativa undervisningsformen Utomhuspedagogik används på en slumpmässigt utvald grundskola. Mina erfarenheter är att denna undervisningsform mestadels används på förskolor, trots att akutell forskning från bland annat Linköpings universitet (NCFF, 2006) visar många positiva möjligheter med utomhuspedagogik. Syftet med mitt arbete är därför att dels utveckla mina egna kunskaper om ämnet, men framförallt se hur den slumpmässigt utvalda skolan ställer sig till detta. Arbetar lärare i de tidigare skolåren med utomhuspedagogik? Resultaten av den kvalitativa undersökningen som genomfördes visade att de tio utvalda pedagogerna var positiva till utomhuspedagogik och varierade sin undervisning kontinuerligt.

Alla lärare jag intervjuat anser att laborationerna framförallt ökar förståelsen av abstrakta begrepp inom ämnet. En demonstration är bra typ av experiment eftersom en sådan kan göra en lektion mer intressant och nyttig för eleverna men det är också viktigt att eleverna laborerar själva och får laborativa färdigheter. Lärarna använder sig mest av slutna laborationer i sitt arbete och det kan förklaras med vanan att genomföra sådana och att öppna laborationer är betydligt mer tidskrävande. Fördelen med slutna laborationer är att de lätt kan belysa hur någonting fungerar i praktiken. Nackdelen är att de inte är så stimulerande för elevernas tänkande och utveckling.

Syftet med denna fallstudie är att se om användningen av surfplatta kan underlätta inlärningen av språket genom att elever på ett lekfullt sätt får arbeta med språket med hjälp av tekniken. Hur påverkar användandet av surfplattan elevernas intresse för ämnet engelska? Jag har genomfört studien med observationer och intervjuer på en kommunal F?5-skola i en mellanstor stad under en fyraveckorsperiod. Resultatet visar att barnen upplever användningen av surfplattan roligare än vanlig traditionell undervisning. Jag har sett att eleverna blivit mer aktiva vid användandet och glädjen över att få använda surfplattan är stor hos flertalet elever.

Vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppet lek och på vilka sätt den används för barns grundläggande matematikinlärning. Våra frågeställningar är: Vilka uppfattningar har pedagoger om lek? På vilka sätt beskriver pedagoger att de använder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? På vilka sätt anser pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling? Den metod vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer. I studien har åtta pedagoger från grundskolans tidigare år intervjuats. Vår undersökning visar att alla pedagoger har en positiv syn till lek i lärandets syfte. Samtliga pedagoger har svårt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld.

Gymnasieelevers hälsa har under de senaste åren varit ett centralt diskussionsämne. Ungdomar upplever att skolan är en av de största stressfaktorerna i deras liv (SOU 2006:77). Ett växande program är individuella gymnasieprogrammet (IV) där 11 % av eleverna som slutar grundskolan går eftersom de inte har tillförskaffat sig en behörighet till ett nationellt program. Syftet med studien är att undersöka IV elevers stresstålighet i relation till skolans ansvar att tillhandahålla ett gott skolklimat. Frågeformuläret "Känsla av sammanhang" (KASAM) som mäter individens förmåga att bemöta olika stressorer som uppkommer i livet användes.

Denna uppsats syfte är att undersöka vilken inställning och attityd ungdomar har till användandet av svordomar och det som klassificeras som ?fult språk?. Den undersökningsmetod som användes var en enkätundersökning som delades ut till en gymnasieklass på en central gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. Den grupp som eftersträvades skulle vara så homogen och ha en så jämn könsfördelning som möjligt. Det ordinarie antalet elever i klassen uppgick normalt till strax över trettio men vid tillfället närvarade endast 24 ? 8 flickor och 16 pojkar.Resultatet visar på att ungdomarna använder sig ganska frekvent av svordomar men också att de är medvetna om att det inte är något bra att göra, men anser samtidigt att det inte finns något som skulle vara fel med det.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka rektorernas och de offentliga kommunala styrdokumentens syn på yrkeslärares kompetensutveckling i två kommuner. Vidare är syftet att undersöka hur kompetensen kartläggs, samt hur kompetensutveckling planeras, finansieras och utvärderas för yrkeslärare i gymnasieskolan. Metoder som använts för att samla in data i denna fallstudie är analys av dokument samt kvalitativa, individuella intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre rektorer. De dokument som analyserats är de lokala styrdokumenten.

I det här arbetet har jag undersökt hur man kan använda sig av konst i en ämnesintegrerad undervisning med syfte att uppnå målen i historia och bild i grundskolans senare år. För att nå detta mål har jag utvecklat ett undervisningsmaterial med målningar från 1800-talets s.k. genremåleri för att visualisera det svenska bondesamhället under 1800-talet. Min undersökning bygger på en tolkning av styrdokumentens möjligheter samt elevers, i en klass i årskurs åtta vid en skola i norra Dalarna åsikter om historia och bild i integrering med hjälp av konst. Undersökningen visade att historieämnet och bildämnet mycket väl gick att integrera med varandra i syftet att uppnå målen för dessa båda.

Vårt huvudsyfte med studien var att undersöka om praktisk matematikundervisning i idrottshallen kan motivera och stärka elevers lärande. Undersökningen utfördes med enkäter i fyra årskurs sju klasser, med totalt 72 elever i samt intervjuer med fyra lärare, på två olika grundskolor i södra Sverige under perioden januari-februari 2008. Eftersom urvalsgruppen var liten, kan vi inte dra några generella slutsatser. Bakgrunden till vår undersökning var att vi hade fått uppfattningen om att praktisk matematikundervisning inte förekom så ofta i grundskolan. Studien visar att lärarna använder praktiska undervisningsmetoder som ett stöd för att få djupare förståelse hos eleverna.

Stress är ett allt mer vanligt problem i dagens samhälle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 år) på en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det påverkade dem. Två ungdomar valde att delta i studien. Dessa två ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpå intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förväntningar på körkort samt ideal.

This essay reflects upon how recruiters working at a recruitment-agency interpret their gender equality plan and their understanding of the term gender equality. This was done by semi-structured interviews with five recruiters. Through theories concerning the gender system, organization theory with a gender perspective and the doing-gender-perspective we have come to the conclusion that the employees of the company lack a coherent interpretation of gender equality. Concerning the gender equality plan there were diverse understandings of its meaning and the application of the plan is partly insufficient. As a recruitment agency there are a number of specific difficulties related to working towards gender equality.

Syftet med detta examensarbete äe att försöka ta reda på vad lärare har för uppfattning angående ledarrollen i sitt yrke, vad de anser vara ett gott pedagogiskt ledarskap och hur olika ledarstilar kan påverka gruppen och den mentala klassrumsmiljön. Arbetet består av litterarturstudie och empirisk studie. Den empiriska studien består av sex intervjuer med lärare och litteraturstudien presenterar det pedagogiska ledarskapet och ledarskap mer generellt.I diskussionen jämförs svaren från de intervjuade lärarna med arbetets syfte och litteraturstudien. Resultatet visar att ledarskap innebär att vara tydlig, det ska inte finnas något tvivel om vem som är ledrare. Man ska vara en auktoritet utan att vara auktoritär.

Denna uppsats syftar till att kartlägga religionsämnets utveckling i Sverige från 1950-tal till 1990-tal genom att undersöka och jämföra styrdokument och läromedel från dessa årtionden. Resultatet visar att ämnet har gått från att vara konfessionellt i kristen mening till att bli icke-konfessionellt. Detta yttrar sig genom ökad objektivitet och neutralitet i läromedlens beskrivning av kristendomen. Undersökningen visar också att ämnets omfång har ökat från att vara enbart kristendomslära till att innefatta både andra religioner samt livskunskap. Uppsatsförfattarna ger här också sin framtidsprognos av en trolig förändring av ämnet samt sin vision om en önskad utveckling..

Följande rapport behandlar intervjuer av åtta svensklärares idéer om vad de känner sig måste ta hänsyn till i sina val av skönlitterära inslag i svenskämnet på gymnasieskolor i Stockholms norra kranskommuner. Undersökningen anlägger ett sociologiskt perspektiv på de praktiserade urvalstekniker som framförs och diskuterar intervjupersonernas upplevelser med utgångspunkt i Pierre Bourdieus teorier om kapital, habitus och fält. Resultatet av intervjuerna visar att pedagogernas litterära kanon genomgående utgår ifrån vem eleven är, vilket syfte undervisningen har, lärarens tidigare erfarenheter liksom dennes förväntningar på elevens tillgodogöranden av undervisningen. I efterord diskuteras eventuella konsekvenser av sådana strukturer och studien avslutas med förslag på vidare forskning. .

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur fyra verksamma gymnasielärare tolkar begreppet individualisering, samt hur de undervisar utifrån läroplanens krav att de ska ha en individualiserad undervisning. Metoden för undersökningen är den kvalitativa intervjun och den har valts för att möjliggöra att en helhetsbild av respondenternas enskilda sätt att undervisa på kan åstadkommas. Resultatet visar att intervjupersonerna har en god förståelse för begreppet individualisering och att denna förståelse medfört att respondenterna upplever det som en omöjlighet att lyckas med att fullständigt individualisera sin undervisning. Det har framkommit ett mönster i hur dessa gymnasielärare undervisar, de påbörjar de flesta lektioner med en genomgång av det stoff som de avser att eleverna ska arbeta med under lektionen. Lektionen avslutas därefter med att eleverna får arbeta med undervisningsmaterialet på egen hand med läraren som hjälp om det skulle behövas.