Syftet med examensarbetet är att undersöka hur kunskapsområdet ergonomi implementeras i undervisningssituationer på Hantverksprogrammet med inriktning frisör samt att utifrån gällande styrdokument jämföra hur teoretiskt och praktiskt kunnande i ergonomi bidrar till elevernas lärande om påfrestande arbetsställningar. Utifrån tidigare forskning belyses belastningsskador och arbetsrelaterad utslagning inom frisöryrket. Med hjälp av intervjuer och litteraturstudier ville jag få vetskap om frisörelever i dagens gymnasieskola ges goda förutsättningar till ett hållbart arbetsliv. Resultatet tyder på att elever på den kommunala gymnasieskolan, i jämförelse med elever på den fristående gymnasieskolan, har bredare teoretiska och praktiska kunskaper i ergonomi. Resultatet visar också att ergonomiundervisning prioriteras i början av utbildningen och att återkoppling inte görs i tillräcklig utsträckning..

Denna studie är en kvalitativ undersökning om arbetsmiljöarbetet på gymnasieskolan i Halmstad kommun. För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av teorier om engagemang och delegerande ledarskap. Totalt genomförde vi tolv intervjuer med rektorer, skyddsombud och lärare på fyra olika skolor. Vi deltog även vid fyra samverkansmöten där bl.a. arbetsmiljön diskuterades.

Arbetets syfte är att undersöka hur väl ett moment från en tävling går att överföra till det vanliga klassrummet. Medlet har varit att låta eleverna arbeta i mindre grupper med en större öppen uppgift tagen från fysiktävlingen International Young Physicists? Tournament (IYPT) i projektform. Arbetet och dess form utvärderades genom redovisningar med opposition, självvärdering efter en bedömningsmatris samt en enkätundersökning kompletterat med mina egna observationer och värdering efter samma matris. Slutresultatet blev att det gick utmärkt att överföra frågorna från tävlingsscenen till det vanliga klassrummet och att eleverna starkt tog till sig fördelarna med att arbeta i projektform och med att ge kamratrespons, medan arbetsformens inverkan på deras intresse för och uppfattning om fysik var av mer tveksam art..

Det har visat sig under många år att elever som väljer yrkesinriktat program är mindre motiverade till att läsa kärnämnen. Syftet med denna studie är att undersöka om och hur lärarna kan skapa förutsättningar för att arbeta med infärgning. För att ta reda på förutsättningarna för att arbeta med infärgning har vi intervjuat sex behöriga lärare som arbetar på en gymnasieskola i Västra Götaland. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. I studien visade det sig att respondenterna är villiga till att arbeta med infärgningsprojekt, men det finns inte tillräckligt med arbetstid till planering för att arbeta på detta sätt.

Syftet med min undersökning är att lyfta ett flertal pedagoger och elevers förhållningssätt till integrering av elever med någon form av funktionshinder i vanlig grundskola. Utifrån en historisk tillbakablick synliggörs först de omständigheter funktionshindrade levde under fram till våra dagar, för att ge läsaren kännedom om de då rådande förhållandena. Med hjälp av enkäter, personliga intervjuer och fokusgruppsintervjuer har materialet därefter analyserats, för att se likheter och skillnader i pedagoger och elevers attityder. Det resultat som analyserades visar att pedagoger anser att man måste se till individen för att avgöra om det är lämpligt att integrera i vanlig skola, vilket får deras läraruppdrag att falla utanför ramen när vi arbetar för en skola för alla. Eleverna anser att självklart kan elever med någon form av funktionshinder gå i vanlig skola men de hade nog haft det bättre med andra likasinnade..

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och öka förståelsen för vad lärare har för uppfattningar om bedömning i matematik i skolår 3. Syftets frågeställningar tydliggör undersökningen huvudsyfte och visar på att bedömning är ett komplext ämne och har betydelser av skiftande slag. Med detta som utgångspunkt konstruerade vi en intervjuguide för att söka svar på våra frågeställningar. Undersökningsmetoden var fenomenografisk med kvalitativa intervjuer som redskap. Vi har intervjuat 6 behöriga lärare som arbetar eller har arbetat med elever i skolår 3 om deras uppfattningar om bedömning i matematik.

Denna uppsats kommer att behandla ämnet sponsring, sett ur ett föreningsperspektiv. Sponsring är idag ett viktigt ekonomiskt stöd i idrottsverksamheten och för dess utveckling. När vi som författare tänker sponsring tänker vi på affärer, avtal, marknadsföring, hjärta, samarbete och stöd. Vårt intresse inom sport samt marknadsföring har lett oss till vårt ämnesval. Av egna erfarenheter vet vi hur svårt det är att få ekonomiskt stöd från företag utan att ha en väl förberedd strategi. Sponsringen har utvecklats de senaste 20 åren från en välgörenhet till ett givande och tagande mellan idrottsföreningar och företag.

Syftet med studien är att se om grundskollärare i en kommun i Uppsala län tar tillvara på den tillgång som TekNO kanske kan vara samt se hur lärare och elever ser på TekNO. Metoderna som använts är enkät och kvalitativ intervju. Studien bygger på frågeställningarna:-           Hur marknadsförs TekNO?-           Känner lärare i en viss kommun i Uppsala län till projektet TekNO?-          Använder sig lärare i kommunen av TekNO?-          Vad tycker lärarna om TekNO?-          Vad tycker eleverna om TekNO?Resultatet visar att lärare och elever har positiva åsikter om TekNO:s arbete och att de lär sig nya saker av TekNO. Flertalet lärare i studien som undervisar i teknik och naturvetenskap vet vad TekNO är och har arbetat med något tema tillsammans med TekNO genom skolbesök.

I denna uppsats jämförs genom intervju bedömningsprocessen hos musiklärare där jag har försökt att hitta likheter och olikheter mellan de två bedömningsyrkena. Musikläraren och dressyrdomaren har berättat om hur de jobbar med bedömningsprocessen och hur de tolkat kriterierna, kriterierna för grundskolan respektive kriterierna inom dressyren som kallas dressyrens grunder.Min frågeställning:Vilka likheter samt skillnader finns i bedömningsprocessen hos en musiklärare respektive en dressyrdomare?Jag har kommit fram till att en av likheterna mellan de två bedömningsprocesserna är att man i båda fall vill uppmuntra den man bedömer och att betyget skall vara en hjälp för fortsatt intresse inom ämnet. Det som skiljer bedömningsprocesserna åt är bland annat att musikläraren tolkar de allmänna kriterierna själv och behöver inte föra en diskussion kring kriterierna medan dressyrdomaren måste vara samspelt med domarkollegiet där alla skall döma lika..

Studiens syfte i korthet har varit att ta reda på hur slöjdlärare tolkar den nationella kursplanen för slöjd i en vidare bemärkelse än själva hantverkskunnandet. I detta syfte har sex slöjdlärare med olika bakgrund intervjuats. Inledningsvis har i arbetet gjorts en översikt över slöjdämnets historia, forskning kring praktiskt och intellektuellt arbete i förening och den rådande samhällssynen på kunskap. Sedan har en tolkning av den nationella kursplanen för slöjd gjorts utifrån mitt eget perspektiv och även de intervjuade slöjdlärarnas. Resultatet som framkommit pekar på att slöjdämnets egentliga nytta är större än själva hantverkskunnandet, men svår att definiera, och att ämnets långsiktiga syfte behöver tydliggöras.

Syftet med studien är att undersöka om och varför pedagoger som jobbar i skolans värld använder dramapedagogik i undervisningen. Av de pedagoger som ingår i undersökningen är tre fritidspedagoger och tre lärare i årskurs ett till tre. Genomförandet skedde genom kvalitativa intervjuer på olika skolor i Skåne. Det som blev tydligt i undersökningen och som vi fann intressant var att flera av de intervjuade talade om sitt användande av dramapedagogik i faktabaserade ämnen t.ex. svenska och matematik.

Syftet med studien är att ta reda på om och i så fall hur sex stycken elever i årskurs 9 på en grundskola i södra Sverige använder sig av den kunskap de får inom ämnet kost och hälsa i hem- och konsumentkunskap i sin vardag samt att ta reda på vilka faktorer som avgör om eleven tar till sig kunskapen i ämnet kost och hälsa i hem- och konsumentkunskap. Resultatet jämförs köns- och beygsmässigt samt med Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 - NU-03. Metod som använts är en ostrukturerad kvalitativ metod med strukturerade intervjuer. Undersökningen visar att eleverna tycker ämnet är meningsfullt och ger dem kunskap för livet vilket stämmer med NU-03. Eleverna vill ha tydligare mål så att de lättare kan delta i terminsplaneringen.

Med denna uppsats ville jag få en djupare förståelse för de faktorer som påverkar elevernas lust och motivation för att läsa matematik. Undersökningar har visat att många elever anser att ämnet matematik är tråkigt. Det finns många faktorer som påverkar motivation och intresset bland annat lärarens sätt att undervisa, familjens situation, klasskamraternas uppfattningar och attityder, innehållet i ämnet, mm.Resultatet av undersökningen visade att framför allt var det innehållet i ämnet som väckte intresse hos eleverna. Eleverna ville se direkta kopplingar mellan det som de läste i skolan och det som skede i vardagslivet. Det var flera elever som ville ha mer utmanande uppgifter och mindre repetition i matematikboken..

Stress är ett allt mer vanligt problem i dagens samhälle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 år) på en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det påverkade dem. Två ungdomar valde att delta i studien. Dessa två ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpå intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förväntningar på körkort samt ideal.

Denna kvalitativa undersökning är gjord med syfte att ge en bild av hur lärare uppfattar begreppet ämnesintegrering och hur man kan arbeta kring detta på gymnasieskolans yrkesprogram. Teorier kring ämnesintegrering och lärarsamarbete presenteras och analyseras mot resultat av en intervjuundersökning. Intervjuerna genomfördes med tre kärnämneslärare och tre yrkeslärare från två stora gymnasieskolor. Av studien framgick det att lärarna ställer sig positiva till begreppet ämnesintegrering, men var av uppfattningen att det praktiserades i för liten utsträckning. Detta beror på att organisatoriska och fysiska faktorer på en stor gymnasieskola försvårar ett ämnesintegrerat arbetssätt.