SAMMANFATTNINGSkolverket beskriver att religionsämnet idag spelar en allt viktigare roll i vårt internationella samt mångkulturella samhälle, trots detta har ämnet inom grundskolan blivit otydligt och saknar identitet. Inom gymnasieskolan är religionsämnet ett kärnämne och har där en mer tydlig identitet.Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lärare och elever uppfattar övergången från grundskolan till gymnasieskolan. För att göra området mindre studeras denna övergång endast inom ämnet religion. Studien vill visa en helhetsbild av hur ämnet är uppbyggt i teorin med de rådande styrdokument som idag styr skolan och som anger de ämnesmål som skolan ska arbeta mot, till hur lärare och elever uppfattar och arbetar med ämnet i praktiken.Som metod för att besvara syftet har tolv intervjuer genomförts på en gymnasieskola i Södra Norrland. Tre av informanterna var behöriga lärare inom religionsämnet, samtliga var män och de arbetade alla på den aktuella gymnasieskolan.

Likvärdighet och rättvisa är grundläggande värden i det svenska skolsystemet. Vi har med detta fokus undersökt fem grundskolors betygsättning av kärnämnena i år 9 och hur dessa betyg korrelerar med betygen i A-kurserna på gymnasiet. Vi har jämfört betygsstatistiken avseende två hela årskullar elever år 2004 och 2005 i den undersökta kommunen. Vi gör antagandet att ett visst uppnått betyg i år 9 skall ses som en prognos för att eleven minst bör uppnå samma betygsnivå på gymnasiet. Analysen av vårt material visar på skillnader i betygskvalitéer mellan grundskolorna.

Denna rapport undersöker hur yrkeslärare på gymnasieskolor inom hantverk/finsnickeri ser på maskinkörkort som från 2012 är nytt i Sverige, och vad yrkeslärarna anser runt den webbaserade utbildningsformen.Träindustrin är hårt drabbad av olyckor som ger lång sjukfrånvaro och bestående men.Flera projekt har sedan 1980-talet genomförts för att undersöka arbetsmiljön inom träbranschen. Men dessa insatser har inte räckt för att minska arbetsskadorna tillräckligt.Det har visat sig att det Danska maskinkörkortet har haft positiv inverkan på olycksstatistiken i Danmark.Genom enkäter har information samlats in från yrkeslärare som genomgått testledarkurs för det Svenska maskinkörkortet..

Den här rapporten tittar på innehållet i de läroplaner som funnits i den svenska grundskolan, från den första som kom 1962 till dagens som infördes 2011.Den behandlar också ämnet geografi, hur ämnets innehåll sett ut och förändrats över den här tiden samt intervjuer med verksamma lärare.Man kan se att läroplanerna inte förändras direkt mycket i sin allmänna del, men att kursplanen förändrats en hel del med förskjutning från kartografi och fokus på närmiljön till en mer teknisk undervisning med fokus på samspel mellan människa natur, vilket även framkommer i de svaren lärarna ger..

Bakgrund: Studier visar att ungas upplevda- och psykiska hälsa samt deras hälsorelaterade levnadsvanor försämras med åldern. Elevers trivsel och påverkansmöjligheter i skolan minskar också med stigande ålder. Hälsofrämjande arbete i skolan kan därför vara värdefullt för att förbättra ungas hälsa. Det kan exempelvis ske genom Korpen Svenska Motionsidrottsförbundets koncept: Hälsodiplomerad gymnasieskola. I Västerås är Carlforsska gymnasiet en hälsodiplomerad skola.

Arnving, Martina & Ingelström-Nilsson, Annika (2014) Prediktion av läs- och skrivsvårigheter genom TRAS. (Early screening of language development as a tool for prediction of reading and writing skills) Magisterkurs, Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola Syfte Vi vill undersöka om det går att förutsäga läs- och skrivsvårigheter genom tidig kartläggning med stöd av TRAS, Tidig Registrering Av Språkutveckling. Vi vill även veta på vilket sätt informationen används vid övergången mellan förskola och grundskola. Slutligen vill vi analysera specialpedagogens roll i det språkutvecklande arbetet. Teori Vi har utgått från Vygotskijs teori om tänkande och språk samt aktuell forskning kring tidig språkstimulans. Metod Vi har valt att använda oss av metodtriangulering vilket innebär att vi både har en kvalitativ del, intervjuer, och en kvantitativ del, testresultat från elever. Resultat Vi har funnit att det är lika många elever som inte uppnår målen i TRAS men ändå klarar Ämnesproven i svenska åk 3 som tvärtom dvs.

Syftet med studien är att studera vilka skillnader och likheter som finns i förväntningarna på specialpedagogrollen i skolan hos elva grundskollärare som är verksamma på sju grundskolor i årskurserna 6-9. En historisk tillbakablick ges från speciallärar- till specialpedagogutbildning som även inkluderar styrdokument samt olika perspektiv på specialpedagogik. Även synen på specialpedagogrollen i och utanför Sverige tas upp. För att genomföra studien har ett kvalitativt perspektiv använts med semistrukturerade intervjuer som metod. Fokus för undersökningen har varit att undersöka vilka förväntningar grundskollärarna upplever att de har på specialpedagogrollen i skolan och hur lärarna anser att dessa förväntningar infrias samt vilka arbetsuppgifter grundskollärana anser vara viktigast att specialpedagogen utför och hur lärarna uppfattar dessa.

Syftet med detta arbete var att lyfta fram modersmålsundervisningen ochmodersmålsstödet som barnen och eleverna får ta del av i skolan och förskolan. Föratt få fram detta har vi använt oss av intervjuer och observationer. Vi ville även få delav elevernas egna tankar kring modersmålsundervisningen och det framgår i våraintervjuer som vi har gjort. Det resultat vi har nått fram till är att eleverna är nöjdamed sin modersmålsundervisning, men att det finns vissa saker som kan bli bättre.De slutsatser vi kan dra av detta arbete är att modersmålsundervisning ochmodersmålsstöd är något som är väldigt viktigt för barn i alla åldrar och att det ärnågot som barnen behöver för att kunna känna sig delaktiga i den övrigaskolverksamheten, då det ger dem en djupare förståelse..

Det här är en fenomenografisk undersökning som är baserad på intervjuer med lärare på en mångkulturell skola Analysen baseras på lärarnas berättelser vad de anser om läsläxa, och hur de uppfattar läsläxa i sitt arbete. I analysen ger lärarna sin beskrivning av de svårigheter och möjligheter de möter i arbetet med läsläxa. Analysen visar deras gemensamma och avvikande uppfattningar, i sina erfarenheter av elevernas läsinlärning, samarbetet med föräldrarna och språkets betydelse. I arbetet presenteras tidigare forskning och definitioner av begrepp, som är baserade på både litterära och elektroniska källor i form av forskningsavhandlingar, tidningsartiklar, styrdokument och uppslagsböcker. .

Vår avsikt med det här examensarbetet är att undersöka vad som styr ungdomars val avgymnasieprogram i årskurs nio. Efter nioårig grundskola ska ungdomarna göra ett val sommed all säkerhet kommer att påverka deras närmaste framtid. Vilka faktorer det är som styrvalet vet vi inte, men vi är övertygade om att det inte enbart är intresset för det framtida yrketsom styr valet av gymnasieutbildning. I den här undersökningen har vi använt oss kvantitativaen metod för att komma fram till vårt syfte. Undersökningen har utförts på fyrayrkesförberedande program med hjälp av enkäter.

Syftet med studien har varit att undersöka pedagogers erfarenheter av tidig identifiering och tidiga insatser i förskola och grundskolans tidiga år .Studien har baserats på fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger inom förskola, förskoleklass och grundskolans lägre år, anställda inom samma enhet med ett flerårigt samarbete bakom sig. En hermeneutisk fenomenologisk ansats har använts för att få tillgång till informanternas erfarenheter av de tidiga insatserna.Studien visar på att pedagogerna inom de olika verksamheterna förskola, förskoleklass och grundskola oftast har en klar bild av vilka barn/elever som har svårigheter i mötet med deras egen verksamhet. Detta sker inte minst genom dokumentation och i samtal mellan pedagogerna inom och mellan de olika verksamheterna. I och med att barnen/eleverna har blivit identifierade sker också kategoriseringar efter visade behov/svårigheter. Här visar det sig att man ofta intar ett individperspektiv där det relationella perspektivet på svårigheterna tenderar försvinna.

Syftet med denna undersökning var att göra en beskrivning av elevers uppfattningar om sina lärstilar, inom de utvalda preferensområdena ljus, ljud, möblering, rörelsebehov, olika sinnen samt om eleverna var analytiska eller globala inlärare. Vi utgick från en stilenkät om lärstilar, som vi omarbetade till att bli en kvalitativ intervju. Vår studie genomfördes i år ett på en grundskola i Kalix kommun. Vi kom fram till att eleverna har olika uppfattningar om hur de lär sig på bästa sätt och att de kanske inte alltid är medvetna om hur denna process går till, det vill säga att deras metakognitiva medvetenhet inte är färdigutvecklad. .

Cirkus Cirkörs gymnasieskola blir en ny publikvänlig byggnad, men en öppen passage för att få inblick i verksamheten och väcka nyfikenhet. Men relativt små medel omvandlas Cirkushallen till den givna huvudbyggnaden i området, och blir ett tydligt dragplåster för hela kulturbyn i Alby industriområde, med Subtopia, Kulturskolan, Filmbasen mm.För det utomstående är cirkus en lek. För den som tränar är det på fullaste allvar. Detta speglas i byggnadens utformning, då det öppna publika kontrasterar mot den stängda fokuserade träningen.En passage som gör byggnaden tillgänglig från två håll och utgör hjärtat i gymnasiets verksamheter. Här möts alla som tar byggnaden i anspråk..

I grundskolans värld möts vi alla, såväl barn som vuxna. Den skall vara inkluderande och en plats där alla våra sinnen stimuleras och stärks. En plats där funktion, logik och trygghet möter kreativitet, gemenskap och möjligheter. En plats där produkten är resultatet av vad elever och lärare faktiskt själva vill ha. Utmaningen var att genom arkitektur närma sig denna värld så att alla sinnen får utrymme att stimuleras och därmed ges möjlighet att stärka varandra. Sinnenas Skola är därför grundskolan för alla..

Syfte: Studiens syfte är att identifiera faktorer som på en gymnasieskola kan främja elevers prestation och lärande. Frågeställningar:? Hur skattar elever i årskurs 1 i gymnasieskolan olika faktorer som i forskning har visat sig främja elevers prestation och lärande?? Vilka nyckelfaktorer kan identifieras enligt elevsvaren?Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, där socialt samspel ses som en förutsättning för att prestationstillit och kapacitetsupplevelse ska utvecklas. Även me-takognitiv teori och interaktionism finns med i teoribakgrunden. Det specialpedagogiska syn-sättet gör att jag tolkar det som att elevers svårigheter uppstår i mötet med undervisningskon-texten, vilket benämns som det relationella perspektivet.