Status handlar om en persons position i en hierarki inom en viss grupp. Det Àr inte en egenskap utan nÄgot som uppstÄr i relationen mellan mÀnniskor. Syftet med denna studie var att kartlÀgga eventuella skillnader vad gÀller hur mÀnniskor attribuerar kvinnors och mÀns statusbeteende. Med hjÀlp av en egenframtagen enkÀt samlades data in frÄn 57 studenter vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Data analyserades med hjÀlp av en variansanalys.

Cerebral pares Àr den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. Litet Àr kÀnt om livssituationen för unga vuxna med cerebral pares, sÀrskilt dem med en lindrig funktionsnedsÀttning. Den aktuella studiens syfte var att kvalitativt undersöka upplevelsen av funktions­hinder, sjÀlvkÀnsla och livskvalitet, liksom önskad hjÀlp och stöd hos unga vuxna med lindrig cerebral pares. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra personer. Materialet granskades utifrÄn tematisk analys.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur förÀndringsvilliga pedagogerna Àr till ett minskat sockerintag i förskolan. Vi ville skapa oss en uppfattning om hur pedagogerna tÀnker och handlar vid frukost och mellanmÄl. Metoden Àr en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökning dÀr bearbetningen till viss del Àr kvantitativ. EnkÀter har lÀmnats ut till pedagoger i tre förskolor. Rektorerna pÄ de respektive stÀllena har fÄtt en sÀrskild enkÀt.

Denna studie syftar till att belysa lÀrares syn och tankar kring arbetet med integrering av barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet Àr framarbetat utifrÄn intervjuer med fem lÀrare i förskolan, grundskolans tidigare Är och fritidshem. Alla lÀrarna stÀllde sig positiva till integrering vad gÀllde barn i behov av sÀrskilt stöd i de reguljÀra verksamheterna. DÀremot ansÄg mÄnga av lÀrarna att arbetet med integrering var svÄrt eftersom tids och resursbrist ofta förekom.Det fanns mÄnga olika arbetssÀtt att arbeta med barnen i behov av sÀrskilt stöd och dessa arbetssÀtt lyfts fram under olika rubriker i resultatet. Vissa arbetssÀtt var för att underlÀtta integrering och skapa social gemenskap barnen emellan medan vissa var för att hjÀlpa barnen i behov av sÀrskilt stöd med sjÀlva undervisningen.Ett kapitel i resultatet behandlar Àven de svÄrigheter och möjligheter som lÀrarna upplever med de arbetssÀtt de anvÀnder sig av.

Prostatacancer Àr numera den vanligaste cancerformen hos mÀn. MÀn med prostatacancer har tidigare ofta varit glömda, men eftersom nya diagnoser och behandlingsmetoder har blivit bÀttre, vilket innebÀr att sjukdomen kan upptÀckas tidigare och behandlas mer effektivt, dÀrmed lever mÀn lÀngre med sin sjukdom. MÀn har svÄrt att prata om kÀnslor och eftersom prostatacancer drabbar könsorganen, kÀnner de flesta mÀn skam över sin sjukdom och dess konsekvenser DÀrför Àr det viktigt för sjuksköterska att fÄ bÀttre förstÄelse för mÀnnens situation för att kunna ge det stödet som mÀnnen sjÀlva anser Àr viktigaste. Syftet med studien var att belysa mÀns behov av stöd Äret efter diagnosen prostatacancer. Metoden som anvÀndes var en litteratur studie med kvalitativ analysmetod.

BakgrundUngdomsÄren innebÀr en övergÄngsperiod i livet dÄ barndomen fullbordas och livet som vuxen pÄbörjas. Denna tid kan vara mycket omvÀlvande till följd av den psykologiska och biologiska utvecklingen som sker. Att under ungdomsÄren samtidigt leva med en cancersjukdom kan innebÀra stora pÄfrestningar och resulterar inte sÀllan i mycket stress och Ängest. Isolering frÄn vÀnner, förlorad sjÀlvstÀndighet och kroppsliga förÀndringar Àr exempel pÄ faktorer som ungdomarna med cancer upplever som stressande och Ängestfyllt. För att försöka minska dessa negativa kÀnslor anvÀnder sig ungdomarna av olika copingstrategier.SyfteSyftet med studien var att beskriva copingstrategier hos ungdomar med cancer.MetodFör att besvara studiens syfte valdes forskningsmetoden litteraturstudie.

Avsikten med uppsatsen var att undersöka arbetet med ensamkommande asylsökande barn i Östersunds kommun med inriktning pĂ„ hur de verksamhetsaktiva uppfattar insatserna. Hur, menar de verksamhetsaktiva, har barnen mottagits, vilka Ă€r deras behov och hur har dessa behov tillgodosetts? Undersökningen genomfördes med hjĂ€lp av halvstrukturerade intervjuer. Studiens informantgrupp bestod av en omrĂ„desansvarig, en pedagog, en vĂ€gledare, en sĂ€rskild förordnad vĂ„rdnadshavare och en fritidspedagog som alla var verksamma i arbetet med de ensamkommande asylsökande barnen. Ett viktigt resultat handlar om att de verksamhetsaktiva omdefinierat mĂ„lgruppen och att de inte lĂ€ngre betraktar de ensamkommande flyktingbarnen som en extremt utsatt grupp.

Varje Är drabbas 300 barn i Sverige av cancer. MÄnga familjer upplever i samband med denna situation att tillvaron förÀndras drastiskt, och att den sÀkra vardagen ersÀtts med osÀkerhet och rÀdsla. Syftet var att beskriva förÀldrars upplevelser och behov i samband med att deras barn drabbas av cancersjukdom. För att fÄ fram förÀldrarnas upplevelser och behov gjordes en litteraturstudie med vetenskapliga artiklar med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. I resultatet framkom att mÄnga förÀldrar som har ett cancersjukt barn upplevde kaos.

AbstraktPatienter lÀggs in pÄ intensivvÄrdsavdelning (IVA) i samband med plötslig sjukdom eller trauma. Det Àr för nÀrstÄende en chockerande och skrÀmmande upplevelse kantad av oro och rÀdsla för patientens liv. IVA-sjuksköterskorna har till uppgift att bistÄ och stödja nÀrstÄende. Syftet var att genom litteraturöversikt belysa behov och upplevelser hos nÀrstÄende till patient som vÄrdas pÄ intensivvÄrdsavdelning. Metoden var en litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar publicerade Är 2000-2010.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka relationen arbetsförhÄllanden och arbetstillfredsstÀllelse hos hel- respektive deltidsanstÀllda i Sverige. Detta belystes genom tre frÄgestÀllningar; Hur skiljer sig hel- respektive deltid Ät i avseende pÄ arbetstillfredsstÀllelse, psykologiska kontrakt, engagemang, trivsel, utvecklingspotential och tillhörighet? Finns det relationer mellan dessa faktorer och hur nöjd den anstÀllde Àr med sin tjÀnstgöringsgrad? Vilka faktorer inverkar nÀr man har Àndrat eller har en önskan att Àndra sin arbetstid? Deltagarna var 220 sjuksköterskor och undersköterskor pÄ ett medelstort sjukhus i Mellansverige. Undersökningen genomfördes genom en enkÀt, som skickades ut med internpost via ett centralt organ i regionen. Resultatet visade att det inte fanns nÄgra signifikanta skillnader mellan grupperna hel- och deltid förutom att deltidsanstÀllda i högre grad var mer nöjda med sin tjÀnstgöringsgrad.

Vad Ă€r det som gör mĂ€nniskor motiverade? Enligt psykologerna Maslow och Glasser sĂ„ Ă€r det vĂ„r strĂ€van för att uppfylla de behov som vi alla har. Dessa beskriver Maslow med hjĂ€lp av sin behovshierarki, dĂ€r de mest grundlĂ€ggande behoven som föda och trygghet kommer först och behoven som tex sjĂ€lvförverkligande kommer högst upp hierarkin. För att nĂ„ de höga nivĂ„erna i hierarkin mĂ„ste de tidigare nivĂ„erna av behoven vara tillfredstĂ€llda. Glasser har pĂ„ ett praktiskt sĂ€tt tillĂ€mpat behovsteorierna i skolan med framgĂ„ngsrikt resultat. Jag har grundat mitt arbete pĂ„ att elever mĂ„ste ha de grundlĂ€ggande behoven tillfredstĂ€llda och nĂ„tt högt upp i hierarkin för att vara motiverade till att ta till sig undervisningen i skolan. FrĂ„gestĂ€llningarna som jag besvarat Ă€r dessa: Är lĂ€rare medvetna om elevers behov utifrĂ„n Maslows och Glassers perspektiv? Hur tillgodoser lĂ€rare elevers mĂ€nskliga behov enligt dem sjĂ€lva? Jag har intervjuat fem gymnasielĂ€rare för att ta reda pĂ„ hur de ser pĂ„ behoven och om de aktivt tillgodoser behoven i sin undervisning och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt. Det som genomsyrade svaren som lĂ€rarna gav var en stor osĂ€kerhet; de visste inte om de tillgodosĂ„g behoven och var inte heller riktig sĂ€kra vad de skulle göra för att tillgodose dem.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

Uppsatsens syfte var att belysa och analysera debatten om DAMP. De frÄgestÀllningar som skulle besvaras i uppsatsen var: · Hur ser kontroversens utveckling ut? · Hur kan kontroversen förklaras med hjÀlp av kontroversteorin?För att uppnÄ detta syfte och besvara frÄgestÀllningarna har artiklar om DAMP-debatten som publicerats i dagspress, specialpress eller fackpress analyserats och tolkats med hjÀlp av kontroversteorin. Debatten har studerats diakront (som en process över tid; utvecklingen mellan 2000 och 2004) och synkront (sociala, teoretiska och psykologiska faktorer som pÄverkat debatten har analyserats). Undersökningens resultat visade bland annat att DAMP-kontroversen har uppkommit pÄ grund av oenighet angÄende fenomenet DAMPs natur och orsaker, samt kombattanternas olika vetenskapliga utgÄngspunkter och den pÄverkan teori och tidigare erfarenheter har pÄ forskarens perception och tolkning.

Ett lyckat arbete enligt BBIC? ? Socialsekreterares syn pÄ dokumentationssystemet BBIC ? Barns behov i centrumMaria Schyllander och Julia OlssonDen kvalitativt förankrade studiens syfte var att erhÄlla fördjupad kunskap kring socialsekreterares uppfattningar gÀllande dokumentations- och handlÀggningssystemet BBIC, Barns Behov I Centrum. Studiens frÄgestÀllningar fokuserade pÄ att se hur organisation och handlingsutrymme Àr förenade med arbetet enligt BBIC. Kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar med barnavÄrdsutredningar genomfördes och data analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys, organisationsteori och handlingsutrymme. Huvudresultatet visade att socialsekreterarna var positivt instÀllda till att anvÀnda ett dokumentationssystem i utredningsarbetet men att BBIC var omfattande och tidskrÀvande.

Den hÀr studien handlar om inspelning av mobiltelefonsamtal. Studiens syfte var att undersöka privatpersoners instÀllning samt behov av inspelning av mobiltelefonsamtal och identifiera hur de anses kunna dra nytta av denna funktionalitet. För att fÄ reda pÄ huruvida privatpersoner förhÄller sig till detta intervjuades 15 respondenter utifrÄn en kvalitativ ansats. I studiens insamlade material framkom det att respondenterna hade blandade Äsikter kring inspelning av mobiltelefonsamtal. Den viktigaste aspekten som framkom under studien var hanteringen av kÀnslig information och hur den personliga integriteten skall skyddas frÄn krÀnkning.