Detta examensarbete syftar till att belysa hur likheter och skillnader i synen pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd Àr hos: vÄrdnadshavare, assistenter, fritidspedagoger, lÀrare, pecialpedagoger, rektorer, barn- och utbildningschefer och de politiskt ansvariga i tvÄ olika stora kommuner, (6 500/80 000 invÄnare) ser pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Examensarbetet handlar sÀrskilt om elevernas möjligheter till det som stÄr skrivet i Lgr 11 under rubriken: VÀrdegrund och uppdrag att: ?[?] utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvÀrdig, oavsett var i landet den anordnas? (skolverket 2012:8). I skolverkets AllmÀnna rÄd och kommentarer kvalitet i fritidshem skriver skolverket: Enligt lÀroplanen skall hÀnsyn tas till barns olika förutsÀttningar och behov. Vid resursfördelning Àrdet viktigt att hÀnsyn tas till faktorer som omrÄdets sociala karaktÀr, barnens Älder, kön,personalens kompetens, lokaler och utemiljöns utformning, antal barn med annat modersmÄl Ànsvenska, antal barn i behov av sÀrskilt stöd samt barngruppens storlek.(Skolverket 2007) LitteraturgenomgÄngen med dess bilagor kan anvÀndas som ett material för att lÀsaren ska kunna sÀtta sig in i vad de olika diagnoserna innebÀr och hur diagnostisering genomförs.

Personer som lider Àr i behov av tröst. I denna studie definierades tröst som handlingar vilka tillfredsstÀller ett behov, förebygger/lindrar obehag och lidande, hjÀlper mÀnniskor till en positiv syn pÄ livet i svÄra situationer, inger hopp och uppmuntran. Att ha kunskap om tröst Àr viktigt för att inte riskera att öka ett befintligt lidande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad personer i behov av vÄrd upplever som tröst. Litteratursökningen resulterade i sju kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med undersökningen var att studera huruvida psykologiska faktorer pÄverkar skaderisken för elitfotbollsspelande damer. Detta inkluderade ocksÄ att undersöka sambandet mellan dagliga stressorer och uppkomsten av idrottsskador. Totalt deltog 42 kvinnliga fotbollsspelare i Äldrarna 16-25 Är. Via en prospektiv design inkluderades en förmÀtning med hjÀlp av enkÀterna LESCA, SSP, Fotball Worry Scale samt Brief COPE. I tretton veckor fyllde sedan deltagarna i enkÀten Daily Hassle Scale.

Bakgrund:NÀr en familjemedlem befinner sig i livets slutskede Àr det en pÄfrestning förde nÀrstÄende. De kan kÀnna sig utanför och det Àr sjuksköterskans uppgift attgöra sÄ att de blir delaktiga i vÄrden. Syfte: Att belysa nÀrstÄendes behov föratt kÀnna delaktighet vid vÄrd i livets slutskede. Metod: Studien Àr genomförd som en allmÀn litteraturstudie baseradpÄ elva artiklar. Resultat: Detfinns olika behov för att nÀrstÄendeska kÀnna delaktighet.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Problem: The question is if investors falls into psychological decision traps when they are about to make an investments decision. Research in other areas suggests that this may be case. The reason is that they are not aware of that psychological decision traps exist. If so, it can lead to pernicious consequences for the return on the portfolios they manage. Purpose: To investigate if investors fall into four different psychological decisions traps: anchoring, confirming evidence, overconfidence and regression towards mean, at investments in IPOs Method: We have collected data through a form of experiment.

I den hÀr studien lyfter författarna ett i dagens samhÀlle, aktuellt och viktigt Àmne. För att kunna bemöta elevers olika behov anvÀnder sig matematiklÀrare av olika strategier och studien belyser nÄgra strategier som anses vara framgÄngsrika av en grupp med lÀrare. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad kunskap om och ökad förstÄelse av lÀrares olika undervisningsstrategier för att möta elevers olika behov av stödinsatser. Studien belyser variationer av undervisningsstrategier som frÀmjar lÀrande med sÀrskilt fokus pÄ feedback/ Äterkoppling. En kvalitativ ansats tillÀmpas för att lyfta fram mönster och variationer hos nÄgra lÀrare genom intervjuer och öppna frÄgor.

Abstrakt Jakobsson, Johan (2014). ?Du och jag, Alfred? ? Elevassistenten som specialpedagogisk insats och fenomen (Student Assistant ? as a Pedagogical Action and Educational Idea). Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Bakgrund Elevassistenten som insats för elever i behov av sÀrskilt stöd inom gymnasieskolan har ökat drastiskt. Det Àr ett komplext pedagogiskt fenomen som förvÀntas svara mot mÄngfacetterade problembeskrivningar. Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med studien Àr att synliggöra elevassistenten som specialpedagogisk insats och lyfta fram de pedagogiska idéer som ligger bakom fenomenet.

Syftet med denna studie Àr att belysa hur nÄgra ungdomar med cerebral synnedsÀttning upplever sin grundskoletid. FrÄgestÀllningarna handlar om ungdomarnas erfarenheter av skolarbetet, vad de berÀttar om sin sociala situation samt hur de tycker att stödet i skolan ska utformas. Det tycks inte finnas mycket skrivet om detta omrÄde, vilket medför att tidigare forskning till en del handlar om studier dÀr elever med funktionsnedsÀttning i allmÀnhet intervjuats om sin syn pÄ skolan. För att ge en kortfattad introduktion av ÀmnesomrÄdet bestÄr bakgrunden Àven av forskning om cerebral synnedsÀttning. Sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts för att besvara frÄgestÀllningarna.

Uppsatsen handlar om den fysiska pedagogiska miljön i en sÀrskoleklass. Med hjÀlp av observationer och intervjuer undersöker jag detta slags miljöfaktorer i klassrummet och ute pÄ skolgÄrden. Syftet Àr att se om den Àr anpassad utifrÄn sÀrskoleelevers sÀrskilda behov. Med hjÀlp av fallstudier har jag kommit fram till att den fysiska miljön i sÀrskoleklassen 2-4 inte var anpassad utifrÄn elevers sÀrskilda behov. Detta bör uppmÀrksammas och det finns behov av att studera vidare i vilken utstrÀckning detta pÄverkar elever, inte minst i social och psykologisk mening..

Denna uppsats redogör för en undersökning av manliga interner pĂ„ tre svenska anstalter i södra Sverige. 55 enkĂ€ter besvarades av interner med lĂ€ngre Ă€n ett Ă„rs strafftider pĂ„ sluten anstalt. Ålder och vistelsens lĂ€ngd pĂ„ anstalt i relation till psykisk hĂ€lsa bland fĂ€ngelseintagna undersöktes. Inga signifikanta resultat fastslogs, sannolikt mycket beroende pĂ„ mĂ€tinstrumentets inte anpassades efter den aktuella populationen. Vidare jĂ€mfördes fĂ€ngelsepopulationens psykiska hĂ€lsa med en normalpopulation utanför anstalt.

Syftet med min uppsats var att undersöka pedagogernas syn pÄ fysisk inomhusmiljö i relation till förskolans uppdrag att utgÄ ifrÄn varje barns behov och ge stöd till barn som behöver det. Sju informanter frÄn tre förskolor intervjuades. Informanterna arbetar utifrÄn skilda pedagogiska inriktningar. I denna undersökning Àr Reggio Emilia, Maria Montessori aktuella och för bÄda Àr miljön en viktig del av pedagogiken. En arbetar utan nÄgon uttalad pedagogisk inriktning.

Undersökningen syftar till att belysa hur en individ i en rehabiliteringsprocess kan gynnas av karriÀrvÀgledning. ForskningsfrÄgorna som stÀllts har gÀllt vilket inslag av karriÀrvÀgledning som ingÄr i den aktuella stressrehabiliteringen, vilka behov som av karriÀrvÀgledning som finns samt vilken funktion karriÀrvÀgledning kan fylla inom en arbetslivsinriktad stressrehabiliteringsverksamhet. För undersökningen valdes en kvalitativ forskningsmetod med forskningsfrÄgorna som grund. Resultatet av de öppna intervjufrÄgorna visade att det inte gavs karriÀrvÀgledning av nÄgon anstÀlld person inom stressrehabiliteringen, men att det var nÄgot som önskades. Inslag av karrÀrvÀgledning gavs begrÀnsat av Arbetsförmedlingen och resultaten visade att det fanns behov av karriÀrvÀgledning samt att vÀgledning kan fylla en funktion inom arbetslivsinriktad stressrehabilitering.

Syftet med studien Àr att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar behovet av sÀrskilt stöd rent allmÀnt, men Àven om behovet som idag Àr allt vanligare i skolan ocksÄ existerar i fritidshemmet. Studiens metod bygger pÄ kvalitativa fokusgruppsamtal med sex olika arbetslag pÄ tvÄ olika skolor. Totalt deltar tretton stycken högskoleutbildade fritidspedagoger som Àr anstÀllda och jobbar inom fritidshemmet pÄ respektive skola. Resultatet av studien visar att fritidspedagogerna mÄnga gÄnger ser ett behov av sÀrskilt stöd Àven i fritidshemmet. Personalen Àr ocksÄ medveten om att det Àr kunskapsbristerna hos elever som underlÀttar för sÀrskilt stöd Àven om fritidspedagogerna mÄnga gÄnger upplever att det finns ett stort behov av social trÀning i fritidshemmets verksamhet.

Malmö högskola LĂ€rarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning 90p Rosenquist, Nina (2008). ÖvergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasiet för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. (The transition from nine-year complusory school to comprehensive upper secondery school for pupils in special needs.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Abstract Syftet med denna kvalitativa studie Ă€r att ge en bild av övergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasiet för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Jag har valt att intervju specialpedagoger pĂ„ tvĂ„ grundskolan samt rektorn och lĂ€rare pĂ„ gymnasieskola. Resultatet av studien visar pĂ„ att det Ă€r den enskilda skolans normer och traditioner som pĂ„verkar övergĂ„ngen för elever i behov av sĂ€rskilt stöd.