Sjukhusets interiör och design i patientrummet Àr en viktig del som kan förbÀttra det kÀnslomÀssiga vÀlbefinnandet och bli en tillgÄng för patienten eller ge motsatt effekt om den fysiska miljön Àr bristfÀllig. Syftet med examensarbetet Àr att beskriva vilka aspekter i vÄrdrummet som Àr av betydelse för patienters upplevelse av sin vÄrdtid. Hur sjukhusrummets interiör och atmosfÀr pÄverkar patienten bÄde fysiologiskt och psykologiskt Àr av intresse för oss som sjuksköterskor, dÀrför gjordes denna litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar, bÄde kvalitativa och kvantitativa. I resultatet identifierades tre olika teman: rummets utformning, fysisk miljö och social miljö. Analysprocessen har genomförts enligt modell frÄn Axelsson (2008).

Detta arbete har genomförts för att försöka klargöra hur elever uppfattar lÀrarens roll som kommunikationspartner och trygghetsfaktor. Uppsatsen har utgÄtt ifrÄn de erfarenheter och upplevelser vi fÄtt frÄn vÄr VFT. DÄ vi bÄda har gÄtt en KME-utbildning har denna legat till grund för de tankar som vi har kring det valda Àmnet. Detta har lett till följande forskningsfrÄgor: ? Hur uppfattar elever att skolan tar hand om deras existentiella behov? ? Hur ser eleverna pÄ deras relation till lÀrarna?.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Hysterektomi Àr ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen kvinnor genomgÄr och det Àr vanligt att kvinnans sexualitet pÄverkas. Sexualiteten Àr svÄrdefinierad och inrymmer mer Àn bara sexuella handlingar, det Àr en del av att vara mÀnsklig. Hur kvinnor uttrycker sin sexualitet beror pÄ mÄnga olika faktorer sÄ som Älder, samhÀllsklass och/eller kulturella aspekter.VÄrt syfte Àr att beskriva kvinnors sexualitet efter hysterektomi.En litteraturöversikt baserad pÄ 14 vetenskapliga artiklar dÀr resultaten behandlade hur en hysterektomi pÄverkade kvinnors sexualitet. Artiklarna var publicerade i olika vÀrldsdelar och alla kvinnor i studierna var i vuxen Älder och de hade genomgÄtt ingreppet pÄ grund av benigna anledningar. Den teoretiska referensram som har anvÀnts Àr Joyce Travelbee?s teori om mellanmÀnskliga relationer.Psykosexuella faktorer som pÄverkades var bland annat lubrikation, orgasm, sexuell ÄtrÄ samt smÀrta.

Bakgrund: Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor anger att hÀlso- och sjukvÄrdsamt omvÄrdnad ska genomsyras av en helhetssyn. DÄ holism betyder helhet finnes i begreppethelhetssyn stöd till att vÄrden skall ges utifrÄn ett holistiskt helhetsperspektiv. Inom holismen sesmÀnniskan som en helhet av det fysiska, psykiska, sociala och andliga dÀr alla delar Àr lika viktiga attta hÀnsyn till. Samtliga behov en mÀnniska har betraktas Àven de som likvÀrdiga. Trots detta talas detom att sjuksköterskor ger för lite tid och uppmÀrksamhet till andlighet i omvÄrdnad.

Avsikten med uppsatsen Àr att kartlÀgga hur svenska företag som tillhandahÄller finansiell rÄdgivning till konsumenter arbetar för att kartlÀgga kundes risktolerans. Syftet med uppsatsen Àr ocksÄ att granska vad lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter sÀger om riskbenÀgenhetsmÀtning, samt hur de menar att rÄdgivningsföretag bör gÄ till vÀga för att avgöra kundes riskbenÀgenhet. Av slutsatserna framgÄr att riskbenÀgenhetsmÀtningar görs, men rÄdgivningsfirmor bör tydligare skilja pÄ den psykologiska risktoleransen och den finansiella riskkapaciteten för att uppnÄ högre reliabilitet och validitet av riskbenÀgenhetsmÀtningarna. Lagen och branschorganisationens rekommendationer bör ocksÄ föreslÄ denna uppdelning av risktoleransen och riskkapaciteten..

Syftet med undersökningen har varit att fördjupa förstÄelsen för hur pedagoger arbetar för att integrera barn i behov av sÀrskilt stöd i förskoleverksamhet samt vilka faktorer som kan pÄverka integreringen. FrÄgestÀllningar var: Vilka barn anser pedagogerna Àr i behov av sÀrskilt stöd?  Hur planerar och arbetar pedagoger för att integrera barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd i verksamheten? Vilka faktorer kan pÄverka integreringen av barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd? Den metodiska ansatsen har varit kvalitativ och data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att integrering av barn i behov av sÀrskilt stöd kan se olika ut beroende pÄ förskola samt hur lÀnge pedagogerna arbetat inom yrket. Det framkom Àven att pedagogernas förhÄllningssÀtt har stor betydelse vid integrering eftersom detta pÄverkar hur villiga pedagogerna Àr att se barnens begrÀnsningar och styrkor, huruvida de Àr benÀgna att göra förÀndringar i förskolans miljö och arbetssÀtt för att anpassa verksamheten till alla barn.

Förekomsten av flockbeteende bland finansanalytiker har i empiriska studier konstaterats pÄ den amerikanska, europeiska och japanska finansmarknaden men sÀrdeles fÄ lyckas förklara vad detta flockbeteende frodas av. Studien motiveras av det faktum att finansmarknaden anvÀnder analytikernas kunskap till att faststÀlla priser pÄ finansiella instrument och dÀrmed Àr det av vikt att belysa bakomliggande faktorer till flockbeteende dÀr inte analytikern baserar sina analyser enkom pÄ fundamentala vÀrden. Mot bakgrund av detta syftar denna uppsats till att komplettera tomrummet inom forskningen och försöka utröna bakomliggande faktorer och förutsÀttningar för flockbeteende bland finansanalytiker pÄ den svenska finansmarknaden. Vi angriper detta problem med en kvalitativ intervjustudie bland finansanalytiker pÄ sÀljsidan som skall utgöra ett underlag för en vidare nyansering och förstÄelse av de bakomliggande faktorerna för flockbeteende. Till vÄr hjÀlp för att nÄ en förstÄelse om detta begrepp har vi anvÀnt oss av teorier frÄn den socialpsykologiska disciplinen, Behavioral finance samt nationalekonomin.

Syftet med arbetet var att beskriva hur nÄgra förÀldrar till elever i behov av sÀrskilt stöd upplever och har upplevt bemötandet frÄn skolan, samt hur gymnasielÀrare tÀnker kring bemötande av förÀldrar till elever i behov av sÀrskilt stöd. Med hjÀlp av intervjuer ville vi skapa oss en bild av hur förÀldrar till elever i behov av sÀrskilt stöd upplever bemötandet frÄn skolan. Vi har ocksÄ anvÀnt oss av intervjuer för att undersöka hur nÄgra gymnasielÀrare tÀnker kring bemötande av dessa elever. Resultatet pekar pÄ att förÀldrarna till dessa elever Àr missnöjda med bemötandet frÄn skolan. FörÀldrarna önskar mer respekt och förstÄelse och Àven tydligare information om vilka rÀttigheter elever i behov av sÀrskilt stöd har.

Abstract: Uppsatsen behov av sociala mötesplatser i Malmö Àr en kvantitativ studie med delvis öppna frÄgor vilket innebÀr att den har en kvalitativ ansats ocksÄ. Uppsatsen handlar om sociala mötesplatsers betydelse för kÀnslan av gemenskap och kÀnslan av delaktighet i samhÀllet. Men ocksÄ om det finns en vilja att engagera sig i en social verksamhet sÄsom en mötesplats. vi undersöker vad dessa mötesplatser mÄste innehÄlla för att möta de behov som finns hos mÀnniskor, vidare vilka behov som finns. Detta undersöker vi genom att studera olika faktorer som pÄverkar upplevelsen av gemenskap i det nÀromrÄde man bor, varför man besöker mötesplatser och om man anser att de Àr nödvÀndiga och i sÄ fall varför.

Syfte: Att belysa patienters behov av information postoperativt. Bakgrund: Flera hundra tusen operationer genomförs varje Är i Sverige pÄ patienter som lÀggs in pÄ sjukhus. MÄnga av dessa patienter Àr stressade och oroliga och behöver fÄ information för att minska deras oro. En av kÀrnkompetenserna för sjuksköterskor Àr att kunna ge information. Metod: Kunskap om vikten av patientinformation införskaffades genom vetenskapliga artiklar.

Enligt styrdokumenten Àr skolan skyldig att anpassa undervisningen sÄ att elever i behov av sÀrskilt stöd kan tillgodogöra sig den. Skolan ska ocksÄ innehÄlla estetiska uttryck. DÀrför ville vi undersöka hur och varför lÀrare i grundskolan och gymnasiet anvÀnder sig av estetiska uttryckssÀtt i undervisningen och hur de uppfattar att elever i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av det.För att ta reda pÄ detta utförde vi en kvalitativ intervjustudie. Urvalet bestod av fem informanter som representerade samtliga Ärskurser i grundskolan och gymnasiet. Efter genomförda intervjuer transkriberades materialet varpÄ det sammanstÀlldes och jÀmfördes.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollÀrares och förskolechefers uppfattningarkring begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd. De forskningsfrÄgor som stÀlldes var Hurresonerar förskollÀrare/chefer kring begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd?? Vilkauppfattningar har förskollÀrarna/förskolecheferna gÀllande sina uppdrag kring barn i behovav sÀrskilt stöd? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer som metod.Resultatet visade att begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? uppfattas som brett och svÄrt attdefiniera dÄ begrepp som ?normalt? och ?avvikande? Àr begrepp som inte Àr tydligtavgrÀnsade. Resultatet visade att samtliga förskolechefer ansÄg sig ha ett nÀra samarbete ochen bra inblick i verksamheten samtidigt som inte alla pedagogerna upplevde det sÄ..