Syftet med föreliggande studie var att empiriskt undersöka en teoretisk modell för samband mellan mindfulness och psykologiska fÀrdigheter hos idrottare (Birrer, Röthlin & Morgan 2012) genom att (1) undersöka samband mellan mindfulness och sex pÄverkansmekanismer samt (2) samband mellan fem aspekter av mindfulness och dessa pÄverkansmekanismer. De pÄverkansmekanismer som undersökes var emotionsreglering, klarsynthet, kognitiv acceptans, Àltande, flexibilitet och non-attachment. De aspekter av mindfulness som undersöktes var icke-reaktivitet, observerande, beskrivande, agera medvetet och icke-dömande. I studien deltog 82 tÀvlande idrottare frÄn idrottsföreningar i sydvÀstra Sverige. MedelÄldern var 22,01 Är (SD = 4.32) varav 24 kvinnor och 58 mÀn.

Den palliativa vÄrden kan beskrivas som ett förhÄllningssÀtt vilket syftar till att förbÀttra livskvaliteten för patienter som har drabbats av en sjukdom som leder till döden. Att förbÀttra livskvaliteten för dessa mÀnniskor innebÀr bland annat att integrera andliga och psykologiska aspekter i vÄrden, bejaka livet samt lindra plÄgsamma smÀrtor och symtom. FörhÄllningssÀttet inom den palliativa vÄrden innebÀr Àven att vÄrdpersonal varken skall skynda pÄ eller skjuta upp döden och att det Àr viktigt att arbeta för att tillgodose patientens behov. Att vÄrda en patient i livets slutskede innebÀr att vÄrda en person vars vÀrderingar, önskningar och behov i livet har förÀndrats. Att tydliggöra vad patienter upplever som vÀlbefinnande vid vÄrd i livets slutskede Àr en viktig del av sjuksköterskans arbetsuppgifter och syftet med detta arbete Àr sÄledes att belysa vad som kan frÀmja vÀlbefinnande hos vuxna patienter vid vÄrd i livets slutskede.

Historiskt sett har djur haft stor betydelse och anses fortfarande vara viktiga för mÀnniskan. Djurens roll som sÀllskapsdjur i dagens samhÀlle har varit som familjemedlem, kamrat och sÀllskap. SÀllskapsdjuren har ocksÄ flera positiva effekter pÄ mÀnniskans hÀlsa och vÀlbefinnande. Redan i början av 1960-talet fann forskare att hundar hade en unik inverkan pÄ mÀnniskor i svÄra situationer och pÄ mÀnniskor med sÀrskilda behov. SÀllskapsdjur uppfattades som icke-fördömande, tillgivna samt kÀrleksfulla och dÀrför har djur anvÀnts inom vÄrd och rehabilitering. En vÀxande mÀngd internationella forskningsstudier indikerar att djur kan ha vÀrdefulla effekter pÄ mÀnniskan och frÀmjar individens hÀlsa och vÀlbefinnande, fysiologiskt och psykologiskt.

MÄnga patienter med cancerdiagnos lider av fysiska symtom sÄvÀl som psykologiska sÄsom Ängest, oro och depression. Bildterapi kan bland annat hjÀlpa patienter att bearbeta kÀnslor och upplevelser knutna till sjukdomen. Arbetets syfte var att undersöka den komplementÀra behandlingsmetoden bildterapi och sjÀlvstÀndigt bildskapande och dess effekt vid vÄrd av vuxna patienter med cancersjukdom. En systematisk litteraturstudie utfördes med litteratursökningar i databaserna PubMed och Cinahl/Ebsco. Litteraturstudien baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Tinnitus och ljudkÀnslighet Àr symptom som tycks öka bland ungdomar. En förklaring kan vara att ungdomar tillbringar allt mer och lÀngre tid i bullriga miljöer utan att anvÀnda hörselskydd. Syfte: Syftet med studien Àr att jÀmföra gymnasieungdomars attityder till stark musik i relation till olika sjÀlvupplevda hörselsymptom samt med avseende pÄ variablerna norm, risktagande och riskmedvetenhet.Metod: EnkÀtstudie pÄ 281 gymnasieungdomar i Äldrarna 15-19 Är, om deras attityder till stark musik. EnkÀten bygger bl.a. pÄ frÄgor och pÄstÄenden frÄn Youth Attitude to Noise Scale, Health Belief Model och Theory of Planned Behavior.Resultat: Personer med permanent tinnitus hade mer negativa attityder till stark musik Àn de som inte hade det.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka skillnader avseende somatisering, affektmedvetenhet och internaliserad skam mellan kvinnor med diagnostiserad vulvavestibulit och en kontrollgrupp. Dessutom undersöktes sambandet mellan dessa faktorer i vestibulitgruppen. I undersökningen deltog 18 kvinnor med vulvavestibulit och 18 friska kvinnor i samma Älder. Samtliga kvinnor besvarade tre sjÀlvskattningsformulÀr; Pennebakers Inventory of Limbid Languidness, Toronto Alexithymia Scale-20 och Internalized Shame Scale.Kvinnorna med vulvavestibulit visade sig ha signifikant större svÄrigheter att identifiera mellan kroppsliga sensationer och kÀnslor Àn kontrollgruppen. De visade sig Àven ha en signifikant högre grad av internaliserad skam Àn kontrollgruppen.

Denna uppsats har fo?r avsikt att na?rmare underso?ka hur ursprungsregler inom det multilaterala handelssystemet a?r utformade, hur de tilla?mpas och om de kan ta?nkas anva?ndas pa? ett protektionistisk eller diskriminerande sa?tt och da?rfo?r utgo?ra handelshinder. Det har under arbetets ga?ng visat sig att det finns bela?gg fo?r att ursprungsreglerna a?r mycket komplexa och sva?rhanterliga i ma?nga avseenden och att de administrativa procedurerna kring ursprungsregler a?r kunskapskra?vande, tidskra?vande och kostsamma. Att la?nder sja?lva ges mo?jligheten att utforma ursprungsregler medfo?r ocksa? risker fo?r att reglerna anva?nds pa? ett protektionistiskt sa?tt a?ven om de la?nder som antagit WTO:s avtal om ursprungsregler underkastat sig att respektera och fo?lja de grundla?ggande riktlinjer och principer som avtalet om ursprungsregler bygger pa?.

Bakgrund: Tinnitus och ljudkÀnslighet Àr symptom som tycks öka bland ungdomar. En förklaring kan vara att ungdomar tillbringar allt mer och lÀngre tid i bullriga miljöer utan att anvÀnda hörselskydd. Syfte: Syftet med studien Àr att jÀmföra gymnasieungdomars attityder till stark musik i relation till olika sjÀlvupplevda hörselsymptom samt med avseende pÄ variablerna norm, risktagande och riskmedvetenhet.Metod: EnkÀtstudie pÄ 281 gymnasieungdomar i Äldrarna 15-19 Är, om deras attityder till stark musik. EnkÀten bygger bl.a. pÄ frÄgor och pÄstÄenden frÄn Youth Attitude to Noise Scale, Health Belief Model och Theory of Planned Behavior.Resultat: Personer med permanent tinnitus hade mer negativa attityder till stark musik Àn de som inte hade det.

De flesta personer i livets slutskede behöver palliativ omvÄrdnad före döden. Farmakologisk symtomlindring Àr den vanligaste behandlingen, dock medför detta flera biverkningar.  ntresset av komplementÀra behandlingar har ökat och bÄde musik och massage kan pÄverka fysiologiska och psykologiska aspekter. Syftet var att belysa komplementÀra behandlingars betydelse i den palliativa omvÄrdnaden, med inriktning pÄ massage och musik. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Det framkom att massage och musik kan ha betydelse inom flera anvÀndningsomrÄden sÄ som symtomlindring, avslappning,  sinnesstÀmning och kÀnslor, andlighet och slutligen anhörigas delaktighet och upplevelser.

Uppsatsen kartlÀgger forskning kring psykosociala konsekvenser av plötslig idiopatisk hörselnedsÀttning och en studie beskrivs nÀrmare. Definitionen av plötslig idiopatisk hörselnedsÀttning Àr vanligen en sensorineural hörselnedsÀttning som uppkommit inom 3 dagar pÄ 3 frekvenser i följd och Àr mer Àn 30 dB HL. Vid en hörselskada mÄste uppmÀrksamhet riktas mot de psykosociala konsekvenserna som kan uppkomma i arbetslivet och Àktenskapet samt leda till isolering. Det finns skillnader i den psykologiska anpassningen till en hörselskada beroende pÄ vilken sorts skada det Àr, samt individuella skillnader i upplevelsen av de konsekvenser en hörselskada ger. Syftet med uppsatsen var att genom en systematisk litteraturstudie kartlÀgga den forskning som finns kring de psykosociala konsekvenser som plötslig hörselnedsÀttning kan medföra.

Det moderna arbetslivet prÀglas av att nya krav stÀlls pÄ individen. En förstÄelse för vilka dessa krav Àr och framför allt hur individen kan hantera dessa och vilka psykologiska förmÄgor som individen behöver Àr inte sÄ vÀl undersökt i Sverige. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att ta reda pÄ vilka psykologiska förmÄgor som krÀvs för att hantera kraven i det moderna arbetslivet. Som metod för att undersöka detta gjordes en litteraturstudie av forskning kring det moderna arbetslivets krav och resultaten analyserades utifrÄn ett utvecklingspsykologiskt perspektiv baserade pÄ Kegans teorier om vuxnas utveckling. Resultaten visar pÄ att det moderna arbetslivet stÀller krav pÄ att vi kan utforma, sjÀlva ta initiativ och styra vÄrt arbete.

Sjuksköterskor idag har inte förutsÀttningar till att möta patienter i livets slutskede, eftersom de oftast inte har bearbetat rÀdslan för sin egen död, och accepterat den som en del av livet. Döden vÀcker starka kÀnslor, dÀrför Àr det viktigt att lÀra sig hantera dessa, för att kunna tillfredsstÀlla patienters psykologiska behov. Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor förhÄller sig och hanterar mötet med patienter i livets slutskede. Litteraturstudien Àr baserad pÄ 16 vetenskapliga artiklar, dÀr tre huvudteman valdes ut och redovisades i förhÄllande till syftet; accepterandet av döden, anvÀndandet av copingstrategier samt emotionell distans. Resultatet visar att sjuksköterskan bör hantera kÀnslor och accepterandet av sin egen död för att inte skrÀmmas av döden, copingstrategier Àr nÄgonting som anvÀnds och utvecklas med sjuksköterskans erfarenhet samt att sjuksköterskor ofta vÀljer att distansera sig emotionellt vid mötet med patienter i livets slutskede för att undvika emotionell stress..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva behov av information och stöd hos kvinnor med bröstcancer. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie och inkluderade bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar. Tio studier inkluderades och resultatet presenterades i tre huvudkategorier: Information, stöd och sjuksköterskans uppfattning om behov av information och stöd, detta behov mÄste identifieras individuellt efter varje kvinna med bröstcancer. Dessa kvinnor uppskattade information om möjligheten att bli botad, behandlingsalternativ samt recidiv. Yngre kvinnor hade större behov av information om sexualitet Àn Àldre.

Bakgrund: Tinnitus och ljudkÀnslighet Àr symptom som tycks öka bland ungdomar. En förklaring kan vara att ungdomar tillbringar allt mer och lÀngre tid i bullriga miljöer utan att anvÀnda hörselskydd. Syfte: Syftet med studien Àr att jÀmföra gymnasieungdomars attityder till stark musik i relation till olika sjÀlvupplevda hörselsymptom samt med avseende pÄ variablerna norm, risktagande och riskmedvetenhet.Metod: EnkÀtstudie pÄ 281 gymnasieungdomar i Äldrarna 15-19 Är, om deras attityder till stark musik. EnkÀten bygger bl.a. pÄ frÄgor och pÄstÄenden frÄn Youth Attitude to Noise Scale, Health Belief Model och Theory of Planned Behavior.Resultat: Personer med permanent tinnitus hade mer negativa attityder till stark musik Àn de som inte hade det.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse för det privata investeringsbeslutet och fÄ en insikt i de vÀgledande faktorer, fundamental analys och behovet av rÄdgivning och kunskap kring marknadens sentiment som styr och pÄverkar den privata investeraren vid köp och försÀljning av aktier. I uppsatsen tillfrÄgas 75 privata investerare som Àr kunder hos Bankaktiebolaget JP Nordiska att fylla i en enkÀt med frÄgor som hÀrrör sig kring vad som styr deras beslut vid köp och försÀljningar av aktier. Vi genomför dessutom en kompletterande telefonintervju med ett mindre antal kunder. Vi konstaterar att individen lÀgger stor vikt vid bÄde fundamental analys och rÄdgivning baserad pÄ marknadens sentiment inför investeringsbeslutet. Vi konstaterar dessutom att den alltmer volatila och kortsiktiga aktiemarknaden pÄverkat en majoritet av respondenterna till att bli mer medvetna om att psykologiska faktorer spelar en allt större roll vid investeringsbeslutet.