SammanfattningTrots ett vĂ€xande antal evidensbaserad forskning rörande fysisk aktivitet och naturvistelse som depressionslindring saknas det studier som gjorts pĂ„ dessa tvĂ„ i kombination. Syftet Ă€r att göra en pilotstudie som undersöker om regelbundna promenader i skogsmiljö kan pĂ„verka depressionsgraden hos personer med depression. FrĂ„gestĂ€llningar:Kan promenader i skogen tvĂ„ gĂ„nger i veckan under fem veckor sĂ€nka depressionsnivĂ„n hos personer med depression?Vilken Ă€r den akuta effekten pĂ„ sinnesstĂ€mningen av en 1,5 - 2 timmar lĂ„ng skogspromenad hos personer med depression?Hur uppfattar personer med depression som gĂ„tt tvĂ„ stycken 1,5 ? 2 timmar skogspromenader i veckan i fem veckor att det pĂ„verkat deras psykiska hĂ€lsa?MetodEn interventionsstudie med en försöksgrupp utfördes under vĂ„ren 2013. Åtta deltagare med depressionssymtom gick ut pĂ„ promenad i naturmiljö tvĂ„ gĂ„nger i veckan i fem veckor.

Arbetet handlar om hur förÀldrar till barn i behov av sÀrskilt stöd kÀnner sig förstÄdda och bemötta av personal i förskola/skola. Fokuset Àr pÄ hur förÀldrar har blivit bemötta av personal och pedagoger i förskolan/skolan. FörÀldrar beskriver en skola som inkluderar alla, ur deras synvinkel. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har Ätta förÀldrar som har barn i behov av sÀrskilt stöd intervjuats. Syfte: Syftet med arbetet Àr att försöka förstÄ hur förÀldrar upplever att personal och pedagoger bemöter deras barn i förskola/skola, samt hur förÀldrar tÀnker kring en skola som inkluderar alla barn. Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer Àr den metod som har anvÀnts i arbetet. Efter intervjuerna Àr empirin sammanstÀlld och analyserad.

Fysisk aktivitet Àr betydelsefullt, dÄ det bÄde har positiva psykiska och fysiska effekter pÄ mÀnniskan. De senaste Ären har antalet aktiva unga minskat, denna trend behövs brytas. Det finns mÄnga olika faktorer som pÄverkar barn och ungdomar och deras motivation till fysisk aktivitet. De mest Äterkommande faktorerna Àr dock att ha kul och kÀnna sig kompetent..

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Syftet med studien var att undersöka hur individer som arbetar skift upplever att skiftarbetet pÄverkar dem fysiskt och psykiskt samt hur de upplever att det pÄverkar deras mattider och matvanor.Metoden som anvÀndes var en kvalitativ semistrukturerad intervju. Fyra skiftarbetande informanter deltog i studien, av dessa var tre personer mÀn och en kvinna. Informanterna i studien var 24, 27, 45 samt 45. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras med hjÀlp av innehÄllsanalys. Meningsenheter ur det transkriberade materialet valdes ut, kondenserades och kodades.

Bakgrund: Cancer Àr en sjukdom som drabbar 48 600 personer i Sverige. Av dessa vÀljer 50-70 % att vÄrdas palliativt i sitt hem. De patienter som vÄrdas palliativt har behov av en bra symtomlindring och god kommunikation med vÄrdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka behov patienter med cancer har som vÄrdas palliativt i hemmet. Metod: Metoden som anvÀnts var en litteraturstudie.

En svÄrt sjuk mÀnniska fÄr hjÀlp med att lindra och bota det kroppsliga men ofta Àr det svÄrt som patient att fÄ hjÀlp med att vÄrda det psykiska, sjÀlsliga och det vardagliga livet. En patient som inte kÀnner sig sedd eller hörd upplever maktlöshet och detta lidande kan lindras genom bekrÀftelse och respekt. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva om patienter har ett behov av internetbaserat psykosocialt stöd och hur sjuksköterskan kan tillmötesgÄ dessa behov. Uppsatsen Àr en litteraturöversikt baserad pÄ vetenskapliga artiklar som Àr sökta i databasen Cinahl. Resultatet visar att patienter upplever att det Àr positivt att kunna logga in pÄ datorn nÀr som helst pÄ dygnet och kunna finna nÄgon annan i samma situation.

Syftet med vÄr forskningsstudie var att kartlÀgga och granska vilka möjligheter och ambitioner personalen i förskoleklassen har att möta barn i behov av sÀrskilt stöd. Med hjÀlp av intervjuer ville vi ta reda pÄ vilka möjligheter pedagoger och barn i förskoleklassen har att fÄ hjÀlp av en specialpedagog, vilka möjligheter pedagogerna i förskoleklass har att utforma verksamheten efter barngruppen, hur man tillgodoser barns behov av lek och motorisk rörelse samt hur man stimulerar barns sprÄkliga och matematiska utveckling. Vi intervjuade sju förskollÀrare i förskoleklass samt fem specialpedagoger pÄ fem olika skolor. Sammanfattningsvis sÄ visar resultatet att lÀrarna i förskoleklassen har ett stort intresse för att tillgodose barns olika behov. FörskollÀrarna har generellt sett en stor möjlighet att utforma arbetet i förskoleklassen efter barngruppens och enskilda barns behov. Barns behov av lek och rörelse Àr nÄgot som det i de flesta förskoleklasser tas stor hÀnsyn till vid planeringen.

RA Àr en komplex sjukdom vars symtom pÄverkar livet i hög grad för de drabbade dÀrför kan det finnas ett behov att synliggöra hela sjukdomsbilden i samhÀllet. Syftet med litteraturstudien var med hjÀlp av smÀrtans sex dimentioner belysa hur patienter med RA  pÄverkas av sin sjukdom. studien genomfördes som en litteraturstudie med en teorietisk referensram. Resultatet redovisas utifrÄn smÀrtans sex dimentioner (McGuire, 1992) som bidrar till en helhetsbild och beskriver hur personer som lever med RA pÄverkas och upplever sin sjukdom. I resultatet framkommer det att RA pÄverkar patienter i stor utstrÀckning bÄde nÀr det gÀller det fysiska och psykiska vÀlbefinnandet och kan leda till pÄtagliga förÀndringar i bÄde det sociala livet och arbetslivet som ibland kan upplevas negativt. Att leva med smÀrta som alltid Àr nÀrvarande och andra symton som följer med RA kan upplevas pÄfrestande samt öka risken för att drabbas av depressiva besvÀr. DÄ RA inte alltid Àr synligt för omgivningen bidrar det till en minskad förstÄelse för personens situation.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

FolkhÀlsoarbete riktat mot Àldre har ökat i intresse framför allt genom att medellivslÀngden har stigit. En god funktionsnivÄ Àr viktig för hÀlsan och vÀlbefinnandet. Sjukdomar fÄr en mildare framtoning om vi Àr bra fysiskt rustade. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilken inverkan fysisk aktivitet har pÄ Àldres (> 65 Är) fysiska och psykiska hÀlsa och vÀlbefinnande. Studien baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar, funna i referensdatabasen PubMed med hjÀlp av vedertagna söktermer.

FolkhÀlsoarbete riktat mot Àldre har ökat i intresse framför allt genom att medellivslÀngden har stigit. En god funktionsnivÄ Àr viktig för hÀlsan och vÀlbefinnandet. Sjukdomar fÄr en mildare framtoning om vi Àr bra fysiskt rustade. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilken inverkan fysisk aktivitet har pÄ Àldres (> 65 Är) fysiska och psykiska hÀlsa och vÀlbefinnande. Studien baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar, funna i referensdatabasen PubMed med hjÀlp av vedertagna söktermer.

AbstractArbetets art: C- uppsatsSidantal: 44Titel: Är man ?sĂ€r? bara för att man inte kan? - En studie av hur man placerar elever i behov av sĂ€rskilt stöd i skolan. Författare: Pauline Bengtsson och Helena StrandkvistHandledare: Ann- Sofi RĂ„stamDatum: Höstterminen 2005Bakgrund: VĂ„r studie grundas pĂ„ hur och var man placerar elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Vi har tittat pĂ„ tvĂ„ skolor i samma kommun. Den ena skolan kallar vi för skola A, dĂ€r Ă€r eleverna i behov av sĂ€rskilt stöd placerade i grundskolan.

Syftet med den hÀr studien Àr att utifrÄn pedagogernas perspektiv undersöka den fysiska miljöns betydelse i skolan för barn i behov av sÀrskilt stöd. Genom observationer och intervjuer med pedagoger som har utgÄtt ifrÄn studiens huvudfrÄga ?Hur upplever pedagogerna den fysiska miljön i skolan för barn i behov av sÀrskilt stöd??, har det insamlade empiriska materialet analyserats med hjÀlp av studiens tvÄ teoretiska perspektiv: salutogent synsÀtt/KASAM och Vygotskijs utvecklingspsykologi samt tidigare forskning och bakgrund. Resultatet av studien visar att pedagogerna upplever att den fysiska miljön har stor betydelse för barn i behov av sÀrskilt stöd. För en elev kan endast en liten förÀndring i miljön vara skillnaden mellan att uppleva KASAM och kÀnna sig inkluderad eller att uppleva kaos..

Syfte ? Syftet med denna studie Ă€r att mĂ€ta förvĂ€ntningar och behov hos deltagare vid ett kommande idrottsevent i Sverige, Öppna Svenska MĂ€sterskapen Triathlon ? lĂ„ngdistans (SM).Design/metod/tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt ? MĂ€tningen utfördes med hjĂ€lp utav tvĂ„ mĂ€tinstrument, SERVQUAL för att mĂ€ta deltagarnas förvĂ€ntningar och Kano för att mĂ€ta deltagarnas behov. En webbenkĂ€t utformades dĂ€r 103 respondenter svarade.Resultat ? Studiens resultat pĂ„visar ett övervĂ€gande högt vĂ€rde av servicekvalitet vid tidigare triathlonevenemang men Ă€ven höga förvĂ€ntningar pĂ„ det kommande tĂ€vlingsevenemanget (SM). Resultatet visar dĂ€rtill att determinanterna materiella ting, tjĂ€nstvillighet och empati summerande kan ses som outtalade behov och dĂ€rav som attraktiva kvaliteter.