Bakgrund: De senaste Ären har palliativ vÄrd i hemmen blivit mer vanlig, viljan att fÄ stanna hemma den sista tiden kan bli lÀttare om tillgÄng till sjukhusvÄrd finns tillgÀnglig vid försÀmring. Den fysiska, sociala och psykiska miljön pÄverkar individen pÄ olika sÀtt. Detta nÀmner Nightingale och Roy i sina teorier och detta har författarna valt att knyta an till i studien. Syfte: Belysa den palliativa vÄrden i hemmet ur patientens och nÀrstÄendes perspektiv. Metod: Studien var en litteraturstudie.

Denna studie syftar till att fördjupa förstÄelsen för skolsituationen hos elever i behov utav sÀrskilt stöd, de elever som utgör diskussion i elevhÀlsoteam samt de elever som har nÄgon form av diagnos. Studien antar en kvalitativ forskningsansats. Skolsituationen hos elever i behov utav sÀrskilt stöd undersöks utifrÄn ett lÀrarperspektiv. Resultaten visar att elevernas identitetsskapande kÀnnetecknas av individualitet. Centrala aspekter av elevernas identitetsskapande Àr vilken typ av svÄrigheter som eleven har och vilket stöd eleven fÄr.

Bakgrund- Äldre invandrare utgör en stor grupp av den svenska befolkningen. Idag finns det cirka 170 800 immigranter som Ă€r 65+ Ă„r gamla, men deras antal berĂ€knas att öka framöver. Äldre relativt nyanlĂ€nda invandrare har pĂ„ grund av sin höga Ă„lder svĂ„rare att stĂ€lla om till en ny kultur. Psykiska stressreaktioner och ohĂ€lsa hos dessa mĂ€nniskor skapar behov av sĂ€rskild vĂ„rd och omsorg. Syfte- Syfte med litteraturstudien Ă€r att belysa Ă€ldre invandrares upplevelser av vĂ„rden i Sverige.

Syftet med detta examensarbete var att utveckla enkommunikativ leksak som ger barn möjligheter attlĂ€ttare kunna kommunicera och uttrycka sig kring sinaegna och andras kĂ€nslor.Utbudet av dagens leksaksmarknad undersöktes föratt hitta inom vilka omrĂ„den en intressant utvecklingskulle kunna vara möjlig. En undersökning kringbarn, lek, leksaker, kommunikation, Design för Allaoch barn med funktionshinder gjordes för att samlain nödvĂ€ndig fakta för att kunna tydliggöra vad somkrĂ€vs av en leksak och vilka behov som finns. En enkĂ€tundersökninggjordes ocksĂ„ för att fĂ„ en tydligare bildav de tre kĂ€nslor som valts att arbeta vidare med; glad,arg och ledsen. Dessa undersökningar har sedan legatsom grund för designprocessen dĂ€r jag har arbetat medskisser och modeller. Arbetet resulterade i en slutproduktdĂ€r en serie leksaker tagits fram, leksaksserienÄrlig.

Bakgrund: Patienter inom dialysvÄrd fick lite information om pÄverkan pÄ sexualitet och samliv som en komplikation av njurarnas bristande funktion. Sexualitet och samliv pÄverkade individen och dennes livslust i stor utstrÀckning. Syfte: Syftet var att belysa dialyspatienters sexuella dysfunktion (SD), prevalens, symtom, orsak och bidragande faktorer. Vi ville belysa SD:s pÄverkan pÄ det psykiska mÄendet samt i vilken mÄn patienter sökte och fick behandling. Metod: Vi anvÀnde oss av kvantitativa artiklar frÄn Pubmeds databas.

V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.

Syftet med denna studie Àr att belysa de (sÀr-)begÄvade elevernas upplevelser av sin begÄvning, hur de ser pÄ sin begÄvning samt synliggöra vilka behov de sjÀlva upplever att de har i skolan, detta studerat ur ett barnperspektiv. Inledningsvis redogörs för aktuell forskning som Àr kopplat till begÄvningsbegreppet, dels problematik kring begÄvningbegreppet, normalitet, intelligens och krativitet, vilka som Àr i behov av stöd, vidare beskrivs sÀrbegÄvningens kÀnnetecken, understimulans och underprestation, hur de sÀrbegÄvade ser pÄ sig sjÀlva och vilka undervisningsmetoder som kan tillÀmpas pÄ de sÀrbegÄvade eleverna.Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av fyra begÄvningar i Äldrarna 10-25 Är.Resultatet visar att de (sÀr-)begÄvade barnens sjÀlvbild leder till att de ibland ser sig som avvikande och att de pÄverkas av sitt kognitiva mod. Vidare definierar sÀrbegÄvningarna sig som medvetna om samt vÀrderande av sin begÄvning, de lÀr sig ofta lÀsa tidigt samt passar i skolans vÀrld. Dessa barn uttrycker att de har specifika behov. Dessa behov Àr utmaningar, mindre behov av repetition och lÀxlÀsning, lÀrare som kan se och identifiera olikheter samt att dessa elever inte blir till hjÀlplÀrare..

Bakgrund Hj?rtsvikt ?r en kronisk och global sjukdom som p?verkar individens fysiska och psykiska v?lbefinnande samt det dagliga livet. Egenv?rd ?r en central del av behandlingen och innefattar att f?lja vissa rader s?som ?vervaka symtom, anpassa kost och v?tskeintag, uppr?tth?lla fysisk aktivitet samt f?lja medicinska ordinationer. Patienters upplevelser av egenv?rd varierar beroende p? resurser, kunskap och stod.

Bakgrund: I Sverige insjuknar Ärligen ca 30 000 personer i stroke. Tack vare akuta vÄrdinsatser har dödlighet och svÄra funktionsnedsÀttningar till följd av stroke minskat. Familjen och speciellt de som lever nÀra den strokedrabbade Àr betydelsefulla för rehabiliteringen och behöver uppmÀrksammas mer av vÄrden. Syfte: Syftet Àr att identifiera anhörigas behov av stöd dÄ nÀrstÄende insjuknat i stroke. Metod: Forskningsöversikt baserad pÄ sjutton vetenskapliga artiklar.

Syftet med studien Àr att studera vilka uppfattningar lÀrare pÄ förskola, gymnasieskola och gymnasiesÀrskola har om barn och elever i behov av sÀrskilt stöd och om arbetet för att möta barn och elever utifrÄn deras olika behov och förutsÀttningar.För att genomföra studien anvÀndes ett kvalitativt perspektiv med samtalsintervjuer som metod för att fÄnga in lÀrares uppfattningar om barn och elever i behov av sÀrskilt stöd och om arbetet för att möta barns och elevers olikheter. Resultatet har analyserats utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys med utgÄngspunkt ur studiens frÄgestÀllningar.För att fÄ en djupare tolkning har resultatet analyserats ytterligare med utgÄngspunkt i studiens teoretiska referensram med Piaget, Dewey och Vygotskijs lÀrandeteorier samt det kategoriska och relationella perspektivet. I analysen framtrÀdde sex kategorier som skapar förutsÀttningar i arbetet för att möta barns och elevers olikheter. De sex kategorierna Àr Barn i behov av sÀrskilt stöd, Barn med behov av sÀrskilt stöd, Undervisningsmiljö, Relationer, Stödfunktioner samt Utbildning och kompetens.Slutsatser som kan dras Àr att lÀrarna har varierande definitioner av barn och elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄra reflektioner av definitionen dÄ det inte finns nÄgon entydig definition Àr att det fÄr konsekvenser för hur barn och elever blir bemötta.

För en person i kronisk sjukdom prÀglas livet av flera förÀndringar. PÄ mÄnga sÀtt innebar kronisk sjukdom ett livslÄngt tillstÄnd med psykiska och fysiska hinder för personen. Det Àr inte alltid kronisk sjukdom syns frÄn utsidan, detta innebar ofta att personerna blev bemötta med lite förstÄelse frÄn omvÀrlden. Ensamhet var nÄgot som tydligt förekom hos dessa personer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av ensamhet vid kronisk sjukdom.

SammanfattningTrots ett vĂ€xande antal evidensbaserad forskning rörande fysisk aktivitet och naturvistelse som depressionslindring saknas det studier som gjorts pĂ„ dessa tvĂ„ i kombination. Syftet Ă€r att göra en pilotstudie som undersöker om regelbundna promenader i skogsmiljö kan pĂ„verka depressionsgraden hos personer med depression. FrĂ„gestĂ€llningar:Kan promenader i skogen tvĂ„ gĂ„nger i veckan under fem veckor sĂ€nka depressionsnivĂ„n hos personer med depression?Vilken Ă€r den akuta effekten pĂ„ sinnesstĂ€mningen av en 1,5 - 2 timmar lĂ„ng skogspromenad hos personer med depression?Hur uppfattar personer med depression som gĂ„tt tvĂ„ stycken 1,5 ? 2 timmar skogspromenader i veckan i fem veckor att det pĂ„verkat deras psykiska hĂ€lsa?MetodEn interventionsstudie med en försöksgrupp utfördes under vĂ„ren 2013. Åtta deltagare med depressionssymtom gick ut pĂ„ promenad i naturmiljö tvĂ„ gĂ„nger i veckan i fem veckor.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.