SyfteSyftet med denna studie var att undersöka hur fysiska och psykiska variabler skiljer sig hos löparvana mÀn, vid löpning pÄ löpband i samband med respektive utan musik.- Hur skiljer sig upplevd anstrÀngning under löpning med, respektive utan musik?- Vilka skillnader finns i laktat, laktattrösklar och hjÀrtfrekvens under löpning med, respektive utan musik?- Vilken skillnad finns mellan situationsspecifikt sjÀlvförtroende innan löpning med musik samt situationsspecifikt sjÀlvförtroende innan löpning utan musik?Hypotes: Fysiska och psykiska variabler skiljer sig vid löpning med, respektive utan musik.MetodI denna experimentella studie testades nio mÀn i Äldrarna 18-30 Är i ett laktattröskeltest pÄ löpband med, respektive utan musik. De sprang sex till sju stegrande intensiteter/nivÄer. Under testerna undersöktes laktat, hjÀrtfrekvens och upplevd anstrÀngning. AnstrÀngingen skattades efter borgskalan.

Sammanfattning: Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor och stÄr för ungefÀr 30 procent av alla cancerfall. Mastektomi Àr ett av behandlingsalternativen dÀr hela bröstkörteln tas bort. I Sverige genomgÄr ungefÀr hÀlften av alla kvinnor med bröstcancer en mastektomi. Livskvalitet Àr ett subjektivt och flerdimensionellt begrepp som innefattar bÄde psykiska, fysiska och sociala aspekter av livet. DÄ cancer drabbar hela mÀnniskan blir livskvalitetsbegreppet med flerdimensionell karaktÀr anvÀndbar inom cancervÄrden.

Ledarskap Àr av betydelse för arbetstagarens psykiska vÀlbefinnande pÄ arbetsplatsen. Sett till de som har lÀgst psykiskt vÀlbefinnande Àr detta unga studerande kvinnor. Denna undersökning syftar dÀrför till att undersöka vilka ledaregenskaper och ledarstilar som kvinnliga studenter i Äldern 18-29 Är anser Àr viktigast för att de ska uppleva psykiskt vÀlbefinnande pÄ sin framtida arbetsplats. För att besvara frÄgestÀllningarna utformades en enkÀt som lÀmnades ut till kvinnliga studenter i Äldern 18-29 Är. Respondenterna valdes ut genom ett konsekutivt urval.

Palliativ vÄrd innebÀr en helhetsvÄrd av personer med obotlig sjukdom. MÄlet med palliativ vÄrd Àr den fysiska och psykiska livskvalitén för bÄde patient och nÀrstÄende. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av stöd i palliativ vÄrd av vuxna. 19 vetenskapliga studier analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att fÄ omtÀnksamhet och tid frÄn vÄrdpersonalen: Att fÄ svar pÄ frÄgor: Att kÀnna att andra tar över ansvaret: Att fÄ dela erfarenheter med andra samt Att fÄ möjlighet till ett andrum och finna styrkan i sig sjÀlv.

I denna uppsats har arbetslöshetens effekter pÄ individens psykiska vÀlbefinnande, könsaspekter gÀllande det psykiska vÀlbefinnandet samt Àven attityder gentemot arbetslösa undersökts. En enkÀtundersökning genomfördes för att jÀmföra det psykiska vÀlbefinnandet mellan arbetslösa och personer som har arbete. EnkÀten innehöll förutom frÄgor om psykiskt vÀlbefinnande Àven frÄgor om attityd gentemot arbetslösa. EnkÀterna distribuerades till arbetslösa och arbetande via arbetsförmedlingar och olika företag. Resultaten visade att det fanns en signifikant skillnad i psykiskt vÀlbefinnande mellan arbetslösa och de som har arbete.

I dagens samhÀlle rÄder en hög sjukfrÄnvaro pÄ kvinnodominerande arbetsplatser dÀr Àldreomsorgsverksamheter beskrivs som sÀrskilt utsatta. För att förebygga sjukfrÄnvaro kan hÀlsofrÀmjande insatser vara av betydelse för att frÀmja personals fysiska och psykiska hÀlsa. I en Àldreomsorgsenhet i en kommun i Sverige har ett hÀlsofrÀmjande arbete genomförts i form av ett friskvÄrdsprojekt för att minska en hög sjukfrÄnvaro. Insatser genomfördes med fokus pÄ att lyfta betydelsen av fysisk trÀning samt en hÀlsosam kosthÄllning och motivera personalen att arbeta med detta. Syftet med denna studie var att med en kvalitativ undersökning undersöka hur en friskvÄrdssatsning genomfördes samt mottogs av personalen pÄ denna Àldreomsorgsenhet.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Syftet med studien var att belysa skolsköterskors uppfattning om orsaker till elevers psykiska ohÀlsa samt vilka resurser skolsköterskor har för att bemöta psykisk ohÀlsa hos barn och ungdomar. Studien genomfördes som en intervjustudie med beskrivande design vid grundskolor i Mellansverige. Sex skolsköterskor valdes ut utifrÄn geografisk spridning och typ av skola (fristÄende eller kommunal) för en semistrukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom nio kategorier: Skolsköterskornas uppfattning var att de vanligaste orsakerna till barns psykiska ohÀlsa Àr relaterade till kategorierna hemförhÄllanden, neuropsykiatriska problem och inlÀrningssvÄrigheter hos barnen, brister i kontakten med BUP, prestationskrav att leva upp till, mobbing, konflikter och egna funderingar.

Detta examensarbete bygger till stor del pÄ Arja Paulins avhandling frÄn 2007 dÀr hon i sinstudie visar vissa av de svÄrigheter nyutbildade lÀrare möter under sin första tid i yrket.UtifrÄn de svÄrigheter som Paulin redogör för Àr vÄrt syfte med examensarbetet att skapaförstÄelse kring om och i sÄ fall hur den psykiska hÀlsan pÄverkas hos nyexaminerade lÀrare.Vi har Àven valt detta Àmne pÄ grund av den avsaknad som vi anser finns inom forskningkring denna företeelse. I studien har fyra nyexaminerade lÀrare, tvÄ kvinnliga och tvÄ manliga,intervjuats. Arbetets studie bygger pÄ en kvalitativ metod med utgÄngspunkt frÄn dethermeneutiska synsÀttet.Resultatet i vÄr studie pÄvisar att alla intervjuade lÀrare har upplevt stress i olika situationerunder sin första tid i yrket. AngÄende studiens slutsatser kan tydliga paralleller ocksÄ dras tillPaulins (2007) avhandling angÄende de svÄrigheter hon menar nyutbildade lÀrare möter undersin första tid i yrket. En annan slutsats i studien Àr de brister som de intervjuade lÀrarnaupplevt i sin utbildning, dÀr ibland avsaknad av de yrkesetiska kompetenserna..

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors, frÄn olika kulturer, erfarenheter och behov av vÄrdens sociala stöd efter att ha överlevt sin bröstcancer. Syftet var ocksÄ att kvalitetsgranska den metodologiska aspekten urvalsmetod i de utvalda och granskade artiklarna.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design.Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att inom informationsstöd hade kvinnorna erfarenheter av informationsbrist gÀllande fysisk och psykisk hÀlsa samt informationsbrist frÄn lÀkare angÄende biverkningar, riktlinjer samt lymfödem. Det visade sig att kvinnorna hade behov av bÀttre och mer djupgÄende information, separata informationssamtal med vÄrdpersonal och rÀtt anpassad information vid rÀtt tidpunkt. Inom emotionellt stöd och vÀrderingsstöd visar resultatet att kvinnorna hade erfarenheter av sprÄkbarriÀrer och otillfredsstÀllande lÀkarrelation med bristande helhetssyn. Kvinnorna hade behov av en tilldelad kontaktperson och rehabiliteringsteam, tillgÀnglighet till vÄrden, extra stöd i bÄde fysisk och psykisk egenvÄrd samt individuella vÄrdinsatser.

Bakgrund: I Sverige insjuknar varje Är cirka 24 000 personer i demenssjukdom. DÄ medellivslÀngden stiger, ökar antalet insjuknande för varje Är. Att insjukna i demenssjukdom innebÀr bÄde psykiska och fysiska funktionsnedsÀttningar i form av BeteendemÀssiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD) som kan leda till problem i det dagliga livet. Studier har visat att musikterapi kan vara ett av mÄnga alternativ till icke farmakologisk behandlig vid BPSD hos personer med demenssjukdom.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur musik inverkar pÄ personer med demenssjukdom.Metod: En allmÀn litteraturöversikt gjordes, dÀr litteratur söktes utifrÄn syftet via databassökningar. Tio vetenskapliga artiklarn valdes ut, granskades och analyserades.Resultat: Resultatet visade pÄ att musik kunde ge viss inverkan pÄ personer med demenssjukdom.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken effekt sÀllskapsdjur har pÄ Àldre personers upplevelse av hÀlsa och livskvalitet i sÀrskilt boende Metod: En systematisk litteraturöversikt av 11 artiklar med induktiva eller deduktiva ansatser. Artiklarna kvalitetsgranskades och kategoriserades mot bakgrund av de fyra nivÄer av behov som Aggernaess beskriver i sin definition av begreppet livskvalitet. Huvudresultat: Djuren har effekt pÄ samtliga av de behov som Aggernaess tar upp i sin definition av begreppet livskvalitet. De behov Aggernaess tar upp Àr följande; de elementÀra behoven, behovet av varma mÀnskliga kontakter, behovet av meningsfull sysselsÀttning, behovet av ett omvÀxlande, spÀnnande och engagerande handlings- och upplevelseliv. Djurterapin gav fysiska effekter i form av blodtryckssÀnkning, minskad risk att drabbas av hjÀrt- och kÀrlsjukdomar och minskad trötthet.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur lÀrare kan utveckla sina elevers psykiska förmÄga inom Àmnet idrott och hÀlsa. För att svara pÄ syftet intervjuades tvÄ forskare pÄ ett kvalitativt sÀtt och fyra idrottslÀrare intervjuades med hjÀlp av strukturerade intervjuer, samt aktuell litteratur lÀstes. I arbetet sökte jag svar pÄ om det fanns nÄgra skillnader, eller likheter, mellan tvÄ forskares och fyra idrottslÀrares uppfattningar kring metoder att utveckla elevers psykiska förmÄga. Undersökningen skulle Àven svara pÄ vilka praktiska övningar inom mental trÀning som kan anvÀndas i idrottsundervisningen, samt hur idrottslÀrare med hjÀlp av mental trÀning kan motivera eleverna att strÀva mot höga betyg.Studien visar att elevernas psykiska förmÄga kan utvecklas genom olika mentala övningar. Att utveckla elevernas sjÀlvförtroende genom att de ges lÀmpliga uppgifter som ligger pÄ grÀnsen av vad eleverna tror sig kunna klarar av Àr ett sÀtt.

Uppsatsen handlar om samverkan kring psykiskt funktionshindrade. Psykiatrireformen trÀdde i kraft 1995 med syftet att förbÀttra de lÄngvarit psykiskt funktionshindrades livssituation och öka deras möjligheter till delaktighet i samhÀllet. Kommunerna fick ansvar för att samordna de insatser som psykiskt funktionshindrade behövde. Syftet med studien Àr att genom lÀrande fÄ en fördjupad förstÄelse för hur samverkan sker kring mÀnniskor med psykiska funktionshinder.Studien Àr genomförd som en fallstudie med ett kvalitativt angreppssÀtt. Undersökningsgruppen representeras av sex personer som aktivt arbetar i samverkan kring psykiskt funktionshindrade. En person frÄn varje organisation intervjuades.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.