Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

VÄrt arbete handlar om omklÀdningsrummens fysiska och psykiska miljö. VÄr frÄgestÀllning Àr: ?Om omklÀdningsrummens utformning och psykiska klimat har nÄgon betydelse för nÀrvaron i Àmnet Idrott och HÀlsa?? Syftet Àr att uppmÀrksamma och skapa en medvetenhet hos elever, personal och kommuner om vad som sker i omklÀdningsrummen och hur dess utformning kan pÄverka eleverna. Vi har velat undersöka om det finns andra orsaker till elevers frÄnvaro pÄ idrotten Àn sjÀlva idrotten, dÄ menar vi exempelvis ovilja att byta om inför andra. Vad gör att en del mÀnniskor tycker det Àr okej att vara naken inför andra och en del tycker att det inte Àr nÄgot normalt? Pierre Bourdieu anstiftade begreppet habitus, som enkelt kan uttryckas att det Àr hur vi agerar, uppfattar och vÀrderar givna situationer utifrÄn vÄr socialisation..

Syftet var att granska hur elever upplever att den psykosociala arbetsmiljön pÄverkar deras psykiska hÀlsa, samt att ta reda pÄ om eleverna anser sig ha möjlighet att pÄverka sin psykosociala arbetsmiljö. För att uppnÄ detta genomförde vi en enkÀtundersökning. För att sÀkerstÀlla att svaren inte Àr slumpartade har vi anvÀnt ?2 ? test. I vÄr undersökning framkom att eleverna upplever att det finns personal pÄ skolan som talar om hur de ska vara mot varandra för att alla ska mÄ bra och att det finns vuxna som de kan prata med om de inte mÄr bra.

Syftet med studien var att beskriva vilka interventioner arbetsterapeuter anvÀnder sig av för att personer med psykiska funktionshinder ska kunna vara delaktiga i dagliga aktiviteter. För att besvara syftet valdes en litteraturbaserad studie som kan ge en fördjupad kunskap inom det valda omrÄdet. Denna studie Àr en litteraturöversikt som syftar till att beskriva befintlig kunskap. Data insamlades genom sökningar i databaser. Sökningen resulterade i tolv utvalda artiklar som analyserades vidare utifrÄn en manifest kvalitativ innehÄllsanalys som beskriver det synliga och faktiska innehÄllet i artiklarna.

Sammanfattning: Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor och stÄr för ungefÀr 30 procent av alla cancerfall. Mastektomi Àr ett av behandlingsalternativen dÀr hela bröstkörteln tas bort. I Sverige genomgÄr ungefÀr hÀlften av alla kvinnor med bröstcancer en mastektomi. Livskvalitet Àr ett subjektivt och flerdimensionellt begrepp som innefattar bÄde psykiska, fysiska och sociala aspekter av livet. DÄ cancer drabbar hela mÀnniskan blir livskvalitetsbegreppet med flerdimensionell karaktÀr anvÀndbar inom cancervÄrden.

Denna uppsats har fo?r avsikt att na?rmare underso?ka hur ursprungsregler inom det multilaterala handelssystemet a?r utformade, hur de tilla?mpas och om de kan ta?nkas anva?ndas pa? ett protektionistisk eller diskriminerande sa?tt och da?rfo?r utgo?ra handelshinder. Det har under arbetets ga?ng visat sig att det finns bela?gg fo?r att ursprungsreglerna a?r mycket komplexa och sva?rhanterliga i ma?nga avseenden och att de administrativa procedurerna kring ursprungsregler a?r kunskapskra?vande, tidskra?vande och kostsamma. Att la?nder sja?lva ges mo?jligheten att utforma ursprungsregler medfo?r ocksa? risker fo?r att reglerna anva?nds pa? ett protektionistiskt sa?tt a?ven om de la?nder som antagit WTO:s avtal om ursprungsregler underkastat sig att respektera och fo?lja de grundla?ggande riktlinjer och principer som avtalet om ursprungsregler bygger pa?.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Syfte: Att beskriva vilka faktorer som bidrar till psykisk ohĂ€lsa bland ungdomar i Sverige.Metod: Litteraturstudie med en deskriptiv design. Studien Ă€r baserad pĂ„ 14 vetenskapliga artiklar sökt i databaserna "PubMed" och "Cinahl".Resultat: Det visade sig i resultatet att skilda förĂ€ldrar Ă€r en stor bidragande faktor till ungdomars psykiska ohĂ€lsa. Ungdomar som lever med skilda förĂ€ldrar har en större risk att drabbas av depression, Ă„ngest och att börja utöva negativa beteenden som rökning, dricka alkohol och tidig sexdebut. Andra faktorer som bidrar till psykisk ohĂ€lsa var fetma hos ungdomar och lĂ„g socioekonomisk status hos förĂ€ldrar.Slutsats: Resultatet i föreliggande studie visade att ungdomar som lever med skilda förĂ€ldrar Ă€r en stark bidragande faktor till ungdomars psykiska ohĂ€lsa. Även fetma hos ungdomarna och dĂ„lig socioekonomisk status hos förĂ€ldrar kan leda till psykisk ohĂ€lsa hos ungdomar.

Syftet med studien var att belysa skolsköterskors uppfattning om orsaker till elevers psykiska ohÀlsa samt vilka resurser skolsköterskor har för att bemöta psykisk ohÀlsa hos barn och ungdomar. Studien genomfördes som en intervjustudie med beskrivande design vid grundskolor i Mellansverige. Sex skolsköterskor valdes ut utifrÄn geografisk spridning och typ av skola (fristÄende eller kommunal) för en semistrukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom nio kategorier: Skolsköterskornas uppfattning var att de vanligaste orsakerna till barns psykiska ohÀlsa Àr relaterade till kategorierna hemförhÄllanden, neuropsykiatriska problem och inlÀrningssvÄrigheter hos barnen, brister i kontakten med BUP, prestationskrav att leva upp till, mobbing, konflikter och egna funderingar.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje Är avlider cirka 1500 kvinnor av bröstcancer i Sverige. Diagnosen kommer ofta som en överraskning och att mista ett bröst gör att kvinnan inte lÀngre kÀnner sig som en fullvÀrdig kvinna. Bristande kunskap hos bröstcancerpatienter leder till att de förlorar kontrollen. För att kunna ta till sig information frÄn sjukvÄrdspersonalen behöver denna ges pÄ bÀsta sÀtt. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva kvinnans upplevda behov och reaktioner efter en bröstcancerbehandling.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Denna studie undersöker och beskriver den psykiska hÀlsan hos en grupp barn och ungdomar placerade i familjehem i en större stad i södra Sverige. 42 barn och ungdomar i Äldrarna 11 till 20 Är valdes ut frÄn en kohort bestÄende av 52 som vid nÄgot tillfÀlle under 2005 befann sig placerade i familjehem. Till barnen administrerades Youth Self Report (YSR), till en av familjehemsförÀldrarna Child Behavior Checklist (CBCL) och till barnens lÀrare TeacherŽs Report Form (TRF). Data frÄn barnens socialakter samlades ocksÄ in. Totala problemskalorna för CBCL och TRF visade att andelen barn pÄ klinisk nivÄ uppgick till 23 % medan motsvarande siffra för YSR var 9 %.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att fÄ en förbÀttrad förstÄelse av hur unga chefer upplever sitt arbete inom offentlig sektor och hur det psykiska vÀlbefinnandet pÄverkas av arbetsbelastningen. Undersökningen har gjorts utifrÄn semistrukturerade intervjuer med fyra enhetschefer om deras upplevelser av arbetskrav samt psykiska vÀlbefinnande dÀr analysprocessen samt grunden för studien följer den fenomenologiska ansatsen. Resultatet visar utifrÄn chefernas upplevelser att det finns starka samband att det psykiska vÀlbefinnandet pÄverkas negativt av för hög arbetsbelastning. De tydliga faktorer som skapar ohÀlsan Àr arbetsansvaret, arbetstiderna och ocksÄ de höga ambitioner som chefer kan ha. Studien konstaterar hur yngre chefer har större tendens till stressrelaterade sjukdomar till följd av arbetspressen som unga chefer anses ha.

Depression Àr en förÀndring i sinnesstÀmning som ofta kÀnnetecknas av lÄnga perioder av nedstÀmdhet, kÀnslor av meningslöshet och hopplöshet. En stor grupp av mÀnniskor drabbas av depression varvid det finns ett stort behov av omsorg och vÄrd för denna grupp. Syftet med litteratur­studien var att belysa möjligheter för en förbÀttring av omhÀndertagandet av deprimerade patienter inom primÀr­vÄrden. Resultatet bygger pÄ 13 artiklar som analyserats och bearbetats. Resultatet visar hinder för ett förbÀttrat om­hÀnder­tagande av deprimerade patienter i primÀrvÄrden.